Citat:
Så då undrar man varför det ens finns arbetslösa i Malmö för?
Mycket är beroende på vilken utbildning man gått. Ser alla till att utbilda sig till något gångbart så kommer de också ha jobb men att köra något jävla hittepåprogram s¨kommer man sen sitta där och gnälla över att det inte finns jobb.
Det är inte så att jobben kommer hoppa på en utan man måste aktivt söka jobb och kanske även utanför platsbanken på arbetsförmedlingen, det är absolut inte där de bra jobben finns.
Måste alla som söker jobb flytta från skåne upp till norrland? Det kanske finns jobb i på närmare håll också. Om man nu måste satsa ett par tusen på resan upp för att sen landa ett jobb som ger 40 000kr/mån, är det inte ett jävligt bra köp då? Jävligt mycket bättre än att köpa trisslotter för pengarna kan jag lova dig.
Man kan ha inkomstförsäkringar som gör att man får ut sina 80% vilken lön du än har också. Detta brukar endast gälla första 100 dagarna.
Det är inte hur mycket pengar man får ut som är det egentliga problemet, det är att man inte sätter några jävla krav alls på den som är arbetslös att landa ett jobb så man kan fortsätta gå på sin A-kassa år ut och år in likt våra invandrare som lyfter bidrag år ut och år in utan krav på sig.
Ska man flytta till en stad med stor bostadsbrist och långa köer så förstår jag att arbetsgivaren blir lite negativt inställd men det finns också orter här i landet där du kan ha en ok lägenhet imorgon och som även har lediga jobb på orten. Ofta får man väl ta något bara för att komma på plats i första hand och sen efter det börja söka sig något permanent.
Vissa företag kan också hjälpa till med bostad en första tid men det gäller nog mer om det är väldigt specifika kunskaper man söker.
Första flytten vi gjorde var 35 mil bort från hemorten. Både jag och min sambo hade blivit av med jobbet och vi åkte på en så kallad "sökajobbresa" runt om i sverige. Ingen av oss är högutbildad men båda har utbildningar som det fanns och finns jobb inom. Var borta två eller tre nätter och var på fem intervjuer i olika orter som ingen av oss ens kände till innan. Jag fick två av jobben jag sökte och valde ett av dessa. Åkte ner igen och fixade en lägenhet och sålde sen lägenheten hemma för att sen flytta någon månad senare och starta ett nytt liv på en ny ort.
Nästa vända så blev det en flytt på 20 mil, min sambo hade blivit av med sitt jobb och jag var lite less på mitt så min sambo fick hugg på ett nytt jobb och vi sålde villan i orten vi flyttat till och flyttade till en ny ort.
Efter att min sambo återigen blivit av med jobbet pga tråkiga orsaker så landade hon ett jobb en timme bort i en annan stad. Jag hade under tiden bytt jobb och skaffat mig ett som gör att jag kan bo lite mer fritt så länge det är inom mitt område (stort område). Flytt igen efter att vi sålt lägenheten och lyckas hitta en ny lägenhet. Nu har vi bott i den nya staden i över 10 år och trivs bra men skulle det behövas så är jag inte omöjlig att flytta igen även om jag nu älskar vårt hus som vi köpt här i staden.
Jag är absolut ingen karriärist men har på dessa flyttar även höjt min lön givetvis så det har lönat sig väldigt mycket men den stora ökningen kom när jag bytte bana och inriktning i mitt liv.
Man får helt enkelt inte vara rädd men som sagt, vi har inga barn så det är lite enklare men det finns även barnfamiljer som väljer att flytta och klarar det utan problem.
Måste man jobba som asfaltsläggare resten av livet då bara för att det är jobbet man haft tidigare? Asfalt behövs dessutom överallt så det går säkerligen också att få jobb på annan ort. Barnen går alltid först och kommunen har krav på sig att skaka fram skolor och förskolor för dessa så det går alltid att lösa. En mamma som jobbar inom äldrevården har ett nytt jobb på ett par dagar i den nya orten de ska flytta till.
Man kan antingen hantera problemen eller bara se en hög mur som aldrig går att ta sig över.
