Nedlåtande att ”dua” någon? (Att tilltala någon ”Hej du”, ”Där var du ja, tjenare”)

Om inte "Ni" var ordet som användes "med respekt och ansågs nervärderande", undrar jag vilket ordet var man använde med respekt..?

Kan du ge några exempel?

Det är ett helt nytt fenomen att låtsas bli kränkt om man säger Ni.
Jag har gjort det under ett helt liv, men det är bara de senaste åren en och annan tycker sig vara kränkt.

Än märkligare är det med folk man träffat på under många år, och som tidigare inte reagerat på ordet ni.

Vi själva klamrar oss kräftgångkrampaktigt kvar vid ett Sverige innan socialisten och generaldirektören för Socialstyrelsen, hr Bror ReXXed i mitten av 60-talet med Erlander-regeringens välsignelse genomdrev du-reformen i Sverige.

En använde innan dess titel, vid tilltal. Bilmekanikern sade "ingenjörn" till pappsen och i butiken sade expediten "frun" till mamsen.

Nia någon, var något en gjorde till okända ondingar som exempelvis ställde sig på ens fossing i bussen: "Vill Ni ha vänligheten kliva av min fot, pronto."

Man använde titlar. Önskar fröken Svensson en tröja i blå färg istället? Kan direktören vara snäll att…

Enligt artikeln kom man tydligen på en massa andra sätt att uttrycka sig också, för att undvika både ni och titlar. Önskas mer kaffe? Då slipper man säga något alls

Spännande med någon som gjort det ett helt liv. Om du har läst artikeln jag länkade till så ser du att det har varit nedvärderande ganska länge, så inte ett nytt fenomen. Kanske har man förr däremot varit så inlärda i klassamhället att man själv såg sig som mindre värd än den som niade, så man helt enkelt accepterade det och inte ansåg sig (eller visade sig) kränkt.

Om du läser i tråden så är det helt klart en övervägande majoritet som anser niandet vara nedvärderande.

Jo titlar användes också.
Men ordet "Ni" var dåtidens "Du" som med tiden enbart blev Du.

Jo, jag har läst artikeln, och kan konstatera att den närmast ser ut som ett beställningsjobb för de kränkta.
Som någon tidigare nämnt, titta på någon gammal svensk film, så får ni en helt annan bild av ordet Ni.
För inte var väl folk oförskämda i var, och varannan mening förr i tiden ?

Med risk för att den här diskussionen annars kommer gå runt i cirklar är det nog bäst att den istället avslutas nu. Vi tycks inte komma överens verkar det som.

Jag hoppas ni får en bra dag!

Filmspråk behöver inte nödvändigtvis jämställas med det vardagliga talspråket.

Och så kan man ju absolut tolka artikeln, om man vill. Men jag tycks ha de flesta med mig i tråden om att niandet inte var något positivt. Jag tror absolut inte att folk var konstant oförskämda förr, men det kunde vara en tydlig klassmarkör att nia någon. Det är väl därför folk upplever det som märkligt när ett affärsbiträde niar kunden. Det gjordes inte på det sättet förr.

Det går mode i allt.
Nu är det på modet att låtsas bli kränkt om någon säger Ni.

Någon/några har läst någonstans att förr i tiden kunde Ni uppfattas som nedlåtande, då måste man genast agera och bete sig som en lobotomerad schimpans om någon säger Ni.

Som jag tidigare skrev, så är det de senast åren vissa plötsligt blir kränkta av ett ord som dom inte uppfattat som kränkande tidigare.

Då hade den som lärde dig det fel och nu har du fel. Niandet är, och har alltid varit, direkt otrevligt.

Innan du-reformen levde vi i ett tydligare klassamhälle, till slut var det för jobbigt att hålla reda på titlar, yrken och hierarkier och du-reformen infördes. Ni var det man tilltalade personer med lägre rang i hierarkin som man dessutom inte bemödade sig med att tilltala med yrkestitel eller social status. Dvs oäktingar och annat patrask (ogifta äldre kvinnor, ynglingar, dagsjåare etc.). Det här är inte "historiskt" utan gällde innan du-reformen, under reformen och hela tiden efter reformen.

Niandet kom tillbaka troligtvis för att obildat folk tyckte det lät gammeldags och fint och levde i en missuppfattning om att du inte är respektfullt. Man Duar kungen i vanliga samtal men man förväntas titulera honom i presentationer eller tilltal. Det kan ju vara något att fundera på.

Ja, det är lite respektlöst att dua människor men å andra sidan är ju vi svenskar ett tölpigt folk som saknar både vett och etikett och bordsskick. Det upplevs således inte så respektlöst hos gemene svensk.