Citat:
Ursprungligen postat av
mvagrippa
Gerhard Samson och Ann-Catrine Robrandt lämnar restaurant Albatross ca 2315 . GS säger att han i hörnet Mäster Samuelsgatan/Regeringsgatan ser tiden 2316 på en digital urtavla. Därefter säger GS i sitt första förhör 860311 att paret fortsätter norrut på Regeringsgatan och att ACR blir påsprungen av en man 10-15 meter norr om David Bagares gata. Han nämner därefter att de träffar två yngre män som frågar efter vägen till restaurant Valentino på Birger Jarlsgatan . Sedan fortsätter GS/ACR sin promenad mot Restaurang Bolaget i korsningen Birger Jarlsgatan/Tegnérgatan .
I sitt första förhör fjärde mars säger ACR vid två tillfällen att hon blir påsprungen på Malmskillnadsgatan. Hon lämnar dock inte någon tilläggsinformation som styrker detta faktum. Den logiska vägen från Albatross till Bolaget vore att gå raka vägen norrut på Regeringsgatan som GS hävdar. I kommande förhör är det Regeringsgatan som gäller som promenadväg . Hon nämner de två grabbarna som frågar efter vägen till Valentino. Sammantaget gör detta att jag ifråga om promenadväg litar mera GS än på ACR.
Det de upplevt är intressant . Om tidsangivelsen på ljustavlan stämmer borde paret stött på den springande drummeln ngn gång 2322-2323 och då är en koppling till MOP klart möjlig.
Om paret gått Malmskillnadsgatan borde dom mött 3230 som börjar sin färd mot sergelstorg just vid 2322. En långsamt cruisande polispiket är något som borde etsat sig fast i minnet efter en glad kväll på krogen .
Att vittnen i efterhand ändrar sina berättelser är inte helt ovanligt i MOP. Leif Ljungqvist och Inge Morelius är två vars uppgifter divergerat under åren. Detta behöver inte alls grunda sig i något ont uppsåt utan kan vara något så enkelt att minnen förändras över tid. Vi har fallet Gösta Söderström som hävdar tidsuppgifter som jag anser vara bevisade som felaktiga. Förutom en utomordentlig envishet kan här en vilja att skönmåla sitt eget handlande på mordnatten spela in.
Bilden när GS sitter stirrande i polisbilen med Expressens Tommy Schönstedt intervjuar vittnena Anna Hage och Karin Johansson talar sitt eget tydliga språk.
Motiven till MOP, Runt MOP och bakom MOP är inte entydiga. Genom att exempelvis granska desinformationen runt händelsen försöker jag komma åt skeenden som kanske inte leder till mordets lösning men väl vilka som försökt och försöker dra nytta av dådet. Vem/vilka som ligger bakom dådet är fortfarande en gåta för mig . Många gånger har jag i tråden försökt får igång en diskussion om hur GM kom till Dekorima. En så avgörande detalj i MOP är fortfarande höljd i dunkel.
Dina inlägg är alltid läs- och tänkvärda. Scenarioanalys har jag ägnat mig åt till förbannelse så jag kan kanske ändå hoppa in här med ett par reflektioner om de saker du tar upp, och som jag tidigare tröskat igenom på egen hand så långt det gått.
Om Robrandt/Samson: Det är ungefär 400 meters promenadväg från Mäster Samuelsgatan till David Bagares Gata. (De går naturligtvis Regeringsgatan, det är på det hörnet som digitalklockan sitter.) I normal promenadtakt tar det fyra minuter, fem på sin höjd. Då är de framme vid David Bagares vid 23.20 eller 23.21. För att komma dit först vid 23.22 eller 23.23 måste de praktiskt taget krypa dit, vilket ter sig mycket osannolikt i det kalla vädret. Med andra ord finns här ett timingproblem.
Om man utgår från att tidskällan (digitalklockan som visar 23.16) är rättvisande så finns två möjligheter. Den ena är att mannen som springer på Robrandt är samme man som Jeppsson, Nieminen och Zahir sett, men i så fall stämmer inte den officiella tiden för mordet utan den måste ligga ett par minuter tidigare än vad som påståtts. Annars hinner mannen inte fram i tid för krocken med Robrandt.
