Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Givetvis så kommer de inte komma fram till att inga personuppgifter får behandlas under några former alls, heh.

Som Belsebyb nämner så finns det speciallagstiftning när det gäller kreditupplysningar.

Det verkar vara en komplex fråga (men för mig självklar) och det mest lämpliga vore om Eu en gång för alla utreder och kommer fram till vad som egentligen gäller. Personuppgifter bör normalt enligt dataskyddslagen hanteras under en myndighets tillsyn.

Regeringen utreder även brottsdatabasernas rätt till existens, samtidigt som även personsöktjänsterna utreds. Kan nog stämma med att politiker speciellt högersidan med mening skjutit fram frågan.


Har inte påstått att inga personuppgifter kommer få behandlas under några former. Nu misstolkar du med mening igen. Menade att möjligheten till att sprida personuppgifter såsom det görs i dagsläget kommer nog begränsas något rejält. Sen hoppas jag att de även ska gå mot offentlighetsprincipen, men det tror jag inte de kommer göra.

Även personsöktjänster och databaser omfattas av "speciallagstiftning". Det kvittar vilket speciallag som skyddar de. Som du själv skrev tidigare " GDPR är en EU-förordning, inte ett direktiv, och alltså direkt tillämplig i alla medlemsstater utan begränsning". Du säger alltså emot dig själv när du påstår att kreditupplysning omfattas av "speciallagar" och att gdpr inte kan komma åt sådana tjänster.

Jag säger inte emot mig själv. I min mening så förbjuder inte GDPR kreditupplysningar, och om kreditupplysningar inte förbjuds av GDPR så gör det ingen skillnad om utgivningsbevis "försvinner" som undantag från GDPR eller ej.

Jag har inte misstolkat någon med flit. Men om du vill att jag ska tolka dig rätt så kan du väl ge ett rakt svar på frågan: anser du att GDPR, i sig självt, förbjuder kreditupplysningar?

Kan du hänvisa till lagrummet (kapitel och paragraf) för detta? För jag tror du har missförstått något.



NOYB håller ju faktiskt på och försöker begränsa kreditupplysningarna. Och det kom ett förhandsavgörande nu i december som siktade in sig på hur länge kreditföretag ska få ha uppgifter samt om automatiserat beslutsfattande vad gäller kreditpoäng. Men det förbjöd knappast kreditupplysningstjänsterna. Och det ändrar inte det faktum att IMY kan utfärda tillstånd för andra att behandla såna uppgifter. Det kan de för övrigt göra för brottsregister också - enligt GDPR dessutom.

Om kreditupplysningar lutar sig mot utgivningsbeviset så rycker de lika snabbt som lexbase om utgivningsbeviset skulle försvinna. Som sagt GDPR är en EU-förordning och ska direkt tillämpas och gäller över alla andra lagar inkl grundlagar.

Svar på din fråga: Ja, jag anser att GDPR även gäller på kreditupplysningar då det innehåller privata och känsliga uppgifter.

Grundlagsändringen 2019 (ändrade mediegrundlagar) där skyddet för uppgifter om hälsa och ekonomi gick igenom borde rimligtvis kunna slå emot kreditupplysningarna, kan ha fel där.
Vill påpeka att jag själv inte är drabbad av kreditbolagen men tycker det är rätt osmakligt att försvåra för människor på detta sätt. Vissa kan t.o.m inte ens teckna en abonnemang för att man haft en betalningsanmärkning.


Generellt förbjuder GDPR att personuppgifter sprids till olika aktörer för kommersiell syfte. Utgångspunkten är att alla personuppgifter ska tillhandahållas av myndigheter eller med tillsyn av en myndighet. Nu syftar jag inte på att ex SATS behöver dina uppgifter för att koppla dig till gymkortet.De ger knappast ut dina uppgifter till någon annan utan den används för ett specifikt syfte och är då nödvändigt för det ändamålet.

Enligt artikel 10 i GDPR får behandling av personuppgifter av brottmålsdomar endast utföras under kontroll av en myndighet där Umeå tingsrätt hänvisade till i beslutet om utgivning av domar.

Lite samma tillvägagångssätt kan finnas i GDPR gällande andra uppgifter.

Kom ihåg att det inte är en myndighet som prickar en betalningsanmärkning på dig utan det är de olika privata företagen som gör det. Påminner lite om EU-domstolens dom i Lettland gällande prickning av fortkörare. Jag hoppas Eu-domstolen ger en bred tolkning i förhandsavgörandet kring alla dessa tjänster. Annars kan man vända sig till Eu-kommissionen.

Så ditt stöd för påståendet att alla personuppgifter ska behandlas av myndighet eller under tillsyn av sådan, är artikel 10, som specifikt handlar om personuppgifter som rör fällande domar i brottmål samt överträdelser och som specifikt anger att ett fullständigt register över fällande domar i brottmål endast får föras under kontroll av en myndighet?

Om det inte är det så undrar jag igen om du kan förse mig med lagrum, eller annat, som tydligt ger stöd för detta påstående.

Och dels undrar jag om innehållet i artikel 10 inte på något sätt ger dig en ledtråd om att det där med under kontroll av en myndighet kanske inte gäller alla personuppgifter?

Edit: Förlåt, jag missade din invändning om SATS. Men är det då inte lite konstigt att påstå att alla personuppgifter ska behandlas av myndigheter, och sedan ange ett väldigt brett och otydligt undantag? För diskussionens gång kanske du istället borde specificera vilka typer av personuppgifter som enligt GDPR endast får behandlas av myndighet eller under tillsyn av sådan.

Vilka frågor är det Attunda tingsrätt har ställt till EU-domstolen i skadeståndsärendet?

