Upsalas rötter som tysk-katolsk stad

I flygeln där jag för närvarande är inhyst har jag funnit mig tid att upptäcka något som det har varit tyst om. Det handlar om Upsala.

I boken Uppsala: Från liten medeltidsstad till Sveriges fjärde stad (1995) av Helena Harnesk och Ulla Oscarsson kan man läsa om stadens djupa rötter. Om ni viste vade denna Upsala har varit och kan bli igen!

Byggnader, gator och arkeologiska tyder på en ej oviktigt förflutet där Petri Stols ställföreträdare i Sverige residerade i västra delen av staden med god syn på det gamla och nykristna folket som svärmade kring ån. I denna Upsala var byggnader som Vårfrukyrkan, Trefaldighetskyrkan och S:t Pers kyrka viktiga landmärken. Det fanns även en kloster (därav Klostergatan). Kyrkan stod för vård av de sjuka och fattiga, sjukhusen hette "Guds hus" och "Själagården". Det är ingen tillfälliget att de äldsta bevarade skriftliga referenserna till det som nu är Upsala, Aros, är brev skrivna av Påve Honorius.

Folk signalerade sin nya tro genom att resa runstenar i boken står det:

"Här som på andra håll i Sverige har det förmodligen varit så , att de som övergått till kristen tro gärna manifesterade detta genom att resa runstenar"

I tråden Runstenar i Sverige: Resta av katolska vikingar kan man läsa om debattera om mera om denna ämne.

Tyska hantverkare, handelsmän och kyrkofolk var dominerande i stadens sociala sfär. Dåtidens gammelsvenskar var mestadels bönder som bodde utanför staden men vandrade in för att be till Gud och andra mindre viktigare ärenden.

Man behöver inte ha en magisterexamen för att korrigera allmänhetens uppfattning om denna stads fornstora dagar. Hur bör vi gå tillväga för att upplysa den historielösa allmänheten om Upsalas fornstora dagar?

Får studenter och elever i Upsala tillräcklig undervisning om stadens första århundraden? Hur mycket får de lära sig om detta i förhållande till alla hyllningsmoment av Gustav Vasa, Karl XII och ABBA?

Fast så var det väl överallt ett tag? Har hört att Stockholms elitskikt mest bestod av tyska handelsmän under ett par hundra år.

Uppsalas medeltida historia är intressant och väldokumenterad.

Uppsalas historia är betydligt äldre än så. Hur gammal vet vi faktiskt inte.

Enligt Olof Rudbäck d ä. Grundades Uppsala av Noahs barnbarnsbarn, vilka flyttat norrut till landet Ros.(Roslagen?)

Enligt andra grundades staden av självaste Freij, vid tiden för kristi födelse.

Säkert är dock att Uppsala var en viktig plats redan på 600-talet. Hallar 50-60 meter långa och 12 meter breda. Imponerande gravfält m m.

Redan på fyrahundratalet uppfördes det gamla hednatemplet 25x22 meter, vilket revs av Inge den äldre år 1087.

Det var ett tag, men faktist ben betydande taget för Upsalas uppkomst som faktist stad. Vad fanns egentligen innan? Ett vad över Fyris och kanske två hus och ett lada?

Runstenarna, kyrkorna, stadsförvaltningen och de första gatorna uppkommer under denna tid.

Jag är av fasta tron att omständigheterna kring en stads uppkomst präglar den många år framöver och förseglar slutligen dess öde.

Enligt Kristina Ekero Eriksson, visar arkeologiska utgrävningar att det fanns en omfattande bebyggelse där redan under Vendeltid 400-600 e kr.

Gamla templet i Uppsala skiljde sig heller inte nämnvärt från en stavkyrka akitektoniskt sett.

Inte olikt mot hur de första stenkyrkorna i romarriket ofta var baserade på hedniska förlagor, eller t.o.m. konverterade hednatempel.

Tror att vi skriver om olika saker, den Upsala jag skriver är en stad. Det du skriver om är en glesbygd några kilometer norr om det historiska Upsala där det fanns en tempel där de mest avskydvärda ritualerna tog plats.

Nej, Ekilar skriver om Uppsala, som låg i en centralbygd, som grundades av polyteistiska svenskar och som var centralort för både polyteistisk och senare monoteistisk kultutövning, i 600 respektive 200 år.

