Citat:
Ursprungligen postat av
jandals
Det är förvisso gifta på pappret men ser det mer som att de dejtar – de känner inte varandra. Det är inte ett tvångsäktenskap de ingår, utan en annorlunda form av dejting (där formatet med giftemål är skapat för att väcka tittarintresse). I en del andra länder (som Australien, England) så blir de inte ens juridiskt gifta i GVFÖ.
Oavsett så är det fullt normalt att man vill lära känna personen innan man börjar planera barn ihop. Du binder dig till personen du skaffar barn med väldigt länge, så "rätt person" borde ta avstamp i annat än barnfrågan (i alla fall om relationen ska hålla även efter barnen). Vissa killar börjar först tänka på barn när alla polare skaffar, så tror inte Selma behöver känna sån stress.
Hon är väl 27??
Så hon ska vänta tills hon är 28 innan hon börjar
prata om barn med Andreas?
Och om han vill vänta 3 år till då eller säger nej?!
Ska hon då behöva göra slut med någon som känslorna fördjupats med mycket mer än de hunnit nu?
Det är svårare och jobbigare att göra slut om ett år än efter 2 veckor.
Slösar hon bort ett helt år i onödan nu måste hon börja om om ett år att ens
hitta rätt person, och hon kommer inte direkt vara redo att dumpa ena dagen och gå vidare nästa, hon kanske först sörjer i 8 månader och sen är deppig att ha investerat sitt hjärta och anknytning bara för att dra upp rötterna.
Om hon sen tillslut hittar någon så ska hon låta den mannen tänka i ett år igen då osv.
Jag vet kvinnor som aldrig fick barn för att de väntade för länge och sen inte kunde utan fick massa missfall när de väl försökte tills tiden rann ut.
Fertilitet är väldigt individuellt. För mig och kvinnorna i min familj har det varit lätt och lätt länge, men det kan man
inte räkna med.
Jag har pratat med kvinnor som kämpat med IVF vid 26 års ålder eller som visat sig komma tidigt i klimakteriet.
Citat:
Hur länge förslår du då att Selma ska vänta tills han bestämt sig om han vill bli pappa? 2 år? 4? 6? 8? Hon kan inte utgå från att han kommer att ändra sig. Och nu var ju inte frågan om han vill ha barn med just henne, utan att han lutar åt att han inte vill ha barn med någon alls.
Det tar också oftast minst 2-3 år innan man väljer att försöka och i genonsnitt 6 mån att bli gravid plus 9 månaders graviditet. Vill man sen fler än ett är 27 inte purungt för att försöka hitta rätt partner.
Verkligen. Folk klarar inte av matematiken här.
Citat:
Ursprungligen postat av
jandals
Ja i alla fall mer än 2 veckor

Det tar ett år innan man börjar lära känna en person på riktigt, så det är väl rimligt att ge det ett år.
Vi hörde då helt olika saker, tyckte inte att han lutade åt inga barn alls. Han sa nåt i stil med att det kan komma om någon månad, om ett år, eller inte alls (avsnitt 5). Han ville vara ärlig med att han inte visste, det betyder inte nödvändigtvis att suget aldrig uppstår. Som många varit inne på är han 25, genomsnitt för första barn är 31 i större städer. Ge honom en chans att hinna känna efter själv också.
Finns folk som gjort slut för att partnern inte varit redo för barn och sedan levt som singel och ändå inte fått några barn – under den tiden har killen kanske hunnit bli redo och skaffar barn med någon annan. Så tror man bör fokusera på att hitta en bra relation i första hand.
Varför det? Måste alla ha en monogam parrelation? Om man ändå inte ska bilda familj?
Citat:
Ursprungligen postat av
MolkomAnnor
Vad jag har tänkt på det senaste avsnittet:
1. Jag är fortfarande för snabb med att döma en människa. Elsa är ett exempel. Vars beteende jag tidigare mått väldigt dåligt över att se. Hennes strategi i att bete sig extremt obstinat bottnar troligen i otrygghet men också att testa om sin partner håller för henne. Något man ofta ser hos rädda barn. Min sympati och empati har fördjupats. Hon lär mig mycket om det mänskliga.
