Här finns flera smått absurda saker som får mig att undra om man ska skratta eller gråta:
- Hur i hela friden kan något man gjorde i tidiga tonåren, och som man sedan tagit avstånd från, ligga en i fatet mer än 30 år senare?
- På frågan varför han inte tog upp sina ungdomseskapader på ett tidigt stadium svarar van Dorpel att hans fokus var så inställt på hans rattfylla(!) att han glömde bort vit-maktgrejen.
Ja, j-klar!
Men allvarligt talat: Jag tycker att borde han och LO borde stått upp för både hans tidiga tonårsgrejer och hans rattfylla, och valt honom. Nu backade de fegt istället. Usch, vad jag är trött på sånt! Hade han de rätta egenskaperna för jobbet så hade han!