Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Anledningen att man inte kom någon vart beror väl på att det inte gav någonting av större värde? Varken du eller jag vet i vilken utsträckning PU rotade när det begav sig? Att man rotade, råder det dock inga tveksamheter kring.

Att journalister - låt säga på Aftonbladet - på heltid skulle börja rota i "den privata sfären" omkring OP 2024 finns inte på kartan. Det skulle aldrig beviljas från högre ort, med tanke på att det inte finns något av värde att rota i, möjligen något gammalt byskvaller. Packet-i-Piketen utvecklade en hel del i sitt nyligen publicerade inlägg. Där gick han igenom de hittills mest kända av privata kontakter som kan vara av intresse för sådana som dig att gräva vidare i.

Men, om du misstänker att sönerna eller Lisbeth (eller någon med nära anknytning till dessa) är inblandade i mordet, råder jag dig att ta en frisk promenad. Om inte det hjälper, hur har du tänkt att du eller någon journalist ska gå vidare och gräva kring detta? Tror du någon av sönerna är intresserade av att bidra? Det Krantz ägnade sig åt kring detta, är att jämställas med den form av smutskastning som Claes Hedberg ägnat (ännu gör?) sig åt kring OP med familj. Är du vän av den knäppgöken, och går igång på hans förtalsliknande kampanjer (som saknat motstycke i Sverige sedan Alf Enerström gick lös på gatorna på sjuttiotalet), tar du lättast kontakt med honom. Han har säkert idéer - kring det mesta - som kan få dig tillfredsställd.

Nej, jag behöver ingen promenad. Jag tackar för din respons och reflektion.

Någon promenad behöver du nog inte, men däremot skulle det vara fint om du kunde sätta dig ner på ändalykten och skriva ett ordentligt inlägg där du redogör för dina tankegångar kring det här med "privata" motiv till Palmemordet. Jag efterfrågade ju en sådan redogörelse men noterar att mitt inlägg är det du lämnat obesvarat. Det ger ju inget bra intryck, när någon gör sig besväret att ta dig på allvar, att du då inte ens gitter rycka på axlarna. Idéerna behöver ju varken vara tänkta i botten eller hållbara för att dryftas här i tråden, utan man får höra efter vad som finns och sedan tröska igenom det och se var man landar.

För egen del är jag sedan länge inne på att det finns en "privat" komponent med i Palmemordet. Däremot har jag svårt att se mordet som en renodlad "privatsak". Härförleden var Utredaren inne på att det kunde vara något med Jelena Rennerova, alltså den tjeckiska kvinna med vilken Olof Palme ingick skenäktenskap 1949 för att få ut henne till Väst. Men när jag hörde efter med honom så tyckte jag inte att det fanns någon hållbar – eller ens begriplig – story där. Annars är jag öppen även för sådant, men då måste det åtminstone vara begripligt.

När man kommer in på det här med "privata" motiv så viftas det raskt med Claes Hedberg och Lars Krantz, men då menar jag att sådana påståenden som att Olof Palme skulle ha haft aids eller att det var Lisbeth Palme som sköt, de är väl mer ägnade åt att diskreditera allt arbete med "privata" motiv än att leda till en realistisk uppfattning av vad som hänt med Olof Palme. Man får se upp med sådant där, så att man inte kastar ut barnet med badvattnet. Det jag ville visa med mitt förra inlägg är att det finns (åtminstone delvis) "privata" motivbilder som är höggradigt rimliga och realistiska.

Vidare tycker jag också att det måste gå att diskutera "privata" motivbilder utan att det omgående ska hojtas om att allt sådant utgör förtal. Jag menar, hela kavalkaden av ensamma galningar – från Victor Gunnarsson till Christer Andersson – får ju finna sig i att få sina privatliv vända ut och in och hängas ut både i medierna och här på forumet. Där om något är det osmakligt och spiller inte sällan över i rent förtal, för i de fallen handlar det ju inte ens om några offentliga personer.

Olof Palme däremot var en höggradigt offentlig person och som sådan får man finna sig i – vare sig man lever eller är död – närgången granskning av det mesta inklusive privatlivet. Att framkasta en hypotes om att Olof Palme på slutet kan ha lidit av någon allvarlig sjukdom, som kan ha föranlett att han fick lov att avpolletteras, det tycker jag ligger helt och hållet inom rimlighetens ram. Däremot verkar det ju inte finnas något stöd för sådana hypoteser, utan då måste man i så fall argumentera att obduktionsprotokollet förfalskats.

