Amadeus

Det var bra jobbat fran graven.

Fantastisk film for ovrigt. Var tveksam innan, men den ar oerhort underhallande.

BarryHero bör bättre på skillnaden hans—sin.
Det ser också långt trognare ut än det brukar i filmsammanhang, ex:vis här där jag inte tror kameran nödgats undvika händerna. Än svårare är stråkinstruments kontinuerliga tonbildning. Till Ett vinterhjärta (Un cœur en hiver, 1992) lärde sig Emanuelle Béart att fejka saken riktigt bra, jämför henne* med Guillaume Depardieu som unge Marin Marais i All världens morgnar (Tous les matins du monde, 1991), vars gamba trots bandat handikapp ligger strax under Béarts violin, och ur samma film hans sämre mästare Jean-Pierre Marielles Sainte-Colombe som får spö av sin dotter Violaine Lacroix' Madeleine. Gott skådespel & bra filmer.

Redigerat: * Cellisten där är äkta, men när de senare återupptar stycket efter att mannen gått är ljudet inklippt och stämmer inte med bild.

Filmen är faktiskt väldigt bra men den är historiskt fel. Salieri var en respekterad musiker och Mozart var underdog i verkligheten.

Nödvändig kommentar då alla fattade vad jag menade plus att det var korrekt svenska.

De var förvisso rivaler till viss del, men verkar ha haft ömsesidig respekt för varandra (även om Mozart ibland snackade skit om Salieri i sina brev, då han var avundsjuk på hur mycket kejsaren uppskattade italienaren). De skrev t o m ett stycke tillsammans och uppskattade varandras uppsättningar. Salieri var i alla fall inte bittrare än att han senare blev lärare åt Mozarts son och – precis som du säger, återinförde exempelvis Figaro på tablån. Fast filmen hade knappast varit lika bra om den handlade om två duktiga kollegor som behandlar varandra med artig respekt varenda gång de träffas.
Gällande Tom Hulces tidvis flamsiga överspel tycker jag att det är uppfriskande och utgör en rolig kontrast till F Murray Abrahams mer allvarliga framtoning.

Såg nyligen om filmen och skulle kalla den 80-talets bästa film, har fortfarande inte träffat en enda människa som inte gillade denna filmen och då är jag inte ens något som helst fan av klassisk musik.

Filmen är inte gjord för att vara historisk korrekt, för det första bygger filmen på pjäsen Amadeus av Peter Shaffer som är en fri tolkning, alltså en fantasi byggd på rykten om Mozarts död.

Detta är ren allmänbildning att veta.

Det tog fem år och en månad för att få detta besvarat. Alltid lika underhållande.

Sen tror jag inte riktigt du vet vad allmänbildning innebär om du tror en del i det måste va att man är medveten om vad Amadeus (1984) egentligen bygger på.

En storfilm som jag nu ska se om lite oftare, har skamligt nog inte sett den sen jag såg den första gången i slutet av 80-talet, minns inte om vi hyrde den eller såg den på FilmNet där jag har för mig den sändes runt 1989/90? Har blivit sugen på att se om den varje gång jag sett Last Action Hero (1993) men det har aldrig blivit av.

Passade dock på nu när den dök upp hos HBOMax i kategorin över filmer som snart utgår(jag kan inte se vilket datum den ryker i min app, syns det i någon?) så söla inte!

https://play.hbomax.com/page/urn:hboage:GZIBN9gVpQEG9tAEAABtO:type:feature?ut m_id=1011l5669

Åhh, den var så bra, utöver F. Murray Abraham's storspel så älskade jag Tom Hulce's skratt, och Jeffrey Jones var som alltid hur skön som helst om än i en mindre biroll. Jag kan inte tänka mig att jag uppskattade denna lika mycket för 33+ år sedan.

Ska nämnas att den versionen som finns hos HBOMax är den senare Director's Cut-versionen, sist jag såg filmen måste det varit Theatrical. När jag ser om den nästa gång ska jag försöka få fatt i båda versionerna och jämföra, men jag har svårt att tänka mig att theatrical skulle vara bättre. Varenda scen var en njutning både visuellt(tydligen enbart naturligt ljus i hela filmen) och skådespelarmässigt. Plus musiken. Bör således inte ses mitt i natten på låg volym.

Helt klart en av dom fem bästa filmerna från 1984 ihop med Terminator, Nausicaä of the Valley of the Wind, This is Spinal Tap och Paris, Texas.

Theatrical är bättre.