USA-styrkor får efter avtal tillgång till svenska baser! (2023-12-06)

Det är just nu USA som leder NATO, kanske inte med Trump men just nu. Och i krig är disciplin och snabba reaktioner viktiga.

Och det här med att amerikanska soldater begår brott brukar gå att lösa, här ett äldre fall:

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BJ3P50/usa-soldat-misstankt-for-valdtakt-utlamnas

Förhållandet NATO och det militära avtalet med USA (DCA )är inte solklart.

Ulla Gudmundson, som skrivit en bok om NATO, säger så här:

”formellt sett ingen koppling alls, DCA är ju ett bilateralt avtal Sverige-USA.
Men innehållet, möjligheten förhandslagra militär materiel i Sverige f a korta förflyttningssträckan österut, är också en roll som förutses f Sverige i Nato. Nato bygger mer på bilaterala avtal än vad de flesta vet.”

Jag vet inte om jag blir så mycket klokare av det svaret. Men anar att USA dubbelgarderar sig.
Och att vi nu är på god väg att bli amerikaniserade. Långt! från den tidigare neutraliteten.

Ett nytt Sverige på flera sätt.

Hur mycket brydde sig USA om ukrainarnas hälsa och framtid?

Allt pekar på att dessa underrättelsetjänster låg bakom mordet på Palme.

Att USA fick sitt krig i Ukraina och upptrappning i Kaukasien, och att Ryssland inte är vänsterextremt, är inga anledningar att delta i USA:s fortsatta krigshets.

Plus att man ju gör det med europeiska (och i viss mån asiatiska) vasallstater. Det är inte USA som får ta den riktigt hårda smällen om man får igång ett storkrig. Det är länder som Ukraina, baltstaterna, Polen, Sverige, Finland m.fl. som blir valplatser, och europeiska industrier och maktcentra som blir bombmål, inte amerikansk mark.

Eftersom USA har en i grunden antivästlig regim och kultur bryr man sig föga om europeiskt svinn. Vi är spelpjäser för dem och om läget är det rätta kan vi offras. Europeisk realpolitik är det största hotet emot amerikansk hegemoni, så det är bara bra för USA:s oligarker om vi blir slagna i spillror då och då och hålls impotenta.

Har någon läst igenom avtalen (orkar inte själv)? Skillnader?

Och hur är det med skillnader jämfört med andra länders DCA-avtal eller motsvarande? Det som hittills framkommit är att Norge fått igenom ett förbud mot kärnvapen på eget territorium medan Sverige och Finland inte verkar ha fått igenom ett sådant förbud. Och troligen inte bett om det (man tyckte alltså att det var dumt med svenska kärnvapen förr i tiden, som Sverige skulle ha kontrollerat, men bra med kärnvapen på svensk mark som ett annat land kontrollerar, vilket är fullt naturligt om ens känslomässiga lojalitet ligger hos USA, i alla fall så länge inte en figur som Trump är president, noterar f ö att Trump ville ta USA ut ur NATO varför kongressen nyss klubbat en lag som förbjuder presidenten att göra detta på egen hand).

En intressant fråga är hur eventuella skillnader ser ut när det gäller amerikansk militärs befogenheter visavi svenska markägare. Jag ser här ett eventuellt problem eftersom USA:s militär har obegränsade ekonomiska resurser och i praktiken är immunt mot opinionsmässiga yttringar jämfört med svenska myndigheter. Inga NATO-avtal lär ju sägas upp p g a någon konflikt med en svensk hemmansägare. Ingen svensk politiker (utom möjligen någon vänsterpartist) lär heller protestera mot USA:s militär. Svenska politiker och mainstreammedia lär nog tycka att det är viktigast att skydda USA:s image om någon svensk hemmansägare hamnar i kläm. Det blir nog tystare än det nu är om Julian Assange. Risken bör finnas att mainstreammedia och politiker vill sopa sådana problem under mattan i stället för att skapa något typ en ny Halvar Alvgard som på något sätt behandlats illa av svenska eller utländska myndigheter. Eftersom man sopat en sådan jättegrej som sprängningen av Nordstream under mattan, trots konsekvenserna för Sveriges exportmarknad Tyskland (de får lägga ner energiintensiv, tung industri och flytta den till USA bl a, och blir därigenom ett fattigare land) så bör väl risken vara större med något som i stort sett bara drabbar någon enstaka hemmansägare. (Man kan ju notera att både Joe Biden och Victoria Nuland i princip öppet sagt att de skulle spränga Nordstream-ledningen om den färdigställdes, svensk mainstreammedia har dock aldrig visat dessa klipp, vad jag vet.)

