Varför blir feminister så upprörda av "boys will be boys"?

"Boys will be boys" är ett engelskt ordspråk som bokstavligt talat är en tautologi, men idiomatiskt betyder att det finns en biologiskt natur som influerar vårt beteende. Feminister blir upprörda av detta. Men att pojkar kommer vara pojkar är oundvikligen sant och inkodat i varje cell i människokroppen, precis som det är oundvikligen sant att ett lejon kommer fortsätta vara ett lejon över sin livstid. Motargumentet till detta är att man kan modifiera människor med social ingenjörskonst. Detta argument bygger på det felaktiga antagandet att en sådan modifiering inte har några (värre) sidoeffekter än problemet man söker lösa.

Varför blir de upprörda?
Hur förenar feminister biologisk realism med sin idealism?
Kan social ingenjörskonst ha sidoeffekter?

Min personliga åsikt är att man mår bättre av att acceptera den man är än att försöka bli något man inte är lämpad för. Den man är står att finna i ens förfäder, eftersom genetik är en realitet. De som förnekar detta är en liten vansinnig prick i historien.

Som jag förstår det så uppfattas frasen som apologetism för oönskade beteenden hos pojkar/män.
Som följd därav ses det också som en ovilja att åtgärda eller ändra sagda beteenden.

"Män är djur" har en del feminister sagt genom åren och nu även TS här.

Att åtgärda betyder antingen att dämpa urladdningen som sker till följd av mannens biologiska natur, eller att rikta den någon annanstans. Innan man ens försöker tänka på "åtgärda" så borde man fundera över vilken funktion som en sådan åtgärd dämpar och vilka sidoeffekter det kan tänkas ha.

Det finns ett antal vinklar man kan ta på detta men tycker följande är ganska relevant. Kvinnor tenderar att vilja ha riktiga män. Riktiga män agerar enligt sin natur. Genom att dämpa urladdningen för mannens natur gör man då således både mannen och kvinnan mer olyckliga. Det är min bild av det i grova drag, men kan utveckla det senare.

En intressant fråga är huruvida man försökt utföra conditioning på apor eller andra däggdjur till samma grad som man idag utför det på män. Hur reagerar dessa djur?

Både män och kvinnor är däggdjur.

"Däggdjur (Mammalia) är en klass inom ryggradsdjuren. Däggdjur har endoterm termoreglering, ger sina ungar di och alla utom kloakdjuren föder levande ungar (till skillnad från att lägga ägg)."

Frasen används väldigt ofta som ursäkt för dåligt beteende och inte bokstavligt och det är därför man tycker det är idiotiskt. Typ väldigt ofta i samband med mobbning att man säger så om de som mobbar istället för att förklara för dem att det de gör är fel.

Jag tycker att det är att nedvärdera pojkar som grupp.

Beror på vad du menar med mobbning. Mobbning är en del av sociala och biologiska samspelet. Valpar leker med varandra för att finna gränsen mellan acceptabelt och oacceptabelt beteende. Denna lek gör att man blir tuffare och starkare inför vuxenlivet. Om man feminiserar denna lek så blir man alltså SVAG i framtiden. Var exakt går gränsen till mobbning menar du?

Betänk att vår värld blir mer krigisk, vårt samhälle blir råare, mer korrupt, våra krav på pojkars fysiska styrka och förmåga att vara "badboys" kommer sannolikt vara mycket högre i framtiden. Alltså bör vi ha mer mobbning mellan fränder, mer STYRKA, mer härdande lek. Det är att göra dem en tjänst.

Personligen hade jag en ganska skyddad uppväxt fram till tonåren då jag insåg att jag måste bli tuffare. Att jag var feminiserad var ett stort hinder och en stor nackdel. Man kan inte undvika smärta men man kan lära sig hantera det.

Om en hund biter ett barn och de vuxna gör ingenting åt de utan säger bara "hundar är hundar", då hade de varit ett problem. På samma sätt som de är ett problem när man säger "boys will be boys" utan att ge någon typ av bestraffning eller tillrättavisning

Man kan göra något åt det utan att få hunden att känna skam över hundens natur. Hunden glömmer. Människan glömmer inte. Man kan inte ändra sin natur, och att få någon att känna skam över sin natur är att få honom att hata sig själv och slutligen begå självmord.

En aggressiv hund dödar man ju till slut. Aggressivitetens funktion är dock viktig. Vi behöver poliser, brandmän, väktare, familjefäder som kan skydda.

Man kan inte ändra sin natur men man kan ändra sina beteenden. Med din logik kommer man undan med vad som helst så länge de ligger "i ens natur"? Mord är också någonting som sker i djurlivet varje dag. Man skulle kunna argumentera för att de ligger i människans natur. Bör de gå ostraffat?

Det spelar ingen större roll om det "bör" gå ostraffat. Det som spelar roll är om den som utsätts för mordförsök har tillräckligt stort våldskapital för att försvara sig. Vad feminister och pacifister föreslår är att ta bort detta våldskapital och t.o.m få hederliga män att känna skam över sitt våldskapital.

Se det såhär. De som bryr sig om "bör" kommer också tendera att bry sig om att lyssna på feminister - för att de är schyssta män. Lyssnar man på feministerna så blir man försvagad. Dessa kommer alltså INTE ha våldskapitalet för att försvara de oskyldiga från mordförsök. Och de som INTE bryr sig om "bör" kommer inte bry sig om feministers sociala ingenjörskonst - de kommer mörda ändå. Skammen och skulden och sociala ingenjörskonsten resulterar alltså i en lose-lose situation.