Föräldrar i Eslöv förgiftade sin 7-åriga dotter med ättika (2022-12-23)

Skånes Änglar bidrog med en matkasse på knappt 5000 kr en gång per månad under 1 år , de fick dessutom hjälp med hyra någon gång samt klädpaket födelsedagspresenter och julklappar under ett par år , mamman fick en dator av dem så att hon kunde plugga på distans

Jo, jag tror hon vet. Man kan läsa mellan raderna i förhören med henne att hon känner att det inte är ok. Men vad har ett barn i en sådan här våldsam och hotfull kontext för val? Barn kan bli vingklippta även i vanliga familjer och utveckla fejkade jag.

Dessa roller är typiska i en sådan störd familj.
Och barnen tror att såhär ska det vara. Ju längre åren går desto mer "tar" hjärntvätten. Barnet lär sig spela och lär sig det så väl,att barnets egentliga tankar/känslor dold långt där inne och främmande för jaget.

Hon är inte trygg nog att berätta. Men man hör att hon friserar under förhören. Hon skyddar mamman men hon skyddar också sig själv.
Skulle också vara livrädd. En sådan mamma släpper inte taget bara sådär..Hon har säkert bevittnat våld.

Kanske börjar hon prata. Man får bara hoppas,att skadorna av att ha levt i en sådan sjuk struktur inte är för djupa.
Jag tror att med rätt stöd kan hon nog komma på rätt köl. Men vi får tänka på att alla barn i den familjen har skadats i någon mån.

Jag själv blir rasande då jag hör på hennes lögner. Man glömmer lätt att det faktiskt är barn. Det är inte de som bär ansvaret.

Efter att ha läst förhören med S där hon beskriver sin mamma som omtänksam o alltid sätter barnen först o alltid vill hjälpa andra o om hon blir arg går hon in på sitt rum o säger att hon behöver vara ifred, är rena påhitt. Det är inte helt ovanligt att när ett barn i en svårt dysfunktionell familj ska beskriva sin förälder eller hemmiljö hittar på så som dom önskar att det skulle vara. Beskriver sin egen mamma som en mamma dom sett på tv tex som är den perfekta mamma som dom egentligen vill ha… Sen vad som är vad om det är hjärntvätt o rädsla att bestörta sanningen eller om det är en påhittad version som eget försvar för hur illa sanningen är blir svårt att reda ut…

Förslår inte på långa vägar.
Enligt Konsumentverket har en familj på 6 personer drygt 20.000 kr/mån i kostnader exklusive boende, bil och mat. (Jag räknar 6 personer då de försummade Z.)
Minns inte om det står någonstans vad hyran var men säkert minst 10.000 kr/mån för en såpass stor lägenhet. Antagligen mer.
Bensin och trafikförsäkring för den gamla bilen minst 2.000 kr/mån.
Om vi räknar med att Skånes änglar och barnbidragen täcker matkostnaderna (inklusive hämtpizza) så krävs ändå minst 32.000 kr/mån.
Medellönen för en personlig assistent är ca 30.000 kr/mån vilket ger ca 23.000 kr/mån efter skatt på en heltid utan sjukskrivning.
Det saknas 9.000 kr/mån och då har man inte råd att finansiera ett amfetamin- och tablettmissbruk.
Det måste ha kommit in pengar från annat håll.
Vi vet dessutom att mamman hade konto på en kryptosajt.

Jag håller med om det ovanstående. Vill tillägga att S lögner framstår som väldigt raffinerade för en 12-åring. Hon vet precis att ättikglaset stod i bakkant ovanpå torktumlaren och att det endast var en bottenfyllt. Hon berättar hur hon stod i trappan natten mot julafton när hon väcktes av tumultet.
Hon berättar att Z minsann sov i en svart resesäng i föräldrarnas rum.
Hon beskrivs någonstans som smart och begåvad för sin ålder.
Så nog vet hon att hon ljuger.