2. Jag misstänker att hade Magnus varit en kvinna hade det vart mer okej när han ville backa fysiskt. Nu blir han istället hårt dömd för sitt tillbakadragande. Jämför scenariot med Linnea och Jim i förra säsongen. Han blir väldigt arg när han känner att Hector inte är med på den förklaringen. Jag förstår Hector, nästan alla kan förstå Hector. Då det är så oerhört smärtsamt att bli avvisad på det där sättet. Men Magnus reaktion kretsar mer kring att han upplever ett tvång på att komma nära som han starkt försöker motsätta sig, för som han säger, han är inte där. Och det ser brutalt ut. Men blir i hans värld nödvändigt!
Varför misstänker du det???!! Missade du förra säsongen där Torsten blev kritiserad tills han grät för att han inte tyckte Anastasia var attraktiv?
Han fick sjukt mycket kritik för det i media, mycket mer än Magnus eller Carro.
Citat:
Ursprungligen postat av
Athiria
Äsch, jag tycker han är för ung för henne.

Roligare att börja dejta någon som har samma livsmål från början än att sätta en tidsgräns. De skulle ha parat ihop henne med en 32-åring. Men de är ju lite kära redan så de kanske fortsätter ändå.
Blev ändå förvånad över att Selma vill bli mamma för hon verkade bara vilja slippa krav och allvar i relationen de första avsnitten. Cred till den chilla 25-åringen där som tar hennes växlingar av avstånd och sen närhet till avstånd till närhet med en klackspark. Samtidigt som hans chill lugnar henne verkar hon dock provoceras av den i senaste avsnittet. Jag hade blivit förvirrad av Selma.
Hector ser bra ut och är trevlig, konstigt att han alltid varit singel. Han ser leken som just en skojig lek medans den andra ser det som en intimitetsövning och vägrar röra Hector med tång. Säger ändå en del varför de inte går ihop, den ena är allvarligare och den andra lekfull men istället för att komplettera varandra sänker de varandra. Men tycker det är lite taskigt att Hector ska bara sitta där vid de andra paren. Jag hade själv känt mig ganska förnedrad i hans situation.
Elsa deppar för att hon inte är attraherad av Adam plus har ångest för sitt beteende medan Adam gör TV-reklam om sin stabila och diplomatiska karaktär. Tycker ändå att Elsa har mer självinsikt än många andra människor. Adam borde nog dock sluta försöka ty sig till tjejer som inte ger samma tillbaka.
Ninni och Niklas är som vanligt jättesöta och felfria. Det enda paret man inte får ångest av att följa.
Frågar mig igen varför jag utsätter mig själv att titta på detta när det är som upplagt för drama och konflikt.
Jag klarar inte av att titta på när en av dem är oschysst mot den andra, spolar förbi.
Citat:
Ursprungligen postat av
AnnaChiara
Jag kan förstå att Selma längtar efter barn. Men jag misstänker att hon ser det som en kul grej, nåt att leka med och flamsa med. Hon är nog rejält bortskämd och servad av sin mamma (skulle inte bli förvånad om mamman tvättar och lagar mat åt henne fortfarande). Vuxenlivet har inte drabbat Selma än så hon har ingen aning om vad vuxna gör, eller vad barn kräver till vardags.
Eftersom Slema är så känslomässigt störd och känslomässigt stympad så känns det oerhört oansvarigt av psykologerna att ta med henne på en sån här retreat som går ut på att väcka upp saker inom klienterna. I värsta fall kunde hon ha hamnat i en psykos. Hade produktionen klarat att hantera det?
Det var oerhört fult av den engelsktalande psykologen att skylla på Andreas, Andreas ville verkligen försäkra sig om att Selma inte kände sig pressad att öppna sig. Det var intressant att få se en glimt av Selmas äkta jag där - inte vidare sympatisk utan ordentligt bortskämd och krävande bakom sitt maniska skratt och omogna flamsande. Andreas kommer att bli hårt hållen om han inte tar sig loss från henne. Selma kommer aldrig någonsin att bemöta Andreas där han är, de gånger han behöver känslomässigt stöd och äkta närvaro. Allt kommer att handla om att hålla Selma på gott humör och se till att hennes behov är tillgodosedda.
Jag önskar verkligen att vi fick följa Ninni och Niclas en hel säsong istället, bara de två. Det hade varit en lisa för själen. Mindfullness, som att att titta på älgvandringen. De två gör att man får hopp om kärleken.
Tycker du överdriver och fantiserar vilt om att Selma är psykiskt störd osv.
Jag gillade inte att hon castats först för jag tyckte inte hon verkade mogen heller eller vilja delta i programmet, men tycker ändå hon verkar ha fått känslor för Andreas och vilja mer än man kunde tro…