Citat:
Ursprungligen postat av
coli
Grannarna under hörde ljudliga dunsar så kraftiga att vitrinskåpet skallrade. Grannarna var far och son, båda vakna och under yogurttillverkning(!).
De diskutera med varandra, varefter sonen i 20-25 års ålder begav sig upp en trappa upp till JJs ytterdörr och ringde på. Ingen öppnade och han väntade, ringde på igen (minns inte om han också gick ner en sväng igen). Vid sista påringningen hörde han samtidigt 5-10 kraftiga sparkljud i väggen till vänster om där han stod framför JJs ytterdörr (där badrummet ligger).
Ingen öppnade, sparkarna upphörde och han gick ner igen. Uppskattningsvis enligt grannen var tiden mellan dunsarna och när han ringde på andra gången och sparkljuden hördes ett par tre minuter.
Diskussion i tråden om sparkarna igen, därför lägger jag ut J:s skiss samt ett förhör med J där hon får beskriva hur överfallet gick till. Så att alla kan ta del av det.
Vill bara inflika att grannen hör mer än fem sparkar och mindre än tio. Så det är inte frågan om några minuter, snarare en halv minut. Däremot står han kvar en stund.
https://imgur.com/LrWSiWO
Nu till mitt eget resonemang runt förhöret...(se nedan ett av förhören)
I de inledande förhören med J beskriver hon hur M faller pladask på ena sidan till vänster om dörren, sparkar i väggen för att ta sig uppåt mot toaletten osv. Det är utifrån de första förhören enkelt att byta ut T mot M, då J håller sig nära sanningen för att minnas sina lögner om M:s kräkfest. J har ett gott detaljminne, det är uppenbart. Större delen av förloppet har nog etsat sig fast i hennes minne.
Man kan hitta hållpunkter i hennes berättelse, som att T faller rakt bakåt och på sidan (skador i bakhuvudet 6 cm hö om mittlinjen och hö käkmuskulatur). Konstateras kan att hon förmodligen faller på något av de utstickande rören (rättsläkaren nämner dessa också i samband med fallet). Så, då stämmer position 1 med J:s streckgubbe. Hon ligger på kortsidan som mäter 2,10 cm.
-Först slår hon i huvudet rejält så att J kommenterar det, därför borde T ha blivit omtöcknad och tappat luft de första sekunderna eller halvminuten.
-Tumult
-T sparkar mot J som fortfarande står upp.
-J försöker (det tog säkert en stund) sätta sig grensle över T, på magen.
-J sitter nu halvt och halvt på T:s mage och T ålar och vrider på sig, fortfarande i ursprunglig position
-T fortsätter sparka, men nu mot väggen med benen parallellt utmed kortsidan och mot hallväggen
-J hör ringklockan, två minuter efter fällningen.
Observera att grannen hör ljud redan när han är på väg upp, vilket betyder att T kan ha sparkat redan efter någon minut. (Pappan som befinner sig en våning nedanför, hör ingenting).
-Grannen hör mer än fem sparkar från badrumsväggen till vä, precis där T kommer åt att sparka.
-T får in en hård spark i väggen efter en del krängande med J ovanpå sig, och skjuter ifrån.
-Eftersom T byter position här för att hamna på långsidan så följer J med.
-J ritar in T:s huvud, här har T ingen kontakt med väggen framför sig.
-I position 2 sitter J stadigt på T, innan dess är det ett tumult och som jag tolkar det har J svårigheter att sätta sig ordentligt på T.
-I något skede får T också troligen ett finger i ögat.
Några relevanta funderingar och frågeställningar:
Enligt J:s egen utsaga tar det en stund innan hon sätter sig grensle över T. Under detta tumult som lär ha tagit minst ett par minuter, så ska T under tiden ha sagt: "vad fan håller ni på med?", tagit ett strypgrepp på J, M har här lyckats med konststycket att tränga sig in och ta undan T:s händer, trots att J som sitter på magen har möjlighet att immobilisera T genom att hålla händerna nere mot golvet? - Klämskada lång,- ring, och lillfinger i grund- och mellanleder har enligt rättsläkaren kunnat uppkomma av att de blivit nedtryckta.
Strypgrepp tas under tiden T sparkar i väggen, alltså i position 1 - säger J något om det i något av förhören? Säger hon något om M:s närvaro? - Nej, M visar sig först när T har skjutit ifrån med benet och hamnat på långsidan. M tar tag i T:s händer och
håller kvar, vilket talar för att M inte följer med i något krängande och ålande redan i position 1.
