Rätten till försvarare vid förhör med misstänkt över 18 år – särskilt vid ett frihetsberövande
Sammanfattning
Åklagare ska, när denne är förundersökningsledare, inför ett förhör med en
misstänkt ta ställning till om försvarare ska närvara vid förhöret. Detta gäller
även när den som är misstänkt är gripen, anhållen eller häktad.
Åklagaren ska göra en självständig bedömning av behovet av en försvarare
oavsett misstänkts egen inställning.
Om åklagaren bedömer att den som är misstänkt behöver en försvarare eller om
han eller hon begär en sådan ska åklagaren utan dröjsmål skicka in en begäran
till domstolen.
Den som gripits ska höras så snart det är möjligt. Om försvarares närvaro anses
erforderlig vid förhöret, men någon försvarare inte kan vara närvarande, bör det
hållas ett kortfattat 24:8-förhör där misstänkt underrättas om brottsmisstanken
och bereds tillfälle att ange sin inställning för att i vart fall kunna freda sig mot
frihetsberövandet.
I vissa fall kan omständigheterna i en åklagarledd förundersökning vara sådana
att det inte är nödvändigt att försvarare är närvarande vid förhöret. Även om den
som är misstänkt är frihetsberövad kan utredaren normalt avvakta med att
kontakta åklagaren till efter att 24:8-förhöret har hållits om utredningen gäller
brott av enkel beskaffenhet i den mening som avses i 23 kap. 3 § rättegångsbalken.
