Ryssarna och deras T-90M
Strax innan invasionen hade ryssarna ca 100 individer av den absolut modernaste varianten av sin prestigestridsvagn T-90M. Sista april i år kunde man med absolut säkerhet kunna konstatera att 18 av dessa blivit totalavskrivna under striderna.
Länk till Oryx:
https://www.oryxspioenkop.com/2022/02/attack-on-europe-documenting-equipment.html
Vi har här 18 procentiga förluster, som förmodligen är ännu större. Det är knappast 100 procent av kärrorna som fungerade; 100 procent av kärrorna har knappast satts in i strid; och 100 procent av förlusterna har knappast kunnat geolokaliserats. Förlusterna i strid torde alltså uppgå till 50 procent, förmodligen mer.
Nyproduktion är ett problem eftersom det bara finns en enda fabrik som kan producera och reparera T-90M, nämligen Uralvagonzavod (UVZ) - detta sedan den andra stora stridsvagnsproducenten Omsktransmash (känd för T-34 och T-80) drevs i konkurs under mystiska omständigheter, när all produktion skulle koncentreras till UVZ. Här har ryssarna alltså en mycket olycklig flaskhals. UVZ har en kapacitet att producera ca 20 stridsvagnar i månaden, men detta gäller då inte bara T-90M, det handlar även om de nyaste varianterna av T-80, uppgraderingar av T-90 till något som nästan liknar T-90M, samt reparationer av förrådsställda fordon som ska ut i fält.
Det talas ofta om att västmakterna har skickat för få stridsvagnar av modern typ till Ukraina, men även ryssarna har liknande problem - och då gäller det inte bara kvalitet och prestanda på materielen, det handlar även om kvantitet, vilket traditionellt brukar lyftas fram som den ryska krigsmaktens stora trumfkort. Även ryssarna lider brist på materiel, helt enkelt.
Den 25 mars gick Medvedev ut med nyheten att man nu lagt in en högre växel och kommer att producera 1500 stridsvagnar av typ T-90M bara i år (upp från en total produktion på ca 250 vagnar av samtliga typer, 2022), men detta är absurda fantasisiffror, som man undrar vilka de riktar sig till.
T-90M är en mycket bra stridsvagn, men den har inte fungerat tillfredsställande så här långt under kriget. Den hölls tillbaka under krigets första månader, förmodligen av det skäl att man inte trodde att den skulle behövas, samt att man inte ville riskera dem i strid med tanke på det begränsade antalet. Men från och med sommaren började de dyka upp. De T-90M som finns och som nyproduceras samlas hos de förband som står under befäl av Operationsgrupp Center, som har ansvar för det frontavsnitt som sträcker sig från Bilhorivka i norr till Mariinka i söder. Man hittar dem alltså inte i norr, eller vid Zaporizjzjafronten eller i Cherson. Frågan är givetvis varför T-90M inte har kunnat användas som den "force multiplier", som det var tänkt. Här ligger nog det största felet hos bristfälligt utbildade besättningar och undermålig ledning. Bristen på "taktisk flexibilitet" har på många sätt präglat den ryska krigsinsatsen så här långt. Sådant leder alltid till materielförluster.
Kommunism is da shit! Ser fram emot att på läktarplats följa Sovjet-Rysslands fall 2.0 framöver. Inte för att man egentligen önskar ett annat land något ont men för att nästa ryska fall kanske får detta efterblivna land att en gång för alla göra upp med den destruktivitet som medfört så mycket lidande för omvärlden, nu senast med det illegala Ukrainakriget. Är det äntligen imperialismens dödssuck vi får beskåda? Hoppas.
(Ironi) 