Man kan också notera att vid tvister i USA är det standard att parterna står sina egna kostnader. Så är även fallet för förvaltningsrättsliga fall i Sverige. Frågan är dock om alla eventuella tvister med amerikansk militär blir förvaltningsrättsliga i stället för civilrättsliga (där förlorande part betalar rättegångskostnaderna om det inte är fråga om FT-mål där maxtaket för värdet på tvisten är ett halvt basbelopp). Jag undrar om man inte i samma veva som DCA-avtalet undertecknades borde ha höjt taket för när parterna står sina egna kostnader i civilrättsliga mål. I alla fall vid tvister med utländsk myndighet som en av parterna. Man borde också ordnat med en slags depositionsavgift eller permanent bankgaranti administrerad av svenska myndigheter som skulle ha gjort svenska domar verkställningsbara ur monetär synpunkt.

Jag vet att Jan Guillou har en halv juristexamen. Han vore nog rätt man att borra i eventuella skillnader mellan de svenska/finska DCA-avtalen och andra länders avtal av liknande typ. Guillous artikel som tidigare diskuterats i tråden:


Sverige har frivilligt underkastat sig USA
Publicerad 2024-02-25 10.08

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/O8w761/sverige-har-frivilligt-underkastat-sig-usa


En annan viktig fråga som jag skulle vilja ha belyst är vilka eventuella länder som är NATO-medlemmar men inte har ett separat bilateralt USA-avtal av typen Sveriges DCA-avtal med USA.

Händer sånt ofta i Norge?

Nej. Det är samma avtal.

Ja, många aspekter i detta.
Kärnvapen.
Rättsliga.

Vi får se om politikerna vaknar och vill och orkar ta sig an dessa.

Vad gäller Jan Guillou så sa han tydligt att han överlämnar saken till yngre kollegor att forska mer i saken.
Andra är än så länge tysta. 🥲

Det står ju inte heller i avtalet att vi måste ta emot kärnvapen på USA:s begäran. Vad som sagts från regeringen är att det bestämmer vi själva. Vänstern (V och MP) vill ha ett uttryckligt förbud i lag, men regeringen säger att vi bestämmer själva och därför inte behöver något förbud. Det ska nog tolkas som att bränner det väl till så har vi möjlighet att placera ut kärnvapen på kort tid.

Med antivästlig regim antar jag att du menar t ex Critical Race Theory [som går ut på att vita (utom judar, förstås) är onda och ett system-problem för färgade människor] och som förkunnas i den amerikanska krigsmakten, på många amerikanska storföretag och i skolor i delstater styrda av partiet Demokraterna] och affirmative action (diskrimering av vita vid antagningar till utbildningar, befordringar inom den amerikanska militären, tjänstetillsättningar och upphandlingar till den amerikanska offentliga sektorn). Om man har en sådan attityd till människor av europeiskt ursprung så finns det all anledning att vara vaksam beträffande underliggande motiv. Nordstream-sprängningarna är ett annat exempel på att det bör finnas all anledning till vaksamhet (både USA:s president Joe Biden och amerikanska UD:s Victoria Nuland sade ju i princip öppet att man skulle spränga Nordstream om Nordstream II byggdes klart, dessa klipp har dock mig veterligen aldrig visats i svensk mainstream-TV, noterar också att en av fyra Nordstream-ledningar är hel men tyskarna har inte tordats skruva på gaskranen, de köper dock fortfarande en del rysk gas som transporteras i ledningar på land).

Något man också bör komma ihåg är att amerikanska Neocons öppet på 80-talet, när man hade sovjetiska SS-20-missiler i Östtyskland och amerikanska Pershing II-missiler i Västtyskland, talade om "ett begränsat kärnvapenkrig i Europa". Jag tycker att det är svårt att tolka detta som något annat än ett förtäckt hot att göra Tyskland till en rykande grushög om man där blev för olydig. Missiler i Västtyskland fick fyras av mot Östtyskland och vice versa. Resultat: Öst- och Västtyskland förintade. Fredsrörelsen gjorde dock inte den tolkning jag gör av det där med "ett begränsat kärnvapenkrig i Europa". De tolkade i stället det hela som att Neocon-folket i USA ansåg att ett kärnvapenkrig kunde vinnas. Jag tycker att fredsrörelsens tolkning av det hela framstår som rätt sökt, för vad skulle den påtagliga konsekvensen av ett "begränsat krig i Europa" bli? Var det så säkert att USA eller Sovjet skulle besegra den andra parten? Det enda som framstår som glasklart för mig är den rykande grushögen i Europa och att människorna som utsätts för detta förlorar.