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/y6kOWE/cantwell-lexbase-kan-stoppas-av-eu-domstolen

– Möjliggör artikel 85.1 i dataskyddsförordningen att medlemsstaterna vidtar lagstiftningsåtgärder utöver vad som ankommer på medlemsstaterna enligt artikel 85.2 i förordningen och med avseende på behandling av personuppgifter för andra ändamål än journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande?

– För det fallet att den föregående frågan besvaras jakande: Medger artikel 85.1 i dataskyddsförordningen en förening av rätten till integritet i enlighet med förordningen med yttrande- och informationsfriheten som innebär att den vars personuppgifter behandlas, genom att fällande domar i brottmål avseende den personen tillhandahålls allmänheten mot ersättning på internet, som rättsmedel endast kan inleda ett straffrättsligt förfarande om förtal eller begära skadestånd med anledning av förtal?

– För det fallet att den första frågan besvaras nekande eller den andra frågan besvaras nekande: Kan en verksamhet som består i att, utan någon bearbetning eller redigering, tillhandahålla allmänheten offentliga handlingar i form av fällande domar i brottmål mot ersättning på internet anses utgöra behandling av personuppgifter som sker för de ändamål som anges i artikel 85.2 i dataskyddsförordningen?

Klart som korvspad va?

Här har vi chatGPTs tolkan på frågorna om någon behöver lite mer tydlighet:

Tack! För den som vill tolka originaltexten så är artikel 85 här:

1. Medlemsstaterna ska i lag förena rätten till integritet i enlighet med denna förordning med yttrande- och informationsfriheten, inbegripet behandling som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.

2. Medlemsstaterna ska, för behandling som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande, fastställa undantag eller avvikelser från kapitel II (principer), kapitel III (den registrerades rättigheter), kapitel IV (personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde), kapitel V (överföring av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer), kapitel VI (oberoende tillsynsmyndigheter), kapitel VII (samarbete och enhetlighet) och kapitel IX (särskilda situationer vid behandling av personuppgifter) om dessa är nödvändiga för att förena rätten till integritet med yttrande- och informationsfriheten

.

Källa: https://gdpr-text.com/sv/read/article-85/

Kreditupplysningar får även genomföras av kreditinstitut och av de som har tillstånd av IMY.




Att GDPR gäller behandling av personuppgifter är inget nytt. Men frågan var om du anser att den förbjuder kreditupplysningar. Det är en enkel ja/nej-fråga, så jag förstår inte varför du undviker att svara på den?




Hälsa känner jag igen, dock ej ekonomi? Om jag minns rätt så handlade det dock enbart om att ge staten tillstånd att lagstifta på de områden som täcktes, och inte att några faktiska förbud infördes i grundlagen.




Det må så vara, men det är inte direkt juridiskt relevant.




Va? Nu tror jag du har missförstått GDPR lite här. Det finns ingen utgångspunkt att behandling av personuppgifter ska ske av myndigheter eller under deras tillsyn. Enligt GDPR så ska behandling ske på en legitim grund, vilket antingen är samtycke eller någon annan grund som fastställts i lag (skäl 40 i ingressen - notera dock att ingressen endast är tolkningshjälp, ej juridiskt bindande i sig).




Nej, så står det inte. Det står att behandlingen "får endast utföras under kontroll av myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs." (fetstil tillagd)

Nu anser jag att den svenska lagstiftningen inte innehåller lämpliga skyddsåtgärder, men att påstå att enbart myndigheter får göra det är felaktigt.




Vadå "kan finnas"? Antingen så finns det, eller så finns det inte det.

Det finns inget liknande skydd för andra uppgifter i GDPR. Däremot finns det ett skydd för vissa andra känsliga uppgifter i artikel 9, fast där finns fler undantag än i artikel 10.




Nu är du ute och cyklar, är jag rädd. Den lettiska domen handlade dels om vad myndigheter får lämna ut för information, dels så handlade det om artikel 10 då informationen var att jämställa med fällande domar i brottmål. En kreditupplysning kan knappast jämställas med att lämna ut fällande domar i brottmål, heh.

Stor eloge till dig för ditt hårda arbete och ovilja att förlikas, och att du nu lyckats driva frågan hela vägen till EU-domstolen. Det är skrämmande att du som individ tvingas kämpa för vår integritet när IMY är ovillig att göra det.

Den psykiska terror dessa privata aktörer utgör mot folk som döms för enskilda företeelser är ofattbar. För den som vill återgå till ett laglydigt liv bleknar det straff som domstolen avkunnar mot de konsekvenser dessa privata register medför.

Vi som vill lämna ett destruktivt handlande bakom oss och leva ett normalt liv möts av enorma svårigheter och ett livslångt handikapp. Finns det varken framtidshopp för ett värdigt levende eller väg tillbaks till samhället för den som avtjänat sitt straff så förefaller det föga förvånande om antalet återfallsförbrytare ökar till följd.

Vi lever i ett sorts apartheid samhälle där du förvandlas till en andra klassens medborgare stunden du utdelas en fällande dom, oberoende av brottets karaktär. Du som begår ett mindre lagbrott hängs ut och utesluts från samhället på samma villkor som grova brottslingar. Det skapar inga förutsättningar för rehabilitering, enbart stigmatisering och desperation. Det skapar en utanförskap som leder till destruktiva tankemönster och vilket med all förmodan skördat ett betydande antal människors liv till följd.

Att förhindra människor från att skaffa sig arbeten och etableras i sociala sammanhang, vilket är dessa vinstdrivna "journalistiska" sidors verkliga ändamål, motverkar inte brottslighet utan främjar den genom att skapa utanförskap.