Den andra möjligheten är att mannen ifråga är någon annan som är ute och springer av helt andra skäl. För mig ter det sig som ganska osannolikt, men det förstnämnda alternativet är ju inte heller oproblematiskt eftersom det öppnar upp en väldig maskburk om de officiella tiderna som leder vidare in till LAC-bandet. Det blir i alla fall en lång historia. Enklare då att förklara bort det hela med "fel gubbe".
Det du säger om desinformation eller mörkläggning är också viktigt. Just Robrandt/Samson är intressanta från den synvinkeln, för det ter sig märkligt att de inte inkluderades i förundersökningsmaterialet och inte heller togs upp i Borgnäs/Breskys program.
Den brännande frågan är vart mannen tar vägen efter krocken, och då ger Robrandt/Samson två alternativ. Det ena alternativet är att korsar Regeringsgatan och kilar vidare nedför trapporna till Snickarbacken. Det andra alternativet är att han smiter in i någon närbelägen port.
Ska man utvärdera de två alternativen så gör man bäst i att gå dit personligen och okulärbesiktiga miljön. Gör man det så finner man genast att det ter sig orimligt att mannen ska ha hunnit så pass långt som till trapporna utan att Robrandt/Samson lagt märke till det. Därför ter sig portalternativet som mer rimligt.
De portar som finns i närheten i den riktningen är Regeringsgatan 85 och 87, båda i samma hörnfastighet. Även här finner man att 87:an ligger lite väl långt bort för att Robrandt/Samson ska ha missat det. Då återstår Regeringsgatan 85, som ju är en välkänd adress i palmesammanhang.
Det som förbryllat mig är att Borgnäs/Bresky inte benade ut det här i sina program utan lät mannen "spårlöst försvinna i mörkret" någonstans mellan Johannesgatan och Regeringsgatan. De kan ju inte rimligtvis ha varit ovetande om Robrandt/Samson men teg ändå om det. Varför gör man det?
Om hur mördaren kom till Dekorima så finns naturligtvis ett antal logiska möjligheter, men i vittnesmaterialet finns nog bara två. Den ena är Björkmans som säger att mördaren kom gående norrifrån, till synes i sällskap med paret Palme.
Den andra är vad en av sköterskorna på Sabbatsberg, Ingeborg Sundh tror jag, berättar om vad Lisbeth Palme sagt. Paret Palme hade just mött någon på trottoaren när det smällde men Lisbeth visste inte om den mannen var mördaren. Men om han inte var mördaren så måste han ju ha tagit vägen någonstans, och då tycker man att vittnen borde ha sett det.
Därtill har vi Morelius, som säger att mördaren stod och väntade vid Dekorima men som inte säger något om hur eller varifrån denne kommit dit. Även Delsborns version, att de tre stod och samtalade vid Dekorimahörnet, saknar information om hur eller varifrån den tredje mannen kommit till "mötet".
Antingen kommer mördaren norrifrån eller söderifrån längs Sveavägens östra trottoar, det är de alternativ som står till buds i vittnesmaterialet.
Vill man sy ihop en syntes så går det nog också. Det finns bara en lösning på den ekvationen och det är att mördaren kommer gående söderifrån och norrut, möter paret Palme och vänder då på klacken, kilar ikapp bakifrån och skjuter. Problemet med den varianten är att den sätter väldigt snäva gränser för vad Björkman får ha sett för att uppfatta det hela som han gjort.
Ett annat och relaterat problem med Björkman är förstås hur denne kan ha missat "mötet" som Delsborn berättar om. Den enda rimliga möjligheten är att Björkman står ute vid trottoarkanten strax norr om reklampelaren så att pelaren skymmer sikten åt Dekorima till. Sedan måste han då börja gå hemåt i precis rätt tid för att missa både "mötet" och "klackvändningen" men ändå hinna se Palmes sista sekunder och metrar i livet.
Den variant jag just beskrivit är den enda som är förenlig med samtliga centrala vittnesuppgifter. Trivs man inte med den lösningen på systemet så får man ge sig på ett eller flera av vittnena genom att pruta på deras centrala iakttagelser. Det är på det planet diskussionen rört sig. Somliga "tror mer" på Morelius än på Björkman, och måste då förklara bort Björkman, gaslighta Delsborn, och så vidare.
Istället för det käbblet har jag försökt se problemet som en analysfråga snarare än en trosfråga, och då finns som sagt bara en lösning som stämmer med samtliga väsentliga vittnesuppgifter. Om den sedan ger en rättvisande rekonstruktion av förloppet vet förstås ingen helt säkert – i alla fall ingen av oss.