Unga svenskar luktar svett och skit - har det blivit omodernt att duscha?

Nej....

Är du ungdom som luktar skit?

Du hänger inte riktigt med?

Att en kompis till en kusin har berättat något brukar vara drömmen för en vandringssägen.

Och nej, jag är ingen ungdom. Oavsett hur du får till din mening.

Men nu är det ju inte så det gått till..

In i duschen med dig nu stinkpelle..

Efter gymmet är väl en sak. De kanske duschar hemma. Jag åker alltid hem och duschar efter passet på gymmet själv. Är ju hemma på 5 minuter och har mycket fräschare badrum hemma än duschen på gymmet.
Men att inte duscha efter idrotten i skolan, det är en smutsig ovana. Om man inte slutar för dagen efter idrottslektionen och snabbt är hemma och kan duscha...

Hur har det då gått till enligt dig?

Folk klär sig i träningskläder till vardags kanske...? Ser unga tjejer i träningstights ofta. Inte bara när de tränar alltså. Kläder för träning (av konstmaterial) sätter sig obehaglig lukt lätt i. Och även fast man tvättar dom normalt hjälper det inte. Man kan behöva blötlägga med lite ättika innan tvätt. För de tål ju inte 60 grader direkt...

Gymkläder som inte rengjorts med ättika eller annan liknande metod ibland får en ofräsch lukt som återkommer så fort du svettas det minsta i plagget. Även fast plagget inte luktar efter tvätt.

Och... inte för att vara fördomsfull, men... en viss kategori av ungdomar glider ju runt i träningsbyxor hela tiden. Gärna adidas av nån anledning...

En del av förklarningen skulle kunna vara alla neuropsykiatriska diagnoser som delas ut frikostigt nu för tiden.

Samhälle och föräldrar anser ofta att när barn har fått sådan diagnos så får man inte ställa några som helst krav på dem. De ska få sitta framför dator/telefon hela dagarna (vilket bevisligen ökar neuropsykiatriska symptom, men av skäl som endast nämnda samhälle/föräldrar förstår, så måste barnen ändå få göra detta). Barnen skall slippa delta normalt vid måltider där det äts riktig mat. Istället så ska det lagas speciell mat (varmkorv, pasta, flingor, fryspizza etc.) till dem som de sedan får äta närhelst de vill och var de vill (oftast på rummet, framför dator/telefon). Man ska behandla barnen med silkesvantar eftersom de blir kränkta, bryter ihop och mår dåligt av vanliga krav och tillsägelser. I gengäld så skall nämnda barn själva få lov att vara obegränsat otrevliga och aggressiva inklusive att skrika och slå på inredning och andra människor, helt utan repressalier.

Både samhälle/föräldrar och barnen själva ser diagnoser som ett bevis för att man är speciell (underförstått på ett positivt vis, förutom just när man ägnar sig åt att se sig som offer och kräva obegränsad empati). Och eftersom man är speciell så har man givetvis fler rättigheter och färre skyldigheter än andra människor, som inte är lika speciella. De människor som inte är lika speciella har till uppgift att arbeta och curla för barnet, så att det kan ta för givet allt som det "har rätt" till. Syftet med mindre speciella människors liv är att stå tillbaka, på alla sätt, för dessa extra speciella barn.

Detta gäller helt oavsett om diagnosen är rätt eller fel ställd.

En del i ovanstående är att barnen givetvis även skall få slippa sköta sin hygien enligt vedertagna normer.

När nämnda barn sedan skaffar egna barn, som de inte kan ta hand om ordentligt, så ärver de (med eller utan egen diagnos) föräldrarnas bristande hygien.

Jag tror att ovanstående skulle kunna förklara åtminstone en del av problemet.

Vill du att jag ska ge en annan förklaring?

Vill är ett starkt ord i sammanhanget. Men om du själv vill så kan jag tänka mig att läsa och begrunda.

Du är alltså inte intresserad av ett svar på din fråga?

Kan tycka det är väldigt konstigt. Men okej miffo.

Vilken fråga menar du att jag har ställt?

Tänkte mig att du fortsätter på den som ställs i trådstarten.

Vad fan gör du annars här?