Citat:
Ursprungligen postat av
Heretic77
När rättsläkaren gör en sannolikhetsbedömning tar hon bara hänsyn till skadorna och deras uppkomstsätt. Hon tar t.ex inte hänsyn till grannens vittnesmål om 5-10 slagljud i väggen som alla verkar vara överens om kommer från en medveten T. Heller inte att J anses mer trovärdig i just denna del av berättelsen, då hon försätter sig själv i en sämre position genom att berätta att M höll i händerna.
Jag har också en förhoppning om att M kanske erkänner nån dag. Chansen ökar om även HR dömer henne för mord. Hon har en tro i botten och är rädd för helvetet. Det händer faktiskt att interner erkänner efter att deras tro blivit tillräckligt stark. Och att få ut något från J kommer nog från skryt som du säger. Kommer bli svårt att bedöma sanningshalten dock, då det finns ett egenintresse i erkännandet.
Pappan i förhör sid 367.
Han uppger att Towes fritidsintressen är fotboll, gym och promenader.
Tidigare spelade Towe fotboll 3-4 gånger i veckan plus match. Hon spelade i flera lag fast i samma förening, FC Vetlanda. Hon är lite av en träningsnarkoman. Nu är detta bättre säger Peter, hon tränar fotboll 2-3 gånger i veckan. Det förändrades när hon flyttade hem i höstas. Hon flyttade då från Linköping, där hon pluggade, tillbaka till Vetlanda.
Systern i förhör sid 381.
Vad har Tove för intresse?
Hon tränar fotboll med FC-Vetlanda damlag. Det är FF, GIF och Bäckseda ihopslaget när man kommer upp i viss ålder. Hon har varit med på matcher. FC Vetlanda spelar i div 2.
Jag syftar på det rättsläkaren sa (generellt, ej att det nödvändigtvis var så i detta fall) om att överraskningsmoment kan förklara bristen på avvärjningsskador när gm och BO är två relativt jämnstora och jämnstarka personer.
Lyssnar man på vittnesmålet (rättsläkarens) så inser man att det inte helt går att uteslut Ms version, trots dunsarna.
Jag säger dock inte att just jag tror att det gick till så, men det går inte att utesluta, …allt rimligt tvivel osv… Inte på just den här rättsläkarens vittnesmål.
Angående Ms förmodade tro så var de frireligiösa ungdomar jag växte upp i närheten av mycket mer rädda för föräldrarna eller att dra skam över föräldrarna än de var för helvetet eller Gud.
Många blev experter på att blåneka på ett övertygande sätt när de var skyldiga och skylla ifrån sig. (Gäller såklart inte alla frireligiösa, bara de jag kände, anekdotiskt såklart, men möjligt).
Hennes Gud/ idol verkade snarare vara J och att den medhäktade kvinnan fick henne att inse att J varit en dålig kompis mot henne var ju det som fick henne att börja prata.
Jag tror hon blev chockad och äcklad över det som skedde oavsett om hon var delaktig själv eller inte. Bra om nån får henne att prata nu innan hon ev. förtränger (i den mån det är möjligt) eller lurar sig själv att det inte gick till så som det gjorde.
Kanske var hon vaken - oavsett om hon höll fast eller inte, men inte klarar att erkänna det för sig själv, att hon valde att inte ingripa.