Alla barn i en familj med problem har rätt till sin egen berättelse.
De här historierna om barn sliter hjärtat ur kroppen på en eftersom de alla oavsett vad är offer.
Min erfarenhet hör dock ett barn som utsatts särskilt mycket som lojal till förövarna även om de är de egna syskonen. Därför säger hon åt polisen att det är ok att ta föräldrarna men inte syskonen. Vad hon menar är att samtliga gjort saker eller inkluderats i hennes utsatthet men att hon är rädd att syskonen ska straffas när hon endast kan se föräldrarna som de som gjort fel. Ett barns lojalitet är otrolig och går långt över den själv.

Hejsan, du lade tidigare upp Fup på mostern ang narkotikabrott men tyvärr funkade inte den Fupen. Skulle du vilja lägga upp den på nytt?

Jag har inte skrivit något alls mer än att flickan tydligt skyddar syskonen om igen och talar om att man får ta föräldrarna men inte syskonen.
Det pekar på att hon inte alls riktigt förstår vad som pågår och att syskonen varit delaktiga i övergreppen på något vid om så indirekt. Att vara 12 år innebär ingenting. Även yngre barn kan orsaka andra barn skada och jag skrev att i en sådan dynamik är de offer även om de varit delaktiga i saker. Barn som offer accepterar vad som helst mot syskon oftare än vad någon ställer sig upp och vägrar acceptera att ett syskon far illa. Det må rimma illa i din värld men så fungerar det i barnens.

Jag har läst nästan hela tråden men kanske missat om någon annan tänkt samma tankar som jag.
När jag läste förhöret med systern Joss*n så fick jag känslan av att J behandlar Z så illa för att hon är lik Joss*n….

I förhör med Joss*an så berättar hon om deras svåra och väldigt traumatiska barndom och hur dem behandlades av deras pappa. Fruktansvärd läsning.
Joss*n säger att pappan skonade J många gånger, men att han ändå utsatte henne för mycket våld just för att det var enda sättet att komma åt Joss*n (hon lät sig inte knäckas av hans terrorvälde men när pappan skadade syskonen så var det hemskt beskriver Joss*n). Så Jasm*n åkte på mycket stryk ”pga” Joss*n…

Sen säger Joss*n i förhör att J gråtit över att Z är så lik Joss*n. Uppenbarligen menar hon att det skulle vara något dåligt….

Kan det vara något som spelar in i det hela? J’s eventuella hat mot sin syster och att Z skulle vara lik henne?
Bara spånar, men jag fick den känslan.

Sen kombinerat med ett missbruk och en skadad personlighet från en trasig uppväxt. Syster säger ju också i förhör att J tar pappan i försvar om jag förstod det rätt. Så hon kanske har börjat identifiera sig med honom…..

Alla barn i en familj med problem har rätt till sin egen berättelse.

Jag läste igenom förhören med flickan (Z)hastigt och skumläste igår när jag var mycket trött men min uppfattning var att jäntan skyddar syskonen och känner en rädsla för att polisen ska ta dem. Hon verkar ha fått uppfattningen särskilt efter familjehemsplacering? att föräldrarna skadat henne och därmed i häkte för att de gjort fel men upplever en rädsla för att syskon ska "tas" och pratar om att polisen får ta föräldrarna men inte syskonen.

Jag kan ha fel men som vuxen kände jag en oro för att syskonen eller något av syskonen kan ha utsatt flickan. Jag var för trött för att orka läsa allt ord för ord och utesluta syskonen.

I en sådan dynamik där ett barn blir utsatt och utpekat har samtliga syskon generellt en delad uppfattning med föräldrarna om att det utsatta syskonet är särskilt dåligt och "förtjänar" en dålig behandling. Ett barn visar samma lojalitet mot syskonen som mot föräldrarna förutom att det snabbare kommer se föräldrarna som förövare än vad det kommer vilja syskonen som en del av övergreppen mot det.

Alla barn är offer i en sådan här situation, även när de är förövare men det är viktigt att vi förstår hur utsatt det utpekade barnet faktiskt är och att syskonen används emot det ävenom det inte förstår hur utsatt det är även via dem. Barn saknar helhetsperspektiv och sådant kan vi inte kräva.

Varför var flickan hela tiden tvingad isär familjen och det med att sova under broderns säng? Vi bör se henne som potentiellt utsatt från dem allihop även om barn som förövare blir det på grund av utsatthet från vuxna förövare.

