Obligatoriskt faderskapstest - vad skulle det kunna leda till

Att du saknar grundläggande kognitiva förmågor ligger dig bara till last. Det vill säga, att du inte förstår är inget argument.

Att jämföra mäns rättigheter med kvinnors är relevant.
Att påvisa att det finns flera punkter där staten gör intrång i individens integritet är relevant.

Men du har rätt, det är svårt att slå ditt argument: ”[I]Det är så för att jag tycker så och män ska inte ha samma rättigheter som kvinnor, för jag tycker så.[/i]”

Faktum kvarstår, för barnens bästa är allmänna faderstester något som borde införas.

Självklart är det så .. du har nog hört något rykte från män som finns i mina direkta närhet bla bla .. Eller inte - din tönt.
Nej, jag hatar inte män -- jag föraktar däremot idioter likt dig själv. Men det är inte manshat.

Återigen lägger du falska citat på mig för att du saknar argument -- och du själv inser hur löjliga dina argument är.

Återigen avslutar jag här -- du är för ohederlig i dina diskussioner.

*punkt* - jag diskuterar inte med falska ynkryggar.

Ja, jag tror faktiskt att det skulle vara en riktigt bra idé. Det är mycket bättre att ett felaktigt faderskap kommer fram på en gång, än efter 10 eller 20 år när fadern redan investerat så mycket i relationen med barnet - både tid, arbete, känslor, pengar... för att inte tala om arvsfrågan. Det är enormt olyckligt om speciellt större förmögenheter, gods, fastigheter o.s.v. går ur släkten, samt även efternamn och ärftliga titlar såklart.

Om det var en naturlig rutin för alla, så skulle pappor som har sina misstankar slippa be om testet. Att be om testet är ju att tala om för kvinnan att han inte litar på henne, och det kan mycket väl innebära slutet på det äktenskapet/förhållandet. Så många män vågar inte ta upp frågan. I stället går de och grubblar, och det blir en "skugga" mellan dem och barnet, då de inte riktigt vågar ta till sig det känslomässigt. Många människor har vittnat om en sådan uppväxt, där pappan gick och liksom tittade snett på dem, och de inte kunde förstå vad de hade gjort för fel. Detta med det osäkra faderskapet förstod de först när de blev vuxna, men då var ju den psykiska skadan redan skedd.

En annan viktig aspekt, är att barnet och den riktiga pappan också har rätt till en relation. I alla fall ska den riktiga pappan få veta om att han har ett barn, och få möjlighet att välja om han ska begära umgängesrätt eller inte när det blir större.

...fast egentligen börjar detta bli ett icke-problem nu, i och med att det finns så många privata labb som gör sådana tester för några hundralappar. T.ex. släktforskningsföretagen. Man kan till och med skicka DNA-prov dit helt anonymt - bara topsa barnets kind utan att mamman vet om det, och sin egen, och skicka in. Man behöver inte ange vad syftet är. Så har man svaret några veckor senare. Mannen kan begära att få testresultatet skickat till sin arbetsplats eller c/o någon kompis, så behöver frun aldrig få reda på att han har låtit göra testet. Är han pappan så kan han bara tugga brevet, och sedan är allt frid och fröjd. Är han INTE pappan, så kan han gå den lagliga vägen då, och få det juridiska faderskapet upphävt (Rättsmedicinalverket måste göra ett eget test för att det ska gälla i domstol).

Eller så väljer han kanske av någon anledning att INTE säga något utan spela med... Men då har han i alla fall ett val.

Fler aborter.

Jag tänker mig att faderskapstestet görs vid födseln.

Ja, jag tror faktiskt att det skulle vara en riktigt bra idé. Det är mycket bättre att ett felaktigt faderskap kommer fram på en gång, än efter 10 eller 20 år när fadern redan investerat så mycket i relationen med barnet - både tid, arbete, känslor, pengar... för att inte tala om arvsfrågan. Det är enormt olyckligt om speciellt större förmögenheter, gods, fastigheter o.s.v. går ur släkten, samt även efternamn och ärftliga titlar såklart.

Om det var en naturlig rutin för alla, så skulle pappor som har sina misstankar slippa be om testet. Att be om testet är ju att tala om för kvinnan att han inte litar på henne, och det kan mycket väl innebära slutet på det äktenskapet/förhållandet. Så många män vågar inte ta upp frågan. I stället går de och grubblar, och det blir en "skugga" mellan dem och barnet, då de inte riktigt vågar ta till sig det känslomässigt. Många människor har vittnat om en sådan uppväxt, där pappan gick och liksom tittade snett på dem, och de inte kunde förstå vad de hade gjort för fel. Detta med det osäkra faderskapet förstod de först när de blev vuxna, men då var ju den psykiska skadan redan skedd.

En annan viktig aspekt, är att barnet och den riktiga pappan också har rätt till en relation. I alla fall ska den riktiga pappan få veta om att han har ett barn, och få möjlighet att välja om han ska begära umgängesrätt eller inte när det blir större.

...fast egentligen börjar detta bli ett icke-problem nu, i och med att det finns så många privata labb som gör sådana tester för några hundralappar. T.ex. släktforskningsföretagen. Man kan till och med skicka DNA-prov dit helt anonymt - bara topsa barnets kind utan att mamman vet om det, och sin egen, och skicka in. Man behöver inte ange vad syftet är. Så har man svaret några veckor senare. Mannen kan begära att få testresultatet skickat till sin arbetsplats eller c/o någon kompis, så behöver frun aldrig få reda på att han har låtit göra testet. Är han pappan så kan han bara tugga brevet, och sedan är allt frid och fröjd. Är han INTE pappan, så kan han gå den lagliga vägen då, och få det juridiska faderskapet upphävt (Rättsmedicinalverket måste göra ett eget test för att det ska gälla i domstol).

Eller så väljer han kanske av någon anledning att INTE säga något utan spela med... Men då har han i alla fall ett val.

1,7% felaktiga är väldigt lite med hänsyn till att det främst är de som är osäkra som begära faderskapstest.

Du kan väl testa ditt barns DNA utan att informera den andra förälderna, bara skicka till valfri tjänst, lite spot från barnet! Sen kan du jämföra DNA med ditt egna som du tidigare testat, ofta kan du får ut hela DNAet.

Du kan väl testa ditt barns DNA utan att informera den andra förälderna, bara skicka till valfri tjänst, lite spot från barnet! Sen kan du jämföra DNA med ditt egna som du tidigare testat, ofta kan du får ut hela DNAet.

Tack för ditt inlägg. Jag håller med om det du skriver och tror som dig att en stor majoritet drar sig för att göra testet på grund av risken att partnern får reda på det.
Det enda negativa jag kan komma på är väl att det kanske skulle bli ett antal fler barn som skulle få växa upp utan "pappa".