Mycket är beroende på vilken utbildning man gått. Ser alla till att utbilda sig till något gångbart så kommer de också ha jobb men att köra något jävla hittepåprogram s¨kommer man sen sitta där och gnälla över att det inte finns jobb.
Det är inte så att jobben kommer hoppa på en utan man måste aktivt söka jobb och kanske även utanför platsbanken på arbetsförmedlingen, det är absolut inte där de bra jobben finns.
Måste alla som söker jobb flytta från skåne upp till norrland? Det kanske finns jobb i på närmare håll också. Om man nu måste satsa ett par tusen på resan upp för att sen landa ett jobb som ger 40 000kr/mån, är det inte ett jävligt bra köp då? Jävligt mycket bättre än att köpa trisslotter för pengarna kan jag lova dig.
Man kan ha inkomstförsäkringar som gör att man får ut sina 80% vilken lön du än har också. Detta brukar endast gälla första 100 dagarna.
Det är inte hur mycket pengar man får ut som är det egentliga problemet, det är att man inte sätter några jävla krav alls på den som är arbetslös att landa ett jobb så man kan fortsätta gå på sin A-kassa år ut och år in likt våra invandrare som lyfter bidrag år ut och år in utan krav på sig.
Ska man flytta till en stad med stor bostadsbrist och långa köer så förstår jag att arbetsgivaren blir lite negativt inställd men det finns också orter här i landet där du kan ha en ok lägenhet imorgon och som även har lediga jobb på orten. Ofta får man väl ta något bara för att komma på plats i första hand och sen efter det börja söka sig något permanent.
Vissa företag kan också hjälpa till med bostad en första tid men det gäller nog mer om det är väldigt specifika kunskaper man söker.
Första flytten vi gjorde var 35 mil bort från hemorten. Både jag och min sambo hade blivit av med jobbet och vi åkte på en så kallad "sökajobbresa" runt om i sverige. Ingen av oss är högutbildad men båda har utbildningar som det fanns och finns jobb inom. Var borta två eller tre nätter och var på fem intervjuer i olika orter som ingen av oss ens kände till innan. Jag fick två av jobben jag sökte och valde ett av dessa. Åkte ner igen och fixade en lägenhet och sålde sen lägenheten hemma för att sen flytta någon månad senare och starta ett nytt liv på en ny ort.
Nästa vända så blev det en flytt på 20 mil, min sambo hade blivit av med sitt jobb och jag var lite less på mitt så min sambo fick hugg på ett nytt jobb och vi sålde villan i orten vi flyttat till och flyttade till en ny ort.
Efter att min sambo återigen blivit av med jobbet pga tråkiga orsaker så landade hon ett jobb en timme bort i en annan stad. Jag hade under tiden bytt jobb och skaffat mig ett som gör att jag kan bo lite mer fritt så länge det är inom mitt område (stort område). Flytt igen efter att vi sålt lägenheten och lyckas hitta en ny lägenhet. Nu har vi bott i den nya staden i över 10 år och trivs bra men skulle det behövas så är jag inte omöjlig att flytta igen även om jag nu älskar vårt hus som vi köpt här i staden.
Jag är absolut ingen karriärist men har på dessa flyttar även höjt min lön givetvis så det har lönat sig väldigt mycket men den stora ökningen kom när jag bytte bana och inriktning i mitt liv.
Man får helt enkelt inte vara rädd men som sagt, vi har inga barn så det är lite enklare men det finns även barnfamiljer som väljer att flytta och klarar det utan problem.
Måste man jobba som asfaltsläggare resten av livet då bara för att det är jobbet man haft tidigare? Asfalt behövs dessutom överallt så det går säkerligen också att få jobb på annan ort. Barnen går alltid först och kommunen har krav på sig att skaka fram skolor och förskolor för dessa så det går alltid att lösa. En mamma som jobbar inom äldrevården har ett nytt jobb på ett par dagar i den nya orten de ska flytta till.
Man kan antingen hantera problemen eller bara se en hög mur som aldrig går att ta sig över.
ja du din idiot..försök få utbilda dig inom yrkesutbildningar i sverige,då dom är öronmärkta för ism
lamistiska ivvällare/terrorister,som etnisk svensk har du ingen chans att få en yrkesutbildning via arbetsförmedlingen om du inte är islamist eller nigger!!!