Vad som däremot inte ligger inom rimlighetens ram, det är att som Tage Tuvheden (och Claes Hedberg) helt sonika påstå att Olof Palme hade aids, utan att förete minsta bevis för den saken. Då heter det förtal, och det är oacceptabelt. Vad det verkar handla om är ju inte heller att få fram sanningen om vad som hänt med Olof Palme, utan syftet verkar vara att svärta ner dennes namn och minne. Det leder ingenvart utan utgör bara ett störningsmoment för oss som faktiskt letar efter sanningen.

Själv har jag en blandad bild av Olof Palmes liv och gärningar, liksom om Olof Palmes person. Jag kände honom naturligtvis inte personligen men växte upp under hans tid och hyste länge en beundran för hans kvicktänkthet och slagkraftighet. Han blåste liv i det annars ganska tråkiga och trötta politiska livet här i Sverige. Samtidigt är jag varken någon anhängare eller beundrare av det "samhällsbygge" som Olof Palme ledde och företrädde. En blandad bild med andra ord.

En viktig aspekt av den bilden är något som jag snappade upp i BBC-intervjun med Olof Palme som David Frost gjorde 1969. I den säger Palme att han inte tänkte så mycket på sitt eget eftermäle, utan tvärtom menade han att när man börjar tänka i sådana banor så förlorar man sin vitalitet.

https://www.youtube.com/watch?v=A4Uk1R07reM&t=24s

Det där tror jag är oerhört viktigt för att förstå Olof Palme, att han liksom bara öste på utan några sådana hämningar. Det ser jag som nyckeln till Palmes djärva och inte sällan rent våghalsiga och dödsföraktande ageranden. Allt det ingick i hans livsfilosofi, och det kan man inte bortse från när man försöker vaska fram vad som egentligen hände med honom.

Olof Palme var ingen fegis utan han tog risker, inte sällan så stora risker att man utan omsvep kan kalla dem för dumdristiga. Men det var så han fick saker och ting gjorda, genom att våga sådant som andra inte vågade, och då menar jag att det är den avvikelsen i Olof Palmes personlighet – både i privat och politisk mening – som kostade honom livet. Exakt hur, det kan jag ännu inte säga, men däremot är jag ganska övertygad om att lösningen står att finna i den riktningen.

Hur tar man sig ut och in i Götabanken? Drar man kort eller är det bara att gå in?

Intressant fråga. Jag tror det framgår i något förhör att man öppnade dörren med sitt bankomatkort. Det borde finnas en logglista på den kortdragningen. Det borde man kunna spekulera om och fundera på om den listan finns med i utredningen.

Man drog sitt kort efter kl 18. Banken och bankomaten hade gemensam ingång. Bankomaten var så att säga i lobbyn till banken.

En av de första bankomaterna i Sverige som hade ett sådant arrangemang. Det var så ovanligt att Länninge kollade upp saken (E13-3).

Varför frågar du? Tänker du ta ut pengar?

Sorry. Det är 38 år och 6 månader försent. Bankomaten och Götabankens kontor ersattes av Linders Resor i maj 1986. De annonserade sin nya adress i Svenska Dagbladet den 18 maj.

Ett intressant faktum är att Inge Mårelius såg entrén från bilen. Götabankens skyltfönster var delvis skymt av reklampelaren. Entrén var synlig.

Om Björkman stod där (vid trottoarkanten) och spanade söderut (efter sina andra kamrater Marco, Leif och Rolf) i två minuter, borde inte Mårelius ha sett Björkman från bilen? Jo, det borde han.

Björkmans kamrater Klas, Åsa och Niklas bör ha mött paret Palme (T116-M och T116-L) 80 - 90 meter norr om bankomaten (Klas, Åsa och Niklas bör ha varit 30 - 40 meter före Nicola Fauzzi). Lisbeth hade ett svagt minne av ett möte med "ett par" (Åsa och en av killarna) och sedan ett möte med "en man" (Fauzzi). Mötet med "en man" nämnde hon för undersköterskan Lena Östeman på sjukhuset. Paret Palme passerade bankomaten två minuter efter bankomatuttagen. Två gånger 80 meter tar två minuter att gå.

Mårelius var observant. Varför såg han inte Björkman från bilen? Om Björkman stod där i två minuter? En bra förklaring är att Björkman inte stod vid bankomaten och spanade söderut, utan följde efter Klas, Åsa och Niklas 60 meter norrut, ropade "ni behöver inte gå så fort" (enligt Klas), stannade 20 - 25 meter norr om Skandias entré och vände sig om, passerades av paret Palme norrifrån, började gå söderut (och spanade söderut från kanten av den sju meter breda trottoaren) och mötte Fauzzi (som granskningskommissionen konstaterade i sin rapport 1999).