De här historierna om barn sliter hjärtat ur kroppen på en eftersom de alla oavsett vad är offer.
Min erfarenhet hör dock ett barn som utsatts särskilt mycket som lojal till förövarna även om de är de egna syskonen. Därför säger hon åt polisen att det är ok att ta föräldrarna men inte syskonen. Vad hon menar är att samtliga gjort saker eller inkluderats i hennes utsatthet men att hon är rädd att syskonen ska straffas när hon endast kan se föräldrarna som de som gjort fel. Ett barns lojalitet är otrolig och går långt över den själv.

Ja, hon har verkligen blivit syndabock. Hon pratar om sina syskon med mycket större respekt än de pratar om henne. De.erkänner knappt hennes existens. Bara att hon är hjärnskadad, äcklig att gå in hos, Z "stinker" mm. S får hela tiden korrigera sig själv,för hon är tillräckligt stor för att förstå hur andra utanför familjen kan reagera på hur Z framställs. Inom familjen var det normalt att de med lätt förakt på henne, men S begriper någonstans hur det låter. Hon säger bla.om sig själv då hon nämner Z att jag låter elak, det är elakt att säga så kanske men...etc
Så visst kan de ha deltagit i övergrepp,tänker jag. För att bli älskad av mor sin så krävdes dessa offer.
Ingen har skyddat Z. Så jäkla bedrövligt

Jag har inte läst syskonens vittnesmål men så ser dynamiken ut i familjer där ett blir syndabock och föremål för övergrepp. Det måste rättfärdigas och syskon måste acceptera föräldrarnas världsbild för att överleva själva. Det är så för barn och det är vi vuxna som ansvarar för att ge dem en nyanserad bild.

Jag är själv ett barn som fick den rollen som "dålig" och det framstår för mig som ett mönster i alla dessa fruktansvärda berättelser att ett barn väljs ut som syndabock och som vuxen väljer jag att försvara de bar/syskon till ett utmålat dåligt barn. För att överleva själva och få deras egen verklighet och självkänsla att översensstämma måste barn välja att dela de verklighetsuppfattningar föräldrarna levererar. Vad har de för alternativ? Vem är där och skyddar dem från det som även skulle kunna drabba dem själva om de inte rättfärdigar negativ särbehandling av ett syskon.

I mina ögon är du en vettig, välmenande användare här på Flashback som tar till dig andras öden. Jag hoppas att du ser att även syskonen på sina vis är offer oavsett vad som skett då inga friska vuxna skulle få barn att ens behöva välja ståndpunkt men det här är sjuka situationer. Men ja, barn som Z kan inte uppfatta det egna värdet och övergreppen jämfört mot andra. Hur skulle de? Det är barn.

Jag har inte läst syskonens vittnesmål men så ser dynamiken ut i familjer där ett blir syndabock och föremål för övergrepp. Det måste rättfärdigas och syskon måste acceptera föräldrarnas världsbild för att överleva själva. Det är så för barn och det är vi vuxna som ansvarar för att ge dem en nyanserad bild.

Jag är själv ett barn som fick den rollen som "dålig" och det framstår för mig som ett mönster i alla dessa fruktansvärda berättelser att ett barn väljs ut som syndabock och som vuxen väljer jag att försvara de bar/syskon till ett utmålat dåligt barn. För att överleva själva och få deras egen verklighet och självkänsla att översensstämma måste barn välja att dela de verklighetsuppfattningar föräldrarna levererar. Vad har de för alternativ? Vem är där och skyddar dem från det som även skulle kunna drabba dem själva om de inte rättfärdigar negativ särbehandling av ett syskon.

I mina ögon är du en vettig, välmenande användare här på Flashback som tar till dig andras öden. Jag hoppas att du ser att även syskonen på sina vis är offer oavsett vad som skett då inga friska vuxna skulle få barn att ens behöva välja ståndpunkt men det här är sjuka situationer. Men ja, barn som Z kan inte uppfatta det egna värdet och övergreppen jämfört mot andra. Hur skulle de? Det är barn.

Var väl Skånes änglar som var involverade i att hjälpa familjen med mat, pengar och julklappar. Och sedan när det med Z uppdagades så kunde de inte tro det då de sett Z strax innan jul. Familjen som verkade så fin kunde de absolut inte tro nåt ont om.