Citat:
Ursprungligen postat av
Kent62
Det är snarare så att de psykiskt sjuka inte får någon hjälp eftersom man har stängt ner vårdavdelningar, det inte finns några läkare som vill jobba inom pysikiatrin längre. När någon är inlagd akut blir det platsbrist och patienten skrivs ut. Till vad? Ja inget alls eftersom det inte finns resurser. Öpoenpsykiatrin har månadslånga väntelister. Ett samtal med ett vårdbiträde efter 10 dagar är vad somm erbjuds. Sen inget alls. Ingen läkartid, ingen samtalsbehabdling, INGET ALLS. Då pratar vi om patienter dom blivit tvåbgsinlagda och sen utskrivna efter några dagar. Systemet är trasigt och ingen är säker.
Det finns pengar och resurser, det är en prioriteringsfråga hur man fördelar dessa. Men viljan finns inte att lösa problemet eftersom våra politiker är karriärskåta charlataner som bedriver lekstuga på skattebetalarnas bekostnad och inte bryr sig ett skit om landet som sådant så länge de får sina riksdagslöner och fallskärmar.
Oavsett vad problemet beror på, så är det inte värt risken att dessa psyksjuka individer från frihetens lott att röra sig fritt i samhället. Vad spelar det för roll om man knivhugger någon för att man hör röster, har impulsproblem eller läst något manifest? Samhället ska skyddas alldeles oavsett och det är det vi ska utgå från, och jag skulle vilja höra den politikern, om dennes egna barn drabbas en dag, fortfarande stå och hävda att det ändå var värt priset att släppa ut en sådan person efter avtjänat straff. Något säger mig att den svenska välviljan och strävan efter att släppa ut brottslingar igen, eller låta gamla mentalpatienter ränna fritt, plötsligt hade låtit annorlunda.