Den nyktre Fauzzi missade inte den onyktre Björkman. Fauzzi såg Björkman "5 - 10 meter" bakom paret Palme när Fauzzi mötte paret 10 meter norr om Skandias entré. Mannen som hade en jacka i samma färg som Björkmans. Mannen som hade samma avstånd till paret som Björkman hade vid mordplatsen. Mannen som gick "lite underligt" liksom den onyktre Björkman. Mannen som hade händerna i fickorna liksom Björkman (enligt Charlotte Liljedahl).

Ingen frågade Björkman var han vände förrän 1987. Ingen frågade vad han menade med "banken" och "dörrarna till banken" när han svarade "10 meter norr om dörrarna till banken". Skandiahuset och Skandias entré 60 meter norr om Tunnelgatan? Eller Götabanken och bankomatens entré 20 meter norr om Tunnelgatan? Det fanns all anledning att fråga. Götabanken och bankomaten var sedan länge borta. I tingsrätten 1989 trodde Björkman att bankomaten låg "mitt på det kvarteret". Vid Skandias entré. Tre timmar efter mordet trodde Björkman att bankomaten låg 10 meter från Skandias entré. Vid rekonstruktionen den 5 april fick inte Björkman visa vad som hände vid bankomaten. Bara vad som hände vid Tunnelgatan.

Att Björkman gick 15 meter söder om bankomaten och förväxlades med GM finns inte på kartan. Omöjlig idé. Av många skäl. Uppfanns på Flashback 2017. Anno del topo. Galenskapens år. Samma år som utredningen smittades (och senare dog). Inte av COVID-19, utan ett annat virus.

Det dödliga Engström-viruset (E15). Ej att förväxla med den ofarliga varianten E63.

E15 låg latent hos vissa smittbärare sedan Patient Zero (Sven Anér) feltolkade förhören med väktarna och förtalade Engström i boken "Fyra nycklar" 1991. Trots Engströms vänliga brev till Anér. Bridgepartnern Willy Glasers revolver (som var fel revolver) triggade virusutbrottet 2017.

Vanliga symptom är förvirring, hallucinationer (vissa patienter ser kepsar och handledsväskor överallt) och reducerad spatial förmåga (vissa patienter går ständigt i cirklar). Svåra fall slutar med ett vegetativt tillstånd.

Varsågod.

https://gofile.io/d/jbvN2W

Om personen som lämnade bankomaten tre minuter före Björkmans sällskap hördes i ett senare skede vet jag inte, ej heller personens namn. Kan vara intressant.

Frågan handlade om det fanns en logg från ytterdörren på banken. Bankomaten var inne i huset så på något sätt måste man öppna dörren för att komma in där.

Den listan skulle vara intressant om systemklockan för det systemet kollades 1986.

Edit: Ser i ditt inlägg att du redan rotat i detta.

Jo jag lutar åt att det är AB där bakom NF. Det är den enklaste förklaringen. Det som talar emot, längden på jackan och "10m norr om banken" är enbart brus i sammanhanget. NF fokuserar uppenbarligen på paret Palme. Mannen bakom har han sett en väldigt kort tid, att jackan uppfattas till det vaga "lårets mitt" är inom felmarginalen.

Jag tror mördare står i någon av portarna till Dekorima så han inte är helt uppenbar för Lisbet att se. Och att han kommit dit efter NF passerat. Jag har en känsla att mördaren hamnat där av nödvändighet efter att han gått över gatan. Vill inte gå bakom NF mot Palme, LJ gör att mördaren inte kan stanna inne i gränden.

Och ja är kommer grafiskt svar.

Lagt till var kortläsaren satt.

Detta är mitt resultat av forskningarna.

https://imgur.com/a/osq9mk9

En podd i tre delar om Victor Gunnarssons tid efter mordet på Olof Palme.

Del 1 av 3. Den 7 januari 1994. En kropp hittas i ett skogsparti vid foten av bergskedjan Appalacherna, North Carolina. Mannen är täckt av snö och har en guldklocka och en ring på sig. Utöver det är han naken. Enligt obduktionen har han blivit skjuten två gånger. Snart visar det sig att mannen i snön är svensk. Och att han varit misstänkt i ett av Sveriges mest kända mordfall. Nu är han själv död. Har de två morden något samband? Har mannen i snöns förflutna kommit tillbaka för att hemsöka honom?

https://poddtoppen.se/podcast/1610542252/podme-dokumentar/mannen-i-snon-del-1-en-kropp-i-skogen

Man använde kortet för att komma in i bankomatlokalen efter kl 18. Om detta loggades vet jag inte. Har inte sett en sådan logg.

