Substans: THCH Gummies
Dos: 16mg (3mg + 13mg)
Ålder: 20-25
Kön: Kvinna
Vikt: 87kg
Tid: Vet Ej
Jag har inga specifika klockslag då detta skedde för några månader sedan och jag hade inte tänkt skriva en rapport. Ursäktar!
Jag har fått hem två påsar med THCH-godis. I den ena påsen ligger 10 godisar med 3mg var. I den andra ligger det 5 godisar med 13mg var. Jag har innan detta aldrig tagit någon drog innan, knappt ens alkohol (annat än ett halvt glas rosévin). Då jag sökt runt lite och även frågat några online-kompisar med mer erfarenhet om tips, väljer jag att bita av en 3mg godis på hälften och avta. Jag har precis innan detta ätit lunch, efter att ha fått det tipset.
Två timmar går och jag känner ingenting. Mitt uttalande om att aldrig ha tagit någon drog tidigare är en lögn; jag hade en vecka tidigare införskaffat mig en vape. Men då jag inte hade någon rökvana listade jag inte ut hur man skulle göra och det mesta jag någonsin kände var lite snurrig.
Men, efter att inte ha klurat ut hur man röker på en vape och att godiset nu inte gör någon verkan gjorde mig frustrerad. Jag började undra om jag kanske är immun mot gräs på något vänster. Att jag inte fattar hur man suger på en vape är ju sin sak, men jag kan ju omöjligt ha ätit en bit godis ”fel.”
Jag äter den andra halvan. Väntar en timme till. Äter middag.
När jag fortfarande inte känner någonting efter nästan 4 timmar frågar jag mina kompisar om jag bara ska ta en hel 13mg godis. En skrev att jag skulle göra det så då gjorde jag det. (Det ska förtydligas här att mina kompisar inte bor i Sverige någon av dem. Ingen har någon erfarenhet med just THCH, utan dem kör på riktigt gräs).
En timme eller så går. Jag chattar med mina kompisar, någon börjar streama Minecraft så jag hoppar in. Jag börjar känna den där samma yra, snurriga känslan som vapen förut hade gett mig. Fast mycket mer intensivt. Hela skärmen snurrade och jag behövde koncentrera mig när jag skrev.
Jag behövde gå på toa, så jag ställde mig upp lite halvt-försiktigt från min säng. Jag kom fram till dörren som leder ut ur mitt sovrum men inte längre än så. För där, när jag ställer mig upp, så känner jag det. Det kändes faktiskt, iallafall till en början, som att jag svävade. Det är svårt att beskriva, men jag förstod där och då varför det heter att man är ”hög.”
…sen kom yrseln ikapp mig och det svartnade framför mina ögon. Vi ska ju inte glömma att detta var min allra första tripp någonsin. Jag blev lite rädd, om inte mycket rädd. Allt kändes så jäkla märkligt, mina muskler i min kropp kändes verkligen märkliga. Jag hade ingen kontroll över hur mycket styrka jag använde när jag tillexempel skulle greppa ett glas eller hålla i mobilen. Bara att sträcka fram armen kändes jätteskumt.
Jag hittade tillbaka till min säng, utan att ha gått på toa. Jag hade vid denna tidpunkten, vad klockan nu än kan ha varit, förlorat egenskapen att gå.
Jag var i en voice chat med mina kompisar, och tacksammast var dem där och stöttade mig. Pratade med mig och höll mig ”grounded.” Bekräftade att det inte var farligt och att det skulle gå över. Tipsade mig om vad jag skulle göra (och inte göra, för den delen). Rent mentalt/psykiskt mådde jag jävligt bra faktiskt. Fnissade och kände glädje mitt i allt det fysiska som hände.
Det jag blev mest rädd för var mina ögon. Dem började svida och kändes torra oavsett hur många gånger jag blinkade. Sen kände jag också ett tryck i huvudet, lite som att du har på dig en cykelhjälm som sitter för tajt. Jag hade en viss rädsla för att mina ögon skulle ploppa ur skallen på mig.
Jag fortsatte att vara yr och snurrig. Numera när jag skrev något på min mobil gick det inte att tyda. Bokstäverna bara snurrade och jag orkade inte fokusera på vart min tumme gick. Jag vill minnas att jag blev hungrig vid något tillfälle, men jag bor på övervåningen och köket är på våningen under mig. Det fanns inte en chans i världen att jag skulle kunna ta mig ner för trapporna utan att dö på vägen. Sen hade jag en påse chips liggandes bredvid sängen, men jag kunde inte nå dem.
När jag säger att jag låg på rygg i sängen som en förlamad säl på land så överdriver jag inte. Att sätta mig upp och sedan krypa till kanten av sängen, sträcka ut armen och sedan greppa tag i påsen var närmast omöjligt.
Min hunger övergick snabbt till illamående när jag inte åt något. Det, i kombination med att allt bara snurrade som om jag precis hade klivit av någon karusell på Liseberg, var inte nice. Jag svettades, var yr, kände mig både hungrig och illamående samtidigt, mina ögon gjorde ont och hela min kropp kändes fruktansvärt märklig.
Jag behövde gå på toa igen, mycket mer akut denna gången. Jag försökte att hålla mig då jag inte hade någon vidare lust att försöka ta mig till toaletten. Men, även om jag var så bäng att jag knappt kunde lyfta huvudet så var jag ändå vaken nog att inse att jag helst inte vill sova bland mitt egna urin.
Så, försök nummer två att gå på toa. Precis som förra gången svartnar det framför mina ögon. Det hjälper inte direkt att det är sent på kvällen och bäcksvart utomhus heller, men men. Tar mig fram till dörren och öppnar den, sedan håller jag en hand på väggen och går i nästan blindo mot toaletten. Jag måste konstant stanna och andas för att inte spy, eller trilla omkull på golvet, eller båda delarna.
På något magiskt sätt tar jag mig in på toa. Jag är fortfarande med i gruppchatten, men pratar inte själv och min mikrofon är avstängd. Då det just då inte var någon som pratade var det helt tyst runt mig. Jag kissade och torkade mig med vissa svårigheter, och när jag sedan ställde mig upp från toalettsitsen känner jag illamåendet igen.
Därför går jag ner på mina knän och lutar mig för att spy. Så fort jag sätter mig ner går illamåendet över en smula, men yrseln är kvar och jag börjar bli trött. Slumrar till i fem minuter innan någon i gruppchatten frågar hur jag mår. Allt dem vet är ju vad jag skrivit; att jag kraschade på toan.
Kravlar mig upp på mina fötter och tar mig ut från toaletten. Kommer tillbaka till min säng. Klockan är kanske runt midnatt. De flesta av mina kompisar har lämnat chatten men jag är för trött, snurrig och borta för att ens låsa upp min mobil, så jag blir kvar.
Lyckades somna tillslut iallafall.
När jag vaknade dagen efter var jag fortfarande yr. Allt snurrade, mina ögon gjorde fortfarande ont och gud så hungrig jag var. Och törstig. Vilket såklart gjorde att mitt illamående kom tillbaka kvickt, speciellt efter att jag rest mig upp.
Jag vettefan hur jag lyckades, men jag tog mig ner för trapporna. Jag går ut i köket för att få tag på lite frukost. Jag tänker, kanske är jag bara tom i magen? Yrseln och illamåendet bör gå över, iallafall det värsta, om jag bara får i mig något.
Och då, när jag håller på att bre min macka, blir det för mycket. Jag lutar mig över vasken och spyr.
Illamåendet försvinner men yrseln håller i. Jag minns att jag var förvånad över att inte ha någon huvudverk överhuvudtaget. Jag hade nästan förväntat mig att ha värsta migränen morgonen efter, men det kanske bara är när man är bakis från alkohol?
Hursomhelst äter jag min macka och mår någorlunda bättre. Jag sätter på TV:n för att titta på något, mest för att ha igång i bakgrunden.
Utöver att jag tar en tupplur hände inte så mycket denna dagen. Yrseln försvann först på kvällen, dvs ungefär 24 timmar efter att jag åt godiset.
Betyg: jag ger denna första tripp, som nog kan klassas som en snedtripp, ett betyg på 2/10.
Mådde ju helt jävla piss fysiskt men, jag var samtidigt glad. Skrattade. Kan också säga att dagen efter ”bakis-dagen” kände jag mig bara lugn och glad. Livet kändes liksom bra. Vet inte om det har med godiset att göra men jag inkluderar det iallafall.
Det har diskuterats mycket i trådarna redan men jag känner att jag vill säga det också, som ett avslut på min rapport. Om du vill pröva detta godiset, VAR FÖRSIKTIG! Numera använder jag vapes vilket jag personligen gillar bättre. Grejen med dessa godisar, iallafall för mig, är att effekten varierade kraftfullt trots exakt samma dos. 6,5mg (dvs en halv 13mg, vilket var det jag brukade ta) kunde ena dagen göra mig nästan förlamad och andra dagen kände jag inte ett skit. Men som mina kompisar har sagt till mig; du kan alltid ta mer men du kan inte ta mindre. Gör inte som jag och ta alldeles för mycket i ren frustration.
Tack för mig.
Dos: 16mg (3mg + 13mg)
Ålder: 20-25
Kön: Kvinna
Vikt: 87kg
Tid: Vet Ej
Jag har inga specifika klockslag då detta skedde för några månader sedan och jag hade inte tänkt skriva en rapport. Ursäktar!
Jag har fått hem två påsar med THCH-godis. I den ena påsen ligger 10 godisar med 3mg var. I den andra ligger det 5 godisar med 13mg var. Jag har innan detta aldrig tagit någon drog innan, knappt ens alkohol (annat än ett halvt glas rosévin). Då jag sökt runt lite och även frågat några online-kompisar med mer erfarenhet om tips, väljer jag att bita av en 3mg godis på hälften och avta. Jag har precis innan detta ätit lunch, efter att ha fått det tipset.
Två timmar går och jag känner ingenting. Mitt uttalande om att aldrig ha tagit någon drog tidigare är en lögn; jag hade en vecka tidigare införskaffat mig en vape. Men då jag inte hade någon rökvana listade jag inte ut hur man skulle göra och det mesta jag någonsin kände var lite snurrig.
Men, efter att inte ha klurat ut hur man röker på en vape och att godiset nu inte gör någon verkan gjorde mig frustrerad. Jag började undra om jag kanske är immun mot gräs på något vänster. Att jag inte fattar hur man suger på en vape är ju sin sak, men jag kan ju omöjligt ha ätit en bit godis ”fel.”
Jag äter den andra halvan. Väntar en timme till. Äter middag.
När jag fortfarande inte känner någonting efter nästan 4 timmar frågar jag mina kompisar om jag bara ska ta en hel 13mg godis. En skrev att jag skulle göra det så då gjorde jag det. (Det ska förtydligas här att mina kompisar inte bor i Sverige någon av dem. Ingen har någon erfarenhet med just THCH, utan dem kör på riktigt gräs).
En timme eller så går. Jag chattar med mina kompisar, någon börjar streama Minecraft så jag hoppar in. Jag börjar känna den där samma yra, snurriga känslan som vapen förut hade gett mig. Fast mycket mer intensivt. Hela skärmen snurrade och jag behövde koncentrera mig när jag skrev.
Jag behövde gå på toa, så jag ställde mig upp lite halvt-försiktigt från min säng. Jag kom fram till dörren som leder ut ur mitt sovrum men inte längre än så. För där, när jag ställer mig upp, så känner jag det. Det kändes faktiskt, iallafall till en början, som att jag svävade. Det är svårt att beskriva, men jag förstod där och då varför det heter att man är ”hög.”
…sen kom yrseln ikapp mig och det svartnade framför mina ögon. Vi ska ju inte glömma att detta var min allra första tripp någonsin. Jag blev lite rädd, om inte mycket rädd. Allt kändes så jäkla märkligt, mina muskler i min kropp kändes verkligen märkliga. Jag hade ingen kontroll över hur mycket styrka jag använde när jag tillexempel skulle greppa ett glas eller hålla i mobilen. Bara att sträcka fram armen kändes jätteskumt.
Jag hittade tillbaka till min säng, utan att ha gått på toa. Jag hade vid denna tidpunkten, vad klockan nu än kan ha varit, förlorat egenskapen att gå.
Jag var i en voice chat med mina kompisar, och tacksammast var dem där och stöttade mig. Pratade med mig och höll mig ”grounded.” Bekräftade att det inte var farligt och att det skulle gå över. Tipsade mig om vad jag skulle göra (och inte göra, för den delen). Rent mentalt/psykiskt mådde jag jävligt bra faktiskt. Fnissade och kände glädje mitt i allt det fysiska som hände.
Det jag blev mest rädd för var mina ögon. Dem började svida och kändes torra oavsett hur många gånger jag blinkade. Sen kände jag också ett tryck i huvudet, lite som att du har på dig en cykelhjälm som sitter för tajt. Jag hade en viss rädsla för att mina ögon skulle ploppa ur skallen på mig.
Jag fortsatte att vara yr och snurrig. Numera när jag skrev något på min mobil gick det inte att tyda. Bokstäverna bara snurrade och jag orkade inte fokusera på vart min tumme gick. Jag vill minnas att jag blev hungrig vid något tillfälle, men jag bor på övervåningen och köket är på våningen under mig. Det fanns inte en chans i världen att jag skulle kunna ta mig ner för trapporna utan att dö på vägen. Sen hade jag en påse chips liggandes bredvid sängen, men jag kunde inte nå dem.
När jag säger att jag låg på rygg i sängen som en förlamad säl på land så överdriver jag inte. Att sätta mig upp och sedan krypa till kanten av sängen, sträcka ut armen och sedan greppa tag i påsen var närmast omöjligt.
Min hunger övergick snabbt till illamående när jag inte åt något. Det, i kombination med att allt bara snurrade som om jag precis hade klivit av någon karusell på Liseberg, var inte nice. Jag svettades, var yr, kände mig både hungrig och illamående samtidigt, mina ögon gjorde ont och hela min kropp kändes fruktansvärt märklig.
Jag behövde gå på toa igen, mycket mer akut denna gången. Jag försökte att hålla mig då jag inte hade någon vidare lust att försöka ta mig till toaletten. Men, även om jag var så bäng att jag knappt kunde lyfta huvudet så var jag ändå vaken nog att inse att jag helst inte vill sova bland mitt egna urin.
Så, försök nummer två att gå på toa. Precis som förra gången svartnar det framför mina ögon. Det hjälper inte direkt att det är sent på kvällen och bäcksvart utomhus heller, men men. Tar mig fram till dörren och öppnar den, sedan håller jag en hand på väggen och går i nästan blindo mot toaletten. Jag måste konstant stanna och andas för att inte spy, eller trilla omkull på golvet, eller båda delarna.
På något magiskt sätt tar jag mig in på toa. Jag är fortfarande med i gruppchatten, men pratar inte själv och min mikrofon är avstängd. Då det just då inte var någon som pratade var det helt tyst runt mig. Jag kissade och torkade mig med vissa svårigheter, och när jag sedan ställde mig upp från toalettsitsen känner jag illamåendet igen.
Därför går jag ner på mina knän och lutar mig för att spy. Så fort jag sätter mig ner går illamåendet över en smula, men yrseln är kvar och jag börjar bli trött. Slumrar till i fem minuter innan någon i gruppchatten frågar hur jag mår. Allt dem vet är ju vad jag skrivit; att jag kraschade på toan.
Kravlar mig upp på mina fötter och tar mig ut från toaletten. Kommer tillbaka till min säng. Klockan är kanske runt midnatt. De flesta av mina kompisar har lämnat chatten men jag är för trött, snurrig och borta för att ens låsa upp min mobil, så jag blir kvar.
Lyckades somna tillslut iallafall.
När jag vaknade dagen efter var jag fortfarande yr. Allt snurrade, mina ögon gjorde fortfarande ont och gud så hungrig jag var. Och törstig. Vilket såklart gjorde att mitt illamående kom tillbaka kvickt, speciellt efter att jag rest mig upp.
Jag vettefan hur jag lyckades, men jag tog mig ner för trapporna. Jag går ut i köket för att få tag på lite frukost. Jag tänker, kanske är jag bara tom i magen? Yrseln och illamåendet bör gå över, iallafall det värsta, om jag bara får i mig något.
Och då, när jag håller på att bre min macka, blir det för mycket. Jag lutar mig över vasken och spyr.
Illamåendet försvinner men yrseln håller i. Jag minns att jag var förvånad över att inte ha någon huvudverk överhuvudtaget. Jag hade nästan förväntat mig att ha värsta migränen morgonen efter, men det kanske bara är när man är bakis från alkohol?
Hursomhelst äter jag min macka och mår någorlunda bättre. Jag sätter på TV:n för att titta på något, mest för att ha igång i bakgrunden.
Utöver att jag tar en tupplur hände inte så mycket denna dagen. Yrseln försvann först på kvällen, dvs ungefär 24 timmar efter att jag åt godiset.
Betyg: jag ger denna första tripp, som nog kan klassas som en snedtripp, ett betyg på 2/10.
Mådde ju helt jävla piss fysiskt men, jag var samtidigt glad. Skrattade. Kan också säga att dagen efter ”bakis-dagen” kände jag mig bara lugn och glad. Livet kändes liksom bra. Vet inte om det har med godiset att göra men jag inkluderar det iallafall.
Det har diskuterats mycket i trådarna redan men jag känner att jag vill säga det också, som ett avslut på min rapport. Om du vill pröva detta godiset, VAR FÖRSIKTIG! Numera använder jag vapes vilket jag personligen gillar bättre. Grejen med dessa godisar, iallafall för mig, är att effekten varierade kraftfullt trots exakt samma dos. 6,5mg (dvs en halv 13mg, vilket var det jag brukade ta) kunde ena dagen göra mig nästan förlamad och andra dagen kände jag inte ett skit. Men som mina kompisar har sagt till mig; du kan alltid ta mer men du kan inte ta mindre. Gör inte som jag och ta alldeles för mycket i ren frustration.
Tack för mig.