Du skriver om Uppsalas hamn, Östra Aros, som grundades av polyteistiska svenskar och som blev den nya centralorten för den nya monoteistiska kultutövningen, först efter ett par hundra år och då p.g.a. landhöjningen.

Det väl från denna sk. "Vendeltid" som gravhögarna i Gamla Upsala kommer från, om jag mins rätt. Upsalaslätten är oerhörd bördig så det är inte att undra att den redan då fanns en ej obetydlig befolkning.

Angående den bebyggelse du talar om är det ytterst tvivellsam att den hade karaktären av en polis eller stad. Fanns det planering? Regelbunden marknad? Reserverade ytor och kvarter för olika ändamål? Borgmästare eller någon ständig administration? Brunnar? Nedskrivna lagar?

Det hör till seden och det kristna ethoset att respektera nykristnas traditioner i det mån de är i strid med Guds lag. Därav att de första kyrkorna byggde i inhemsk still i trä.

Uppsala var en viktig plats, en av de viktigaste för de asatroende.

Av de stora hallar men byggt, tyder mycket på att de styrande i trakten bodde här. I gravarna har man funnit fantastiska artefakter. Från en kvinnograv, (Förmodligen från någon slags drottning) visar att han gravlagts med exakt likadana smycken som man hittat på avbildningar av samtida romerska kejsarinnan. Svärd och hjälmar har prydits med halvädelstenar brutna på Sri Lanka. Influenser utifrån har således inte saknats.

Folk bodde uppdelat efter social status. En slags medelklass har bott på ett ställe i mindre hallar. (Långhus). Medan enklare folk bott i s k grophus belägna på en annan plats.

Nämnda Kristina Ekero Eriksson har dessutom framkastat en teori om att "Kungen" i Uppsala mot slutet av Vendeltiden skaffade sig någon form av våldsmonopol i Östersjön, och att Norges Kung gjorde detsamma i västerhavet.

Detta omöjligjorde plundring, sjöröveri på hemmaplan, vilket tvingat dessa illgärningsmän att förlägga sin verksamhet annorstädes. Vendeltiden övergår då i vikingatid.

Lagar från denna tid känner man inte till, men det betyder inte att de icke existerat.

Från slutet av 900-talet och framåt verkar landhöjningen väsäntligt försvårat sjötransporter hit, vilket tvingat fram andra handelsvägar såsom Sigtuna.

Uppsala kvarstår som religiöst centrum fram till att Inge den äldre låter jämna templet med marken och bygger en kyrka där. Denna Kyrka blir från 1164 Domkyrka och huvudsäte för den förste svenske ärkebiskopen Stephanus.

1252 brann denna kyrka när och den nya domkyrkan flyttades till Västra Aros.

Intressant är den heliga stolens inställning till Uppsala. I "Florensdokumentet" anges att det blivande Svearikets städer vara Skara, Linköping, Eskilsstuna, Strängnäs, Sigtuna och Västerås. Uppsala nämns överhuvudtaget inte.

Påven vill dessutom ha sveriges Ärkebiskop i Sigtuna. Detta låtsas man inte om utan har kvar denne i Uppsala.

Enligt arkeologen Jonathan Lindström torde svaret vara ja på samtliga av dina frågor, möjligen med undantag för den sista då lagarna tros ha varit muntligt traderade (den hälsingska Forsaringen från 900-talet antyder dock att vissa lagar skrevs ner).

Däremot är det tveksamt om Gamla Uppsala
ska definieras som stad då befolkningen kanske endast uppehöll sig på platsen säsongsmässigt, vid stormöten, blot, marknader osv.

Bildstormande och ikonoklasm har aldrig varit något som kristna ska ägna sig åt. Som en tydlig exempel kan jag nämna Cordoba katedralen som bevarar en stor arkitekturskatt från den muslimska tiden. Tyvärr har många stavkyrkor brunnit ner med åren, senast 1992 när Fantoft kyrka attackerades av antikristna hårdrockare.

Herre förbarma dig öve dessa vildsna själar.


Kristna historiker och missionärer är för övrigt kända världen över för att ha bevarat kulturen av illiterata samhällen för eftervärlden. Här i Norden verkade katoliken Snorre som bevarade vikingasagorna åt oss.