Citat:
Ursprungligen postat av
Oels
Jag känner mig lurad. Detta har dom vevat i TV och tidningar i decennier. Hälften av alla giftermål slutar med skilsmässa. Men det är ju inte samma sak som att hälften av alla som gifter sig skiljer sig.
Exakt.
Jag har känt mig så glad över den där statistiken då relationen inte blev bra här (dock inte gift, men barn har jag).
Och alla mina syskon har mindre lyckade relationer, gifta eller inte.
Det här med matchning.
Alltså detta är INGET för mig överhuvudtaget. (Nätdejting alltså.)
Det bara går inte att placera in mig i ett fack.
Jag ser aldrig något som attraherar mig överhuvudtaget heller, då individer rankar sig på såna där dejtingsajter.
Jag faller inte för såna där ytliga kriterier.
För mig är det mer komplicerat än så.
Det är något tvillingsjäl-aktigt (något intellektuellt tror jag) in real life, som jag däremot kan falla handlöst för.
Men detta kan man inte komma åt på dejtingsajter.
Och sen ett jävla expertteam som matchar folk om den ena gillar att diska och den andra inte,
Fy fan att matchas på så ytliga kriterier.
Jag skulle känna mig våldtagen att lägga mitt liv åt några ANDRA som ska bedöma vad som funkar för mig.
När par är gifta efter den här serien, anser jag vara rena turen, kombinerat ihop med ibland att folk har mer anspråkslösa krav, på en livspartner.
Jag hade en bekant som en gång sa "äh, jag har inte så höga krav. Det räcker om hon kan klia mig på ryggen då jag badar." och jag blev så äcklad av att man kan ha så låga krav.
Men för vissa räcker det. "Åh, jag vill bara ha någon som jag kan stå och laga mat med här i köket".
Hur många har inte sagt det i dessa dejtingprogram.
Men visst, vissa kanske bara är nöjda om de slipper vara ensamma?