Citat:
Eftersom sakfrågan här handlar om Jämtland, som väl få anses höra till Norrland och fjällkedjan så kan vi titta lite närmare på hur det ser ut just där med samernas men mer specifikt renskötselns historia, som är det allting handlar om.
Renskötselns historia i Jämtland går tillbaka till det sena 1500-talet och det tidiga 1600-talet, då samiska renskötare började röra sig in i området från norr och öster. Under den här perioden var renskötseln en viktig del av den samiska kulturen och ekonomin i Jämtland, och den har sedan dess fortsatt att vara en viktig del av regionens kultur och ekonomi.
Tidigare var dock inte renbeteslanden i Jämtland så utbredda som de är idag. Det var först på 1800-talet som renbeteslanden i Jämtland ökade i omfattning, delvis på grund av att renarna då började användas som dragdjur för timmer och andra varor. Denna utveckling ledde till en ökad samverkan mellan samerna och jämtarna och en ökad etnisk mångfald i regionen.
Idag är rennäringen fortfarande en viktig del av Jämtlands ekonomi och kultur, och det finns flera samiska samebyar i området som bedriver rennäring.
Långt innan detta har dock germanska grupper funnits både som en jägar/samlarkultur samt jordbrukskultur.
Att Sverige skulle vara någon form av kolonialmakt får väl isåfall även gälla mot Jämtarna som blev svenska 1645, efter att samerna flyttat in men kanske inte ännu fullt så etablerade. Jämtarna anpassade sig dock trots en stark egen kultur och språk.
Om vi är lite generösa som kom de renarbetande samerna till Jämtland på 1560 talet,, Åre gamla kyrka byggdes i mitten av 1100 talet som en fin liten referens. En kyrka alltså, 450 år innan Samerna kom med sina renar.
Och Jämtland var ju dessutom hedniskt innan det med vikingagravar ända uppe i Gåsan (Se gåsågraven).
Så oaktat om man var där direkt efter istiden eller flera tusen år senare så var samerna långt ifrån först och kan inte ens med den bästa välvilja kunna kalla fjällen i Jämtland som sina, om något så är det Jämtarnas isåfall. Men en demokrati borde inte göra dessa skillnader på folk baserat på någon form av "hävd".
Källor:
* "Jämtlands historia" av Nils Nilsson Orsa, en bok som beskriver Jämtlands historia från forntiden fram till modern tid.
* "Samisk historia" av Per Axelsson och Stig-Åke Stål, en bok som behandlar den samiska historien från äldsta tider fram till idag.
* "Rennäringens historia i Sverige" av Per Sandström, en bok som beskriver rennäringens utveckling och historia i Sverige.
* Same Ätnam - Jämtlands Sameförening, en sameförening i Jämtland som har en webbplats med information om samisk kultur och rennäring i området.
* Jamtli museum, ett museum i Östersund som har en utställning om samisk kultur och historia i Jämtland.
Renskötselns historia i Jämtland går tillbaka till det sena 1500-talet och det tidiga 1600-talet, då samiska renskötare började röra sig in i området från norr och öster. Under den här perioden var renskötseln en viktig del av den samiska kulturen och ekonomin i Jämtland, och den har sedan dess fortsatt att vara en viktig del av regionens kultur och ekonomi.
Tidigare var dock inte renbeteslanden i Jämtland så utbredda som de är idag. Det var först på 1800-talet som renbeteslanden i Jämtland ökade i omfattning, delvis på grund av att renarna då började användas som dragdjur för timmer och andra varor. Denna utveckling ledde till en ökad samverkan mellan samerna och jämtarna och en ökad etnisk mångfald i regionen.
Idag är rennäringen fortfarande en viktig del av Jämtlands ekonomi och kultur, och det finns flera samiska samebyar i området som bedriver rennäring.
Långt innan detta har dock germanska grupper funnits både som en jägar/samlarkultur samt jordbrukskultur.
Att Sverige skulle vara någon form av kolonialmakt får väl isåfall även gälla mot Jämtarna som blev svenska 1645, efter att samerna flyttat in men kanske inte ännu fullt så etablerade. Jämtarna anpassade sig dock trots en stark egen kultur och språk.
Om vi är lite generösa som kom de renarbetande samerna till Jämtland på 1560 talet,, Åre gamla kyrka byggdes i mitten av 1100 talet som en fin liten referens. En kyrka alltså, 450 år innan Samerna kom med sina renar.
Och Jämtland var ju dessutom hedniskt innan det med vikingagravar ända uppe i Gåsan (Se gåsågraven).
Så oaktat om man var där direkt efter istiden eller flera tusen år senare så var samerna långt ifrån först och kan inte ens med den bästa välvilja kunna kalla fjällen i Jämtland som sina, om något så är det Jämtarnas isåfall. Men en demokrati borde inte göra dessa skillnader på folk baserat på någon form av "hävd".
Källor:
* "Jämtlands historia" av Nils Nilsson Orsa, en bok som beskriver Jämtlands historia från forntiden fram till modern tid.
* "Samisk historia" av Per Axelsson och Stig-Åke Stål, en bok som behandlar den samiska historien från äldsta tider fram till idag.
* "Rennäringens historia i Sverige" av Per Sandström, en bok som beskriver rennäringens utveckling och historia i Sverige.
* Same Ätnam - Jämtlands Sameförening, en sameförening i Jämtland som har en webbplats med information om samisk kultur och rennäring i området.
* Jamtli museum, ett museum i Östersund som har en utställning om samisk kultur och historia i Jämtland.
Det Sverige vi känner till idag är en konstruktion av Gustav Vasa. Under medeltiden var Sverige en samling landskap i federation, tänk på Eriksgata där kungen red en rutt genom landskapen för att vinna stöd. Lägg till Kalmarunionen, då fanns inte Sverige som suverän statsmakt. Staten Sverige är 500 år, som federation 800år (med utgångspunkt från landskapslagarna), före detta fanns små lösa kungadömen och germaner som folkgrupp har sin start med järnåldern 500 fkr.
Självklart har det funnits andra folk kring Storsjöbygden sedan sten-, brons- och järnålder längs med vattenvägarna, inget att förneka men på fjällen har det inte funnits någon svensk civilisation eller germansk för den delen; germansk kultur är jordbruksbaserad inte jägar- och fångstbaserad.
Det finns en grund när samerna anses ha ”sedevanerätt”, den grundar sig i att de, endast de använt fjällen för att bedriva näringsverksamhet, inte svenskar eller någon tidigare okänd germansk stam, för något sådant saknas stöd för.
Förr eller senare kommer svenska staten att ratificera ILO och nå någon slags förlikning med samerna. Rättsprocesserna som pågår och denna diskussion om STFs stugor i Jämtlandstriangeln visar vart vinden blåser.
