Citat:
Ursprungligen postat av
Snauzzer
Sjukhus där ukrainanska soldater vårdas och håller till.
Blodcentraler likaså.
Ukrainska soldater är tvungna att ge blod.
Dags att lära sig något nytt(?) verkar det som.
Krigets lagar
Vad menas egentligen med krigets lagar?
Krigets lagar är ett annat namn för ”den internationella humanitära rätten”. Det är regler som har till syfte att humanisera krigföringen och begränsa lidandet i väpnade konflikter. Självklart vore det bäst om krig inte fanns, men så länge krig finns bidrar alltså krigets lagar till att göra dem mindre hemska. Reglerna säger bland annat vilka som är skyddade och inte får anfallas, och att man inte får använda vilka vapen som helst. Krigets lagar tar inte ställning till, eller är beroende av, vem som startade konflikten. Reglerna gäller bara i krig och de flesta reglerna finns i Genèvekonventionerna.
Rör det här sjukvården också?
Ja, i högsta grad. Krigets lagar slår fast att sjukvårdspersonal, patienter, sjuktransporter och sjukhus ska skyddas. Sårade och sjuka måste tas omhand. Den som har störst behov av vård ska få det först – oavsett om det är en vän eller fiende.
Vad säger krigets lagar om skyddsemblem?
Att dessa måste respekteras. Det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen på en vit botten är skyddsemblem och markerar skyddet för sjukvård i krig. Personer, byggnader eller föremål som bär dessa emblem ska skyddas av parterna.
Finns det fler grundregler att lägga på minnet?
Krigets lagar innebär till exempel också att:
Civilbefolkningen ska skyddas och att civila objekt inte får anfallas.
Mord, tortyr, stympning, gisslantagning samt grym och förnedrande behandling är förbjudet.
Den som inte längre deltar i striderna ska skyddas.
Det är förbjudet att använda vapen eller stridsmetoder som orsakar överflödiga skador eller onödigt lidande. Till exempel så är kemiska stridsmedel förbjudna.
https://www.rodakorset.se/krigets-lagar/aven-krig-har-regler/
Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen
Krigföringen antar hela tiden nya former och framtagningen av nya vapen ställer krav på den humanitära rätten att möta upp de humanitära utmaningar som dagens väpnade konflikter innebär. För att vara aktuell och verkningsfull behöver den humanitära rätten anpassas i takt med den militära utvecklingen.
Kärnan i den humanitära rätten utgörs i dag av de fyra Genèvekonventionerna och dessas tre Tilläggsprotokoll. De fyra Genèvekonventionerna antogs i gällande lydelse 1949 efter andra världskriget och anses i dag också utgöra sedvanerätt.
Sedan 1949 har den humanitära rätten fortsatt utvecklats i stadig takt. Genèvekonventionerna har till exempel utökats med tre tilläggsprotokoll. Som en reaktion på krigen i Korea (1950-53) och Vietnam (1960-75) förstärktes skyddet för civilbefolkningen genom 1977 års tilläggsprotokoll I och II till Genèvekonventionerna. 2005 antogs sedan ett tredje tilläggsprotokoll, om den röda kristallen som nytt skyddsemblem.
De fyra Genèvekonventionerna och deras tre tilläggs- protokoll utgör kärnan i krigets lagar. Både Ryssland och Ukraina har förklarat sig rättsligt bundna av dessa instrument.
Tänka sig vad man får lära sig!