Hjälpa bror med flytt

Hej! Min söndercurlade lillebror på 19 år har bett mig om flytthjälp. Vi har idag en okej relation och det är självklart att jag hjälper honom att flytta trots att han bor 15 mil bort.

Dock så vill han att jag hjälper till att packa ned saker i lådor och han vill även ha hjälp med flyttstäd. Han vill heller inte betala för resan för mig, det är ju ändå minst 30 mil i bilen.

Är det orimligt att kräva att om man hjälper till med en flytt så är det just flytten man hjälper till med? Bära och transportera lådor och möbler från punkt A till punkt B liksom. I min värld är det helt verklighetsfrånvänt att anta och kräva att man ska hjälpa till med allt runt omkring.

Jag håller med om att den som flyttar ska ha packat själv. Och städningen tycker jag också att din bror kan göra.

Det är helt ok att du bestämmer hur din hjälp ska se ut. Vill han inte ha din hjälp kan du skita i det.

Packa och städa tycker jag han kan göra själv. Betalning hade jag inte krävt dock, men det vore acceptabelt om du har det knapert.

Hej,
Det hela faller på sin egen orimlighet: hur ska du hinna åka 15 mil, packa, städa och flytta på en dag? Hur gammal är han egentligen?

Sedan beror det ju lite på hur milt eller omilt du tycker att han ska vakna upp och lära sig livets realiteter: är du väldigt snäll frågar du ett par veckor i förväg hur hans schema för dagen ser ut. Samt ger lite tips på hur man kan beräkna tidsåtgång, planera vem som gör vad, att man gärna ska packa en låda med allt man behöver första dygnet inklusive lampor, kolla om han har tecknat elavtal på nya stället, upplysa om att den som.flyttar bjuder på pizza osv. Så att han har tänkt igenom hela operationen. (och du inte måste lösa alla småkriser hela dagen)

Är du mer av åsikten att smärta befordrar lärdom, säger du inget, utan sätter dig bara I bilen vid ett visst klockslag och hänvisar till att du behöver fara hem.

En mellanväg är att i förväg säga när du tänker dyka upp och när du tänker åka hem. Samt "jag kånkar gärna, men städa gör jag inte."

Om man hjälper till med flytt så tar man hand om transporten mellan de olika lägenheterna. Packar och städar gör man själv. Och naturligtvis så ska du få bensinpengar, och gärna en slant som tack för hjälpen. Misstänker att din bror bara säger "jaha" och så är det inget mer med det. Tror du att han hjälper dig vid ev. flytt?

Så du kan väl erbjuda din hjälp när lasset ska gå, resten bör han klara av själv.

En dag kan du väl hjälpa till, inte mycket begärt, ta det positivt.
Säg att klockan si-ock-så avslutar vi allt, och jag vill hem då.
Lova han en heldag, men inte mer, låt han vara arbetsledare (annars kommer det inte fungera säger du)
Vill han du ska packa - Javisst, sätt dig på en stol, och slå in glasen i papper, en halvtimme.
Han kan bära ner tunga saker under tiden. Gör samma vid städningen.
- Nu måste vi städa, - (kanske han säger till slut, för du gör det inte)
- Vad ska jag göra, frågar du
- Jag vet inte
- Jag börjar med att sopa
(Så kan du sopa noga en halvtimme)

Se till att han köpt flyttöl, till båda ställerna

Självklart hjälper man sin bror att flytta utan ersättning.
Sen är det kutym att pizza dryck eventuellt en fylla ingår i flytten som bekostas av den som flyttar.
Det man kan styra själv är hur mycket tid man är villig att lägga ner på flytten, en dag räcker sällan för en hel flytt.
Har två bröder och vi har alltid hjälpt varandra utan knot trots att vissa resor gjorts.

Man undrar var föräldrarna är, min mor brukade hjälpa till med städ när jag flyttade i unga dagar? Kompisar och syskon med flytt. Vad du vill hjälpa till med bestämmer du själv och under vilka villkor. Du får väl kräva en väldigt fin julklapp i år!

Nej alltså det är ju inte betalning det faller på, utan det blir ytterligare en anledning till att fundera på om det är värt det.

Jag håller med dig om det fetade.
Men om ens lillebror på 19 bast frågar en om hjälp med "allt runt omkring" så beror det på att han är oerfaren och vill ha hjälp med det också. Han har väl aldrig flyttat förut? Från sitt egna boende dvs, inte föräldrahemmet.

Jag skulle känt mig lite hedrad och försökt att coacha honom i sitt packande. "Så här gör man!"

Hade föräldrarna inte vart på utlandssemester hade de nog hjälpt till, garanterat. Men min familj är väldigt speciell på det sättet att man förväntas ställa upp villkorslöst hela tiden när det gäller familjen, oavsett hur knasigt det än är. Jag är väl den enda som faktiskt ställer LITE krav och villkor om jag anser om situationen är någorlunda extraordinär.