För att klämma åt så djupt och hårt som J gör (hon stryper trots allt både venöst och arteriellt flöde), krävs förutom handstyrka något mer; en position med raka armar - eller hur? - Därför borde hon rimligen ha förflyttat sig högre upp med sina knän över T:s axlar. Armarna faller då ut mot sidorna med ytterst begränsad rörelsefrihet för armarna till följd. Vad som kan nås är rumpa och eventuellt rygg om du har längre armar. Vaderna kan heller inte nås vid tillräckligt fixerade axlar.
Beträffande benen så hade väl för övrigt J långstrumpor på sig, hon var inte barbent.
Rättsläkaren får frågan om tryck mot bröstkorgen har spelat in för dödsorsaken. Hon svarar:
Vi har gjort bedömningen att det har varit av bidragande betydelse.
...och på det sättet har man ju åtminstone försvårat eller helt förhindrat bröstkorgens andningsrörelser och diafragmans andningsrörelser.
Hon informerar också om att medvetslöshet absolut kan inträda redan under första fasen (1,20 min).
- Kan det vara så att T faktiskt förlorade medvetandet inom en minut? Främst med tanke på det extremt djupa greppet.
Vi har sett att J lägger sig nära sanningen i det mesta, det förefaller fullt rimligt att det även gäller själva strypningen. T förlorar medvetandet inom en minut; J säger 10 sekunder. Istället för att säga att hon håller kvar greppet ytterligare några minuter, så avbryter hon här och låter händerna släppa halsen?
Man kan visserligen invända med att tumultet orsakade kaos i J:s hjärna och att man inte ska lägga stor tilltro till hennes uppgifter. Men, vi har fallet och de utskjutande rördelarna, vi har sparkarna i väggen med några sekunders mellanrum, vi har det tydliga minnet hos J att T tar ansats och skjuter ifrån för att hamna på långsidan.
Allt som J berättar är följdriktigt och dessutom överensstämmande med skadorna. Hon kommer till och med ihåg tiden för grannens plingande - hennes sinnen var skärpta.
Man får också komma ihåg att hon uppvisar ett annorlunda känsloliv med frånvaro av rädsla, som det tycks i alla fall. Att skada tillför henne bisarrt nog njutning, det är uppenbart sedan avslöjandet om bränderna.
Därför borde man heller inte jämföra hennes reaktioner med hur en sund individ skulle minnas och reagera?
Det håller inte, vill jag påstå, att bara avfärda J:s redogörelse i ett försök att få in strypgreppet direkt inpå fallet.
J:
Sen så sparkar hon mig då och då, det här momentet var väldigt tumult så jag kan inte exakt placera vilken ordning men där sparkade hon mot mig och då försöker jag ju sätta mig grensle på henne och här så fortsätter hon och sparkar och liksom åla sig så att hon vred ju sig så att huvudet var mer här då och benen mot väggen tror jag.
F: Skriv en etta vid den figuren då och när du hamnar, för du hamnar ju till slut sittandes på Tove.
J:
Ja.
F: Det sa du förra gången.
J:
Ja.
F: Var, i vilken position är hon i då? Rita in den också. Du säger att hon vrider sig liksom så att hon ligger mer parallellt med den väggen förstår jag dig som.
J:
Ja jag tror att det var ungefär här. Hon vred ju så ganska mycket då så att ja, jag vet inte men jag tror att det var här som jag satte mig på henne och då fick hon liksom in en spark till där mot väggen och sköt liksom, så hon ja vred ju sig och då gjorde jag ju det också om man säger. Så då hamnade hon med huvudet ungefär här tror jag.
F: Okej. Hon har vridit sig ett kvarts varv helt enkelt?
J:
Ja nåt sånt.
F: Är det, i det här skedet så sitter du på henne då samtidigt som hon vrider sig, är det så jag ska förstå dig?
J:
Ja. Jag hann kanske alltså riktigt sätta mig ner när hon vred sig utan när hon var här då vet jag att jag hade satt mig på henne men mellan här vart det väldigt tumult liksom.
F: Okej. Ja och då har du markerat skissen med en tvåa och
det är i läge två då som du vet att du sitter på henne?
J:
Ja precis.
F: Sen berättade du förra gången att hon tog ett tag mot din hals?
J:
Mmm först så säger hon det liksom va fan håller ni på med och då vet jag att hon tog sina händer om min hals då och ja, runt där omkring är ju Maja hon är ju kvar i badrummet och då försöker hon ju ta undan Toves händer.
F: Du säger försöker, gjorde hon det eller gjorde hon det inte?
J:
Hon tog tag om Toves händer ja.
F: Så hon försökte, hon tog tag i händerna?
J:
Ja.
F: Okej. I båda händerna eller?
J:
Ja.
F: Okej. Och vad gör Maja sen?
J:
Ja hon sitter ju liksom kvar med Toves händer ett tag.
