Citat:
Ursprungligen postat av
Avel
För min del är det JJ:s berättelse som gör det oklart om MH är med eller inte. Inte MH:s.
En teori man kan ha är att MH är behjälplig vid mordet men när hennes advokat initialt meddelar att man kan bli dömd till livstid för mord så håller sig MH till sin berättelse om sömn så att hon inte riskerar livstid för mord när det ”på pappret” är medhjälp.
Skulle det vara så så har åklagaren med sin rubricering mord för MH satt ytterligare ”munkavle” på henne och hon håller sig till sömn hela vägen.
Och i sin tur är JJ vaksam och tonar ned våldet i badrummet och på så sätt finns det inget utrymme i hennes redogörelse för en mer målande och sammanhängande beskrivning av MH:s roll.
JJ är rädd att säga minsta detalj som kan bekräfta att våldet pågick längre.
Hennes sätt att beskriva det långa förloppet är istället att hon och MH satt tysta några minuter bredvid JJ utan att prata. Redan där spricker domen och tingsrättens bedömning av tidslinjen.
För mig är det rent av obegripligt att man tar hänsyn till JJs berättelse om Majas deltagande, även om de inte kan se hela Johannas starka hämndbegär och upplevelse av att ständigt känna sig kränkt. De har inte hela den bild vi har via FUP; den av att Johannas livselexir är att dricka, äta, andas tankar om hämnd. Bränna inne, knuffa från balkong, döda brorsor som man inte kommer överens med, slänga in molotovcoctails i hus. Hon är som en vampyr, som måste suga ut livskraften från andra för att själv kunna känna och leva.
Rätten har väl inte heller den bild vi har av Johannas väldigt blurriga beskrivning av Majas deltagande i badrummet, och naturligtvis måste hon tona ner förloppet, då det enligt henne inte bara är en olycka, utan det varade ju bara tio sekunder. Hur nu rätten ska förstå att Maja deltog å ena sidan enligt Johanna, men å andra sidan inte på det sätt Johanna beskriver det.
Det blir förstås svårt, som du säger, om Majas deltagande ska ha varit mer omfattande enligt Johanna, då åker hon ju själv dit på det.
Jag vet inte riktigt hur advokaterna arbetar med sina klienter, men råd ger de förstås. Vad gäller Maja, känns hennes fastklamrande till toan, sov mellan så stelbent att man därför undra om det inte stämmer.
Hon kunde ju ljuga om så mycket mer om hon verkligen var skyldig och ville därför ljuga. Hon måste ju märka hur både förhörsledarna och åklagaren ifrågasätter saker som sätter henne på pottan.
Jag tycker därmed att det är svårt att bedöma vem som är trovärdig.
Det är väl där jag känner att det inte handlar så mycket om att lyssna på de misstänkta, om det inte passar ihop med annan stödbevisning. Inte som här; att man utgår från Johannas berättelse om Maja och Majas berättelse om var hon varit och sedangrannens berättelse om mordtiden.
Sedan lyssnar man inte på rättsläkaren, utan väljer någon av hennes alternativ för att det ska passa in i den obekräftade versionen.
Obekräftade indicier, det är signum för denna utredning vad gäller Majas del.