Citat:
Ursprungligen postat av
arlagatan
Jag har hört talas om hederliga människor som av olika anledningar hamnat i utsatta situationer och efter ett tag behövt stöd från socialtjänsten. Socialtjänsten har då frågat bl.a. om de behöver skydd från en kriminell gruppering de bråkat med eller behöver beroendevård. Om svaret är nej svalnar intresset snabbt. Vissa återvänder till socialkontoret några månader senare och säger "Nu har jag börjat knarka. Kan ni hjälpa mig med härbärge och bistånd nu då?".
Jag fick bara massa misstänksamma frågor om diverse saker.
Med den attityden vågade jag inte svara på något för att råka göra något fel så jag la på helt enkelt.
Har aldrig sökt bidrag innan det telefonsamtalet och kommer aldrig att göra det efter.
Har förstått att Sverige bara är för vissa.
Men det visste jag ju innan. Det är akademikerna, "konstnärerna", adeln och nya adeln som gäller.
Kommer aldrig förstå mig på Sveriges märkliga attityder när det kommer till "sociala skyddsnät".
Personligen har jag fallit mellan stolarna när det kommer till ekonomi, sjukvård, psykvård och utbildning. Men det är ju mig det är fel på vill alla påminna mig.
Men hjälp finns att få. Bara inte för mig.
Riktigt snurrigt land det här! Men visst ös pengar över världens alla länder och dess invånare. Men förvänta er ingen lojalitet mot skräplandet Sverige från min sida.
