Citat:
Ursprungligen postat av
notknapparen
Jag tycker inte det.
Inga konkreta bevis/indicier, mer än att han anser att det verkar orimligt att hon var uppe och rörde sig, påstår att hon inte märkte något eller såg någon kropp.
Ja, det kan tyckas orimligt, men inte bevisat. Det är möjligen likgilithetsuppsåt då, men även där har jag svårt att se att rätten ser det styrkt att Maja varit delaktig i mordet
Inga bevis, nej. Att hon var upp och rörde sig pga illamående är konstaterat via hälsoappen. Antalet steg motbevisar heller inte uppgivna rörelser - tvärtom.
Så styrkt kan det inte vara utifrån ett antagande om att hon
borde ha hört vad som pågick. Försvararen har redan lämnat uppgift om murstocken och pianot som ljuddämpare.
Illamående, alkoholpