Universum kan sprudla av liv?

Som jag skrev ovan..

”Du får lyfta upp dina tankar på ett högre plan. Då klarnar det när restriktionerna inte begränsat tanken.”

Tala ur skägget. Vilka biologiska egenskaper menar du utmärker personer som vill ha många barn? Religion är inte en biologisk egenskap.

Kvinnor som pluggar i många år har kanske "läshuvud", men jag tror att det främst är en fråga om kultur och inlärning, inte medfödda egenskaper. De behöver kunna få barn när de är lite äldre, så kanske kommer evolutionen att tillåta det. De som inte pluggar vidare vill ofta bli "lyxhustrur" och skaffar många barn tidigt. Vårt bidragssystem har gynnat detta.

Men du kanske tänker på att vissa etniska grupper gynnas av evolutionen? Första generationens invandrare får många barn, men för varje generation lever de allt mer likt etniska svenskar.

I Europa har nordbor fått fler barn än sydeuropeer under några decenneier, för att vi har mer utbyggd barnomsorg.

Globalt så är det fattiga människor som skaffar många barn för att barnen ska ta hand om dem när de blir äldre, främst i Afrika, men istället är barnadödligheten hög där. Fattigdomen försvinner snabbt från Afrika, så om några generationer kommer de att få rätt få barn. Kineser har skaffat få barn under ett par generationer pga ettbarnspolitiken.

[quote=floraflap|88341125]det är ingen som vet, lika lite som att du vet att det inte finns liv utanför vårt solsystem. c' on! redovisa era bevis för att det inte finns något liv utanför vårt solsystem, eller är det bara nonsens prat av er? bara för att ni inte känner till något Så innebär detta INTE att det INTE existerar. ditt pladder har definitivt inte någonting med vetenskap o göra.

..........


exactly, you nail it !!

Okej buddha, snälla förklara för oss vad dit obegränsade tänkande på ett högre plan skänkt dig för insikter. Iaf jag har absolut ingen aning vad du pratar om, men mitt tänkande kanske är för begränsat. Sluta svamla och ut med språket

Såklart finns det fler egenskaper än att just vilja ha många barn. Finns massor med exempel på mänsklig evolution som skett i närtid. Bara en googling bort . Ett annat problem är att folk verkar tro att mänsklig evolution sker under en period av några generationer, vi vet inte hur dagens levnadsstandard kommer påverka vår evolution. En sak är säker iaf, den kommer inte stanna upp.

Fundera på ett universum utan avstånd och tid. Fundera länge. Har du mental kapacitet kommer det gå upp ett Liljeholmen helt plötsligt. En form av uppenbarelse och insikt. Lite skrämmande men samtidigt ger det ett otroligt lugn när man inser hur det hänger ihop.

Inget som kan förklaras med matematik, eller andra vetenskapliga verktyg.

Min tanke är att universum troligtvis sprudlar av liv. Frågan är dock hur avancerat det är. Det tog väldigt lång tid för liv på jorden att utvecklas till någonting som vi kan kalla för avancerat liv och det verkar inte finnas någon naturlig drivkraft för att utveckla någon form av avancerad intelligens och i vårat fall verkar det ha varit en lång rad omständigheter som kan ha bidragit till detta. Andra arter har levt miljontals år utan att behöva utveckla sin intelligens något mer i den miljö de befinner sig i.

Sen behöver man ta i beaktande att avancerade civilisationer har förmågan att ta kål på sig själva, hur stor är den risken? Vi har utvecklat teknologi stark nog för detta på väldigt kort tid, en kosmisk nanosekund. Hur stor är sannolikheten att vi (under det korta korta tidsspann där vi nu har "avancerad" teknologi) just nu samexisterar med en till avancerad civilisation som ännu inte hunnit förgöra sig själva (eller drabbats av någon form av naturlig katastrof som ju inträffar då och då) och som samtidigt finns på ett avstånd tillräckligt litet för att vi ska kunna få någon som helst information om dem?

Fermis paradox kanske inte är så paradoxal trots allt med alla kort på bordet. Nu finns det ju så klart många fler faktorer att ta hänsyn till men jag har hört forskare använda just den här typen av argumentation tidigare.

Det här är ju en fråga som aldrig kommer att kunna bevisas. Visst om man ökar på kunskapen så kommer man väl närmre en relativ sannolikhetsbedömning. Men varken det ena eller andra lägret kommer att kunna bevisa något. Ju fler artiklar som skrivs och ökar på intresset desto mer forskningsanslag så det är väl inte så det är väl inte så konstigt att det kommer uttalanden och skrivs artiklar även fast man egentligen inte kommit på något nytt revolutionerande alls.

Det e just det där resonemanget som är fel! "Ok jag vet inte om det finns, men du vet inte att det inte finns så håll käft!"

Det är så INTE vetenskapligt att man får ont i magen.

Haha okej jag fattar vinkeln nu. Efter tre försök har du fortfarande inte kunnat producera något vettigt till diskussionen. Antingen så får du sluta bänga, eller ta dina argument som du själv säger saknar vetenskaplig grund och försvinna till underforumet Filosofi.

Magkänsla, inte vetenskap. Jag önskar oxo att det vore som du skriver, men utan några som helst belägg för det, så nej.

Och att använda nån slags "men det e så många planeter ju!" är inte värt nåt i en diskussion, eftersom vi inte har en aning om hur liv uppstår. Det kanske e simpelt, eller så är det så fantastiskt svårt att man måste fundera om nån sån s.k gud petat i vår utveckling.

Men eftersom vi inte har en aning, så är tvärsäkra påståenden om att det finns liv annorstädes just bara obildade.

Tvärsäkra påståenden kan jag hålla med om. Men mer eller mindre kvalificerade gissningar går väl ändå att göra utifrån data?

Vi vet t ex att livet här på jorden uppstod nästan direkt när förhållandena tillät det.
Vi vet också att livet är mycket mer anpassningsbart än vad vi först trodde och vi har hittat det i en mängd hostila miljöer vi tidigare inte trodde var möjligt.

Sen har man, så vitt jag förstår, flertalet fungerande hypoteser för många av stadierna i det tidiga livets utveckling, man vet bara inte vilken av flertalet möjliga vägar som verkligen skedde. Det är vad jag läst och uppfattat om saken men jag kan så klart ha fel.

Men tvärsäkra påståenden så som att det är 100% säkert eller måste vara så på grund av antalet planeter håller jag med om är lite väl optimistiskt. Sen finns ju också risken att vi kanske aldrig kommer att få reda på det.