21-åriga Tove försvunnen i Vetlanda (2022-10-16). Hittad död (2022-11-02)

Ja. Håller med.

Ett barn fattar att man inte säger att man varit i köket där godiset är om det saknas godis i påsen.

En av vännerna vittnar om att Js förändring kom över en natt, i samband med covidrestriktionerna.

Maja Nyrén:
".. 2020 på våren tyckte vi att hon började bete sig annorlunda. Det var i samband med Corona. Hon hade stora fester med massor av folk.*Hon jobbade i vården.*För mig blev det en sådan grej, att så gör man inte. Hon gjorde slut med sin kille och började ligga runt med andra killar. Det var massa med småsaker som gjorde att jag kände att vi gled ifrån varandra. Vet inte varför hon ändrade sig så. Det vände över en natt. Innan hade hon bra värderingar."
(Mars 2020 gick hon på gymnasiet och hade inte fyllt 18 så hon kan knappast ha jobbat där, möjligtvis på fritid.)

Det förefaller onekligen som en grav empatistörning och iskallt kalkylerande som går lite stick i stäv med beskrivningarna av M före hon träffat J.

Kan känslokyla månne "smitta av sig" eller är förutsättningen att det "finns i generna"?
Ser hon sig själv som universums centrum som allt utgår ifrån?
Jag tänker då på det hon berättar ingående om, dumpningen och bränderna, och hennes starka känslor runt det där andra blir avpersonifierade. Jag menar då inte att hon är likgiltig inför de drabbade, men att det drunknar i hennes egna starka känslor.
Kanske skulle det även kunna appliceras på FLs vädjan att M ska tänka på Ts anhöriga och berätta var hon finns. Att rädslan att för egen del åka fast överskuggar alla andra känslor eller att skuld och skamkänslor ger den effekten?
Lite av autistiskt tankemönster. Fullblodsegoist? Jag tror inte att hon är likgiltig för andra utan att omtanke och empati finns men att de egna känslorna är starkt styrande och trumfar allt annat.

Givetvis försvarar jag inte beteendet. Konsekvensen är fruktansvärt grym och det finns all anledning att fördöma det.
Jag funderar endast runt en förklaring.

Kalkylerade gjorde hon även tidigare då hon ljög för sina föräldrar om sina förehavanden, men här har det antagit en helt annan dimension.
Har hon verkligen kapacitet att göra långtgående och ingående analyser och beräkningar eller är det endast som det förefaller?
Kan samma förklaring gälla här? Att allt utgår ifrån henne själv? Att överlevnadsinstinkten med förståndet i behåll håller allt annat på avstånd, även om det finns där?
Hon vet att det som hänt är fruktansvärt, oavsett om hon varit aktiv eller underlåten, och hon distanserar sig helt från mordet, vill inte ha upp det till ytan, inte tala om det och inte ens kännas vid att det hänt och beter sig därefter.

Om hon inte ens vill erkänna för sig själv förklarar det varför hon inte vill erkänna över huvud taget, men helt klart vet hon mer än hon berättat.

Inte heller detta är förlåtligt om hon vet minsta lilla mer än hon sagt.
Förhoppningsvis kan de nu vidtagna undersökningsåtgärderna bringa någon mer klarhet.

Minns inte om M nämnt att hon tog med mobilen även vid första toabesöket. Intresset för första toabesöket har ju inte varit så stort. Det är väl just att hon var vaken och gick 15-20 min innan mordet som är det viktiga. Tog hon inte med den, har hon enligt henne själv, plus stegräknaren varit upp tre gånger i anslutning till mordet.

Det konstiga är att hon inte använder telefonen till nåt. Tittar inte på sociala medier eller skriver nåt. Hon går bara runt med den vid två tillfällen.

Vi är överens om att det är J som är drivande och styr skutan. Hon agerar snabbt och beslutsam. Hon säger troligen till M vad hon ska säga. Jag tror inte hon vill krångla till saker för M, med att fylla ut storyn med ej nödvändigt information. Som det jag nämnde igår. Att J instruerat M vilken sida hon ska ha ramlat på känns helt ologiskt. Det är ju ljuden från mordet som ska förklaras. Då spelar det ingen roll om man ramlat på höger eller vänster sida, eller bara ramla som vore det mest logiska.

Ha,ha! Om den inte kostar licenspengar är det säkert inget polisen har.

Då kanske hon även tyckte att T fick skylla sig själv som följde med dem?
Och har hon förakt för golare kan det förklara varför hon inte ville berätta förrän hon blev överbevisad.

Tråden handlar inte om Einar och gängkriminella.

/Mod

Ja så kan det vara
men då är det ett eget ställningstagande hon tagit om hon har den åsikten

Jag tror förstås att MH blev lurad i en fälla. De hade väl sagt att de skulle gå hem till JJ och prata ut om allt bråk som varit och sedan bli goda vänner igen. Men tyvärr blev det ju inte så.

Grunden för empatistörning tror jag fanns hos båda redan innan dom träffades. Men störningen utvecklades väl i fel riktning eftersom dom slöt sig till varandra, och stötte bort utomstående.

Ja, vad Johannas förändring beror på är intressant. Det är väl en kombination av många saker kan jag tänka mig. Förutom externa faktorer så utvecklas människans psyke mycket i denna ålder. Ingen aning om hur hon var som barn. Men i tonåren så blev många saker väldigt känsligt för henne. Hon kunde inte hantera nederlag eller att något satte sig upp mot henne.

Jag tror att hon lagt ner mycket möda på att bygga upp en fasad, för att hindra omgivningen att se hennes riktiga jag som är full av brister. Honvill ses som en ordentlig, högpresterande, social tjej med många vänner. Den fasaden fick en spricka när hon inte kom in på arkitektlinjen och hon behövde bortförklara det med att hon trivdes så bra med sitt arbete (hemtjänst el städbolag) och sitt liv i övrigt. Vid denna tidpunkt ansåg hon även Tove vara en god vän och dom hittade på saker på tu man hand.

Det skulle inte förvåna mig om flera av hennes vänner flyttade och började plugga medans hon själv blev kvar i Vetlanda med jobb som hon ansåg låg under hennes förmåga. Hon skiftade då fokus till att försöka få fester och kompisar till det viktigaste i livet. Maja kommer väl in här nånstans och stöttar J i alla lägen, medans övriga kompisar uppfattar J som konfliktsökande och barnslig tillsammans med M. Sprickan blir större och större eftersom J inte viker en tum och saknar förmågan till normal konfliktlösning. Till slut lämnar t.o.m killgänget henne och skulden för det lägger hon på Tove och hennes tvillingsyster som båda har anknytning till J s gamla gäng. Kvar står J med sin bästis M där skitsnacket dom emellan gissningsvis duggar tätt och all skuld läggs utanför dom själva.

För att upprätta balansen så riktar både J och M sitt missnöje mot dom som dom tycker bär skuld. Dom förstör bilar, bränner dörrar, planerar att att skada andra osv. Vid tidpunkten för mordet kanske tankar om att skada folk kommit så långt, att det inte var alldeles främmande att mörda. Att dom började sopa igen alla spår och ljuga på direkten, samt att ingen av dom upplevdes som skärrade eller chockade efter mordet tyder ju på det.

Ja? Det är väl klart att hon har tankar och åsikter.

För att MH har detta ställningstagande beror nog på att hon i själva verket kanske ville bli av med Tove.

Den bilden delar jag inte, men det är ju inget nytt.