Thedéen inställd på ny höjning i april 2023: ”Inflationen kan vara värre än vi trodde”

Denna månad är än så länge 3 branscher överrepresenterade bland konkurserna i Sverige:
Restaurangverksamhet (28 konkurser)
Byggande av bostadshus och andra byggnader (26 konkurser)
Slutbehandling av byggnader (25 konkurser).

På tisdagen släppte Statistiska centralbyrån siffror som bekräftar bilden av svenskarna som ett folk blint förälskat i krediter. Svenska hushåll har 42 000 euro eller 469 000 kronor i lån per invånare. Bara Danmark och Luxemburg ligger högre i EU.

I en färsk prognos räknar Swedbank med att de svenska hushållens räntekostnader, som fördubblades under 2022 från 32 till 66 miljarder, fördubblas igen under 2023.

Det svenska skuldproblemet är betydligt värre än bara stora bolån. Även svenska företag, framförallt fastighetsbolag, har skuldsatt sig som om det inte fanns någon morgondag.

Lägger man ihop privatpersoners och företags skulder är Sverige ett av världens högst belånade länder. Vid årsskiftet summerade lånen till 12 398 miljarder kronor, enligt SCB.

Det innebär att när Riksbanken höjt räntan från 0 till 3 procent sväller de årliga ränteutgifterna med i runda slängar 370 miljarder kronor.

Det är i sin tur en stor förklaring till att svensk ekonomi går sämst i EU.

Swedbanks ekonomer spår att svensk BNP sjunker med 1,3 procent 2023 och växer med blygsamma 0,3 procent nästa år.

Ännu har effekten av de stigande räntorna inte slagit igenom, det sker först i år när 7 av 10 bundna bolån löper ut och fastighetsbolagen inte längre kan skjuta problemet framför sig.

Från att ha betalat räntekostnader på omkring 10 000 kronor i månaden betalar familjen nu drygt 35 000 kronor. Dessutom blev Alexander för en tid sedan varslad från sitt mellanchefsjobb, till följd av det oroliga ekonomiska läget och den stundande lågkonjunkturen.

När den europeiska och amerikanska centralbanken höjer, så känner sig Riksbanken tvungen följa efter för att kronan inte ska försvagas (placerare flyttar sina pengar till valutor där räntan är högre). Om kronan är svag får vi mer inflation, eftersom en stor del av vår import betalas i allt dyrare euro och dollar. Därför måste vi göra som de stora grabbarna, vi är för små för att köra vårt eget race.

Vi är mer räntekänsliga än de flesta andra europeiska länder, räntehöjningar biter hårdare på oss i Sverige. Svenska hushåll är bland de mest skuldsatta i Europa. Och svenskarna har dessutom mer korta lån, rörligt, än i de flesta andra länder. Så räntehöjningar märks av snabbare här.

Därför borde vi inte följa John och göra precis som den europeiska centralbanken när den höjer. Det är ett onödigt självskadebeteende som vi måste sluta med. Det riskerar ge en värre lågkonjunktur än vad vi skulle kunna komma undan med.

Kronan faller omedelbart efter beskedet med cirka 10 öre mot euron.

En försvagad krona kan förvärra inflationsproblemet, då det gör att importerade varor blir dyrare.

"Antingen så vet Riksbanken något mer om inflationen än vad vi andra vet eller så tror de att inflationen kommer att falla kraftigt under det andra och tredje kvartalet", skriver Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman fonder i en kommentar.

Han tillägger att han inte tror en höjning till med 25 punkter räcker för att få kontroll på inflationen.

"Vi tror att Riksbanken under sommaren kommer att behöva justera upp sin prognos för styrräntan till minst 4 procent", skriver han.

I juni väntas styrräntan ligga på 4 procent.

Det ska ses mot bakgrund av att hushållens köpkraft minskat med 190 miljarder förra året till följd av prisökningarna.

Som lök på laxen löper drygt 70 procent av svenskarnas bundna lån ut i år, varav de flesta är bolån. Det kommer svida ordentligt när lånen ska omförhandlas.

Yngveson nämner till exempel att det är väldigt många familjer som inte bor i storstan och har goda marginaler och möjlighet att byta jobb. Man kanske bor på mindre orter och har väldigt svårt att hantera de här kostnadsökningarna, och där kan även barnen komma att påverkas.

– Det kommer även få återverkningar på vårt välmående. Det påverkar hälsan, många kommer känna sig oroliga, det kommer påverka relationer. Plötsligt måste man bråka om pengar som inte behövt göra förut.

I storstäderna är det inte ovanligt med flera miljoner i bolån. Yngveson menar att det till stora delar är ett generationsproblem. Att det är unga hushåll som nu har den högsta belåningen.

– Många yngre har kanske köpt nyproducerade lägenheter. Och så plötsligt håller inte de ekonomiska kalkylerna i bostadsrättsföreningen. Det kommer leda till högre kostnader. Och så säger man till sig själv: ”Nej, jag vill flytta för att ha råd”. Då får man kanske ta en förlust helt enkelt för att få ner sin månadskostnad. Och så blir man tvungen att börja jobba upp sin kontantinsats igen.

Yngveson menar att räntorna inte kan pressas upp hur mycket som helst när vi ändå är inne i den här lågkonjunkturen. Frågan är, säger hon, hur man möter en hög inflation och prisstegningar med ökande löner. Det kommer ta tid innan lönerna hinner ikapp. Hon säger att man varit schyst från arbetstagarhåll, men att det inte håller hur länge som helst och att det kanske tar tio år innan vi känner att vi har samma ekonomiska frihet igen.