Bankgirot skötte driften av bankomatsystemet sedan 1984. Man använde Datex (Internet användes inte av näringslivet på 80-talet). Datex lanserades i Sverige 1982 av Televerket och Ericsson. Samma teknik användes i Danmark (Søren T. Lyngsø A/S), Norge (Elektrisk Bureau) och Finland (Nokia). Datex var ett av de första publika nätverken i världen. Protokollet var X.21. Bandbredden var 9600 bps (10 kbit).

Mer information om Datex finns i denna broschyr från norska Televerket 1985. I Danmark användes Datex när Dankort lanserades 1983.

När bankomatsystemet startades om synkades Sveriges 489 bankomater med övervakningsapplikationens klocka.

Man synkade inte närsomhelst (många transaktioner pågick). Man synkade när bankomatsystemet startades om (på grund av olika typer av fel).

När bankomatsystemet startades om ställde man övervakningsapplikationens klocka och synkade klockorna i Sveriges 489 bankomater med den. Bankgirots dataoperatörer använde olika klockor när övervakningsapplikationens klocka ställdes. Några använde armbandsklockor. Andra använde en väggklocka. Fröken Ur användes inte. Tiden kunde hamna både före och efter Fröken Ur.

Om man inte hade synkat bankomaternas klockor med övervakningsapplikationens klocka hade många bankomater hamnat utanför tvåminutersgränsen och larmat (när deras tider jämfördes med övervakningsapplikationens nya tid). Utan synk var larmfunktionen i praktiken oanvändbar. När enstaka bankomater larmade ställde man bara dem. Det kunde man också göra från Bankgirot i Stockholm. Larmen loggades på en skrivare hos Bankgirot. På helger fanns ingen personal som kunde åtgärda larmen. Därför inaktiverades övervakningsapplikationen under helger. Den var inaktiverad från den 28 februari kl 16.59 till den 3 mars kl 07.56.

Bankomatsystemet startades om den 28 februari kl 08.00. Femton timmar före mordet. Därför gick bankomaternas klockor lika fel. Därför kan tiderna för postkontorets bankomat på Tunnelgatan jämföras med tiderna för Götabankens bankomat på Sveavägen. Polisen förstod att bankomaternas klockor gick fel, inte att de gick lika fel. Avvikelsen från Fröken Ur kan beräknas. Skotten kom mellan vittnet Helena Lähdes första och andra försök att ta ut 700 kr i postkontorets bankomat på Tunnelgatan. Bankomaten hade pipit när skotten kom.

"I samband med att hon slog in kontrollnumret [för andra gången] så hörde hon två skott. Hon uppfattade dessa i förbifarten som 'pojkstreck' och reagerade då inte speciellt för detta. Hon var samtidigt upptagen med bankomaten eftersom den hade pipit [när skotten kom hade den redan pipit] vilket troligen berodde på att hon hade slagit in kontrollkoden för tidigt" (Helena Lähde den 7 april 1986).

Enligt kommissarie Länninges och vittnet Leif Ljunqvists mätningar den 5 maj kom skotten 44 sekunder före Sonja Teirs svar hos Länsalarmeringscentralen 23.22.14 (plus minus en sekund). Fröken Ur visade 23.21.30 när skotten kom.

23.21.30 (Fröken Ur) = 23.18.42 (bankomaten). Mellan 23.18.28 (när pipet kom) och 23.18.56 (när uttaget var klart).

Sveriges 489 bankomater gick två minuter och 48 sekunder efter Fröken Ur (efter omstarten den 28 februari kl 08.00). Felmarginalen är mindre än 10 sekunder.

Så var inte fallet den 24 april (när polisen kollade). Övervakningsapplikationens klocka gick 90 sekunder före Fröken Ur den 24 april. Bankomatsystemet startades om vid minst ett tillfälle mellan den 28 februari och den 24 april.

Om bankomater (och varför de är intressanta): https://www.flashback.org/sp89367026

BankomatCentralens brev till polisen (som inte verkar ha insett att brevet bekräftade att bankomaternas klockor synkades på morddagens morgon) den 17 april 1986 (bilaga till EG10019): https://gofile.io/d/ZZvihH

Förhör med BankomatCentralens marknadsansvarige Nordström (EG10019-3): https://gofile.io/d/2ZcsuV

Förhör med Bankgirots produktionsansvarige Jonas (EG10019-4): https://gofile.io/d/z34uYU

Förhör med Bankgirots dataoperatör Tapper (EG10019-5): https://gofile.io/d/pxAtaJ

Tider för postkontorets bankomat på Tunnelgatan (EG10019-6): https://gofile.io/d/RbJhah

Detaljerade tider för postkontorets bankomat på Tunnelgatan (bilaga till EG10019): https://gofile.io/d/eEibbF

Tider för Götabankens bankomat på Sveavägen (bilaga till EG10019): https://gofile.io/d/scLQO5