Citat:
Ursprungligen postat av
sybel
Ja, FL var verkligen proffsiga. De läste av M, förstod problematiken och formulerade sina frågor därefter.
Tyvärr blev en del frågor lite ledande då de fick formulera om dem till ja/nej-frågor för att underlätta för M. Det gjorde det samtidigt också lättare för M att neka, men jag tror att FL läste av Ms kroppsspråk och utefter det hyfsat kunde avgöra om hon ljög.
Jag tror att FL tillsammans med Svegfors planterade rädslan för J som M sedan uttryckte. Möjligtvis hade hon stundtals någon obehagskänsla, men jag tror inte hon kände sig rädd. Hon var därlemot rädd för att mista J.
Jag tänker att rädsla kan komma i efterhand med lite distans. När M fick höra om Js Googlesökningar blev hon väl skakad enligt samsittaren.
Jag besökte ett land i konflikt för en hjälporganisation under ren period. (Ett land som UD avråder från att resa till om resan är inte nödvändig) Det var i princip dagliga terrorattacker etc. Och många andra utmaningar/faror för en ung kvinna som reste själv Jag var inte rädd under vistelsen vad jag minns. Vissa situationer var dock obehagliga.
Däremiot när jag kom så kom insikten och jag förstod inte hur jag vågade vissa saker. För människor som lever i krig/konflikter och även i destruktiva relationer så kan våld bli normaliserat för många.
M var nog inte rädd för J då eftersom hon lydde henne. Men nu har hon nog all anledning att vara rädd för J. I landet jag besökte fInns ett talesätt (mest på landsbygden) att hämnden smakar bäst kall, vilket gjort att släkter hämnats varandra långt efter en oförätt.
Förhoppningsvis får dock J god terapi så hon inte blir en ny Johanna Möller och försöker hämnas på My, MHs familj eller kanske sin egen familj inifrån fängelset.