Meningen med livet - samlingstråd

Det kräver träning; jag har uppskattat att jag har ägnat minst ett decennium, kanske till och med lite längre, åt regelbunden meditation och kombinerat det med psykoanalys för att gräva upp djupt rotade uppfattningar, särskilt om livet och mig själv, från de omedvetna delarna av psyket.

Detta psykologiska tillstånd är inget man bara bestämmer sig för att hamna i; psyket har en funktionell dynamik med inneboende strukturer och kognitiva processer som inte kan styras av viljan ensam. För att förändra dessa strukturer och kognitiva processer krävs ett aktivt engagemang och användning av metoder som meditation och psykoanalys.

Äh lägg ägg.

Jag delar gärna mina tekniker och metoder med dig om du är intresserad, men jag ser att du har en viss motvilja mot att lära och samtidigt en ovilja att frigöra dig från dina befintliga uppfattningar, och det är fullt naturligt, men detta är psykologiska hinder som måste brytas ner eller överkommas om du vill uppnå ett sådant tillstånd.

Så den dagen en närstående dör eller du själv blir påkörd av en lastbil och får leva grönsakslivet resten av dina dagar säger du: Jaha, nu hände detta. Tja, men det är väl helt ok, det är inte så pjåkigt.

Du är inte intresserad med andra ord?

Svara på min fråga istället för att smita med en motfråga.

Tyvärr var det ingen fråga utan ett påstående du gjorde.

Okej men då omformulerar vi det till en fråga.

Jag vet inte vad jag skulle säga eller om jag skulle säga något, och att spekulera i hypotetiska scenarion om vad jag skulle säga eller inte säga i ett sådant hypotetiskt scenario är meninglöst.

Det är det väl inte alls. Om du nu påstår att du lyckats uppnå ett tillstånd där du fullständigt accepterar vad som än händer utan värderande eller negativa känslor så borde det rimligtvis följa att du känner dig säker på att inget kan rubba din balans eller röra upp dina känslor.