Det vi fått se i Ukraina borde också förskräcka. Vad var det för stor vits med att 2014 kuppa bort den ukrainske presidenten Yanukovitj som vacklade mellan ett handelsavtal med EU resp Ryssland? T o m Stratfor medger öppet att han blev bortkuppad. Victoria Nuland babblade någon vecka innan kuppen på telefon med USA:s ambassadör i Ukraina, Geoffrey Pyatt, om vilka som skulle ingå i den ukrainska regeringen när Yanukovitj störtats. "I think Yats is the guy", sade Nuland bl a (han blev premiärminister). Samtalet avlyssnades och har publicerats på nätet. Yanukovitj hade valt ett långtidsavtal med Ryssland som gav bättre betalt än EU-avtalet. Vad var problemet med detta? Vilken "katastrof". Sedan har vi Ukrainas neutralitet. Varför kunde inte Ukraina ha fått vara neutralt som Österrike och Schweiz? Varför var det så nödvändigt att flytta fram NATO-trupp in i Ukraina ända mot Rysslands gräns? Vad skulle vi i Sverige tjäna på detta? Och vad skulle ukrainarna tjäna på detta? Okej, det fanns ett stöd för ett närmande till EU i alla fall i västra Ukraina. Men i östra Ukraina, varifrån Yanukovitj kom, så var stödet för avtal med Ryssland större. I östra Ukraina åkte man till Ryssland som gästarbetare. I västra Ukraina till EU.

Jag noterar också att få ukrainska män verkar vilja strida frivilligt mot Ryssland. Så det man får göra är att bokstavligen rycka in folk från gatan i skåpbilar för att rekrytera soldater. Zelensky stängde också gränserna på ett tidigt stadium för ukrainska män (Zelensky´s kompisar fick dock lämna landet med eskort av militärpolis i bilar i miljonklassen, om de inte redan satt sig på flyget, det verkar inte finnas några oligarksöner vid fronten, andelen judar verkar också vara liten).

Mitt intryck är att poängen med det här kriget ur "västlig" synpunkt dels är att ta kål på så många ukrainska soldater som möjligt och dels att skada Tyskland ekonomiskt genom att skära av landet från billig rysk energi och kapa bort den lukrativa ryska marknaden för tyska produkter med högt förädlingsvärde. Ryssland kommer antagligen att stärkas ekonomiskt av att självt få producera mer varor med högre förädlingsvärde. Man skulle också kunna tänka sig att Putin skulle kunna försvagas politiskt om alltför många ryska soldater dör. Den här faktorn innebär antagligen restriktioner för ryska försök att ta större mängder mark snabbt inne i Ukraina eftersom detta sannolikt skulle ge större förluster. Macrons uttalande om att eventuellt sända trupp till Ukraina skulle eventuellt kunna tolkas som ett försök att stressa Putin så att Ryssland går mer på offensiven och förlorar mer soldater och därmed inrikespolitiskt stöd. Eventuellt kan det också vara fråga om att boosta stridsmoralen i Ukraina och göra folk där mer villiga att offra livet. Och inte dra slutsatsen att en delpoäng med det hela är att ta kål på så många ukrainare som möjligt.

Man kan också notera att alla svenska partier (utom möjligen i viss mån Vänsterpartiet, sannolikt p g a att andelen som stödjer Kommunistpartiet i Donbass är relativt hög jämfört med i Ryssland och p g a att man historiskt varit mot USA) verkar tycka att den väg Ukraina valt är vettig. Antagligen tycker man då att en liknande väg för Sverige är vettig. D v s det är bra om Sverige hamnar i krig med Ryssland. Eller i alla fall värt det. Givetvis finns inget explicit sådant mål. Men tendensen verkar ändå finnas där. Det övergripande målet är inte att hålla sig undan konflikter à la Schweiz. Det övergripande målet är i stället att vara del av en politisk gemenskap man identifierar sig med. För den breda allmänheten i Sverige är det väl dock faktiskt fråga om en mer genuin strävan efter militär trygghet, eller känslan av att ha en sådan trygghet. Detta påminner litet om hur befolkningen i västra Ukraina kände när det gällde närmandet till väst. Närmande till väst var för dem liktydigt med ökat välstånd ungefär som NATO-medlemskap för en vanlig svensk är mer militär trygghet. Jag tycker ju iofs att detta är illusioner. Utplundringen av Ukraina efter att Yanukovitj kuppats bort tycker jag dock stödjer min tolkning av det hela. Men ukrainarna fick i alla fall efter ett tag fri tillgång till EU:s arbetsmarknad som gästarbetare. Det var ju alltid något. Tycker dock att man kunde ha erbjudit ukrainarna detta redan under Yanukovitjs styre eftersom EU-kommissionären Ylva Johansson tycker att det är så jätteviktigt att importera arbetskraft till EU. Det borde inte ha varit ett villkor att typ vifta med en pistol rakt i nyllet på Ryssland. Gör man det tillräckligt länge så smäller det till slut. Hade Ryssland gjort samma grej i Mexiko som USA gjort i Ukraina så hade det nog redan smällt. Det var nära att smälla 1962 när Sovjet placerat missiler med kärnstridsspetsar på Kuba. Varför skulle inte motsvarande hända i Ukraina om något liknande var på väg att hända där? Vad tjänade ukrainarna på att vifta med en pistol i nyllet på Ryssland? Hade de inte tjänat mer på en strävan efter neutralitet som Österrike eller Schweiz?

Och vad är poängen för Sverige egentligen med att sluta avtal som mer påminner om Ukrainas strategi än om Schweiz och Österrikes respektive strategier? För mig är det här att lura svenska folket, ungefär som man - enligt min mening - i hög grad lurade ukrainarna. DCA-avtalet är för mig en ukrainsk strategi, inte en österrikisk och i än mindre grad en schweizisk. DCA-avtalet är en del av ett mönster. Schweiz högerregeringar satsar på att hålla nere försvarsutgifterna och därmed skatterna. Sveriges borgerliga regering har beslutat höja försvarsutgifterna drastiskt och behålla sossarnas höjning av beskattningen av ISK-kontona. Man har också beslutat kapa ner aktivitetsstödet för långtidsarbetslösa drastiskt (besparing: 1/10 av kostnaderna av ökningen av försvarsutgifterna). Vi får alltså socialdemokratiska skatter och moderat välfärdspolitik. Vi skulle behöva ett nytt högerparti à la schweiziska SVP (har ca 25 % av rösterna) som stod för neutralitet och låga skatter på kapital/låga försvarsutgifter. Litet till vänster skulle vi behöva ett alternativ till sossarna som stod för lägre försvarsutgifter och inte mer nedskärningar i socialförsäkringarna, och givetvis vill ju jag att ett sådant parti också skall vilja stoppa invandringen à la Hans Hagnell (s). SD tror jag inte på, de har nu anslutit sig till USA-runkarna, verkar det som.







Alltså, det finns en viktig skillnad jämfört med Norge. Och det är att norrmännen fått igenom ett förbud mot kärnvapen på norsk mark (eventuellt minskar detta risken för att bli ett förstahandsmål för ryska hypersoniska kärnvapenmissiler om det smäller, det är väl tanken, antar jag, för en svensk politiker som är en renodlad USA-runkare finns dock inga sådana drivkrafter att vilja skydda den egna befolkningen, detta är underordnat tillfredsställelsen i att vara USA-runkare, med det avtal vi nu fått är det tur att det nu kommer speciella NATO-kondomer som de kan trä på snorren och därigenom skona möbler, tapeter och gardiner nu när det blivit riktig runkfest och politisk kuk-terror på babian-nivå).

Men vi har inget explicit undantag som Norge. Det finns alltså en skillnad jämfört med Norge.

Och om motståndaren inte ens på papperet har några garantier för kärnvapenfrihet så blir man nog rätt bombsäkert ett prioriterat mål. Det man kan fråga sig är väl vad Norges garantier på papper är värt. Men i alla fall i teorin har man då litet bättre odds än Sverige. Norges odds påminner väl dock mer om Sveriges än om Schweiz, det är min gissning.

Viktigt att komma ihåg är dock den attitydskillnad svenska politiker visat i jämförelse med de norska. Den norska attityden är typ "vi är 80-procentiga USA-runkare" medan den svenska attityden är "vi är 100-procentiga USA-runkare".

Vi, västeuropa, befinner oss i startfasen av en militär konflikt med Ryzzland (om du inte missat det). Då gäller det att ta hjälpa av sina vänner.