Närmare 30 år men bor fortfarande hemma, vill flytta till eget men "kan inte".

Tycker inte de ska behöva be om ursäkt för sitt utseende och hur de dekorerat. Man ska väl inte bo och se ut som andra vill. Vad är det för nytta i det?

Det verkar mer som de behöver hjälp med hur saker och ting fungerar, så att de ställt sig i bostadskö tidigare, och sökt andra alternativ, privat, inneboende osv. De kanske t o m är berättigade LSS, och då kan de få satellitboende genom detta.

Dom verkar ha rätt bra självförtroende med tjejer, men vilka normala tjejer skulle vara intresserade av dessa bröder?

Jo vi byggde faktiskt bort bostadsbristen med bl a miljonprogrammen. Om du åker runt i svenska samhällen så ser du en massa nya bostäder från 60 tal och framåt.

Sedan finns det massor av billiga bostäder i mindre orter där ingen vill bo.

Jag har ochså asperger men kan ändå sköta mitt hem och utseende både när jag är ensam och har sällskap.

Tomma flaskor, skräp och kläder överallt är inte "dekorering". Bjuder man hem vänner eller främlingar så kan man städa lite iaf så att dom inte stiger in i en svinstina. Dåligt skötta hem tyder på lathet, dålig uppfostran, och depression. Och man kan ha en mer neutral klädsel en kort stund när Aftbonladet kommer så att alla inte skrattar åt ens kattöron och choker.

Det är alltid så trist när folk säger att det har jag också men kan ändå. Inom alla handikapp finns det ju grader och arter av vad man kan. De kan säkert något du inte kan.

De kanske har städat. Det kanske var mycket värre innan.

Sedan är man trångbodd har man inte mycket ställen att göra av saker. De kanske inte vill slänga sitt bohag för en intervju.

Jag dömer alltid folks hem men jag säger inget. Det kan vara städat och ändå se för jävligt ut. Särskilt om de vill att deras hem ska vara en klon av andras hem. Du dömer dem för att de är annorlunda. Jag skulle troligen döma ditt trista ikeahem för att det saknar själ. Tänker mig perfekta rader med identiska bestick i din besticklåda och muggar av samma färg som står på parad. Medan du njuter av hur du är som alla andra fast de egentligen vet att du har en grav störning.

Folk har ingen skyldighet att se ut på ett visst sätt för att göra just dig glad.

De är ju inte trångbodda, de bor hos föräldrarna. Och trångboddhet tvingar ingen att ha massa sopor i rummet.

För övrigt så är "trist IKEA-hem" inte det enda alternativet till att bo i något som ser ut som en knarkarkvart. Som om hemmabröderna inte hade IKEA-möbler förresten.

Vad tror ni är den längsta tid som gått för dessa bröder utan att de haft sina stora magar fulla av läsk?


Ja, det var bara IKEA-möbler på bilderna från deras svinstia. Så självmål av zombien att attackera IKEA.

Hade varit kul om Aftonbladet gjort en uppdatering hur det har gått osv

Har man inte flyttat hemifrån när man är närmare 30, så beror det inte på bostadsmarknaden.
Då beror det på dålig planering, eller att man inte fungerar på arbetsmarknaden pga funktionshinder eller liknande. Eller så har man inte försökt nämnvärt med att flytta hemifrån. Man kanske har skyhöga krav på exakt var och hur man vill bo osv osv osv.

Det är en bra fråga, men den är svår att diskutera i Sverige. Människor blir på otroligt dålig humör om du ens nämner flergenerationsboende. Svensken anser att det är ovärdigt, perverst och potentiellt incenstuöst. Svensken tycker att man ska flytta långt bort från sina föräldrar när man är tjugo år. Det gör många unga ensamma och olyckliga, men det är inget mot skammen och förnedringen av att behöva ha med sin familj att göra när man fått könshår.


Jag vet inte om det är något man söker, men det är något man socialiseras in i. Bankerna vill inte att du ärver pengar, utan att du lånar. De kommunala bostadsbolagen vill inte att du bor hemma, utan att du hyr en lägenhet. Skolkuratorn och socialarbetaren vill att du flyttar till eget boende, så att de kan skilja dina problem från sina föräldrars. Har du inte flyttat hemifrån vid 21 så blir det remiss till BUP, och där är tillsätts omedelbart en begåvningsutredning om du inte flyttat hemifrån.
Den mobbing som du utsätts om du bor kvar hos dina föräldrar är massiv. I de flesta andra länder i världen är det helt naturligt att man bor kvar hemma tills man gifter sig eller har tjänat tillräckligt med pengar för att stå på egna ben.
I Sverige skaffas socialen en två åt dig, och Försäkringskassan pröjsar hyran tills du är trettio, medan du funderar på vad du ska bli när du blir stor.

Vill flytta till eget men "kan inte"

Jag flyttade hemifrån när jag var 16.. iof stod morsan på kontraktet i 2 år men har aldrig haft problem med att betala hyra. Har inte heller fått anmälningar eller tillsägningar pga sen hyra eller att det varit högljutt. Bor man hemma efter man är 18 är man en jävla loser eller en bortskämd snorunge..

Klart som fan att du kan, du är bara för lat för att för att göra det.. skärp till dig för helvete!

Jag har bott i flergenerationsboende - och det är överreklamerad idealisering av det.
Det som är ovärdigt och perverst med dagens yngre är att de tror att de skall kunna bo hemma tills de är 30-40 år och fortfarande försörjas av föräldrarna som fortfarande skall ta huvudansvaret för både barn och barbarn.
Det är vad som är snuskigt.

I mitt fall bodde jag med min mormor och min styvfarmor - de var gamla och behövde hjälp = var inte resurser som skulle axla andras ansvar, utan tvärtom.
Mitt facit är att både mormor och styvfarmor hade mått bättre i ett stödboende och fått komma hem varje helg och någon dag i veckan .. för man sliter på varandra när livet för den man älskar är svårt och det finns ett helt liv utanför som också kräver sitt.
Och vi hade orkat bättre och kunnat haft mer glädje av varandra om vi hade fått avlastning och de hade fått utrymme/avlastning från oss.

Så den där skiten som alla idealiserar vet ni/de inte ett skit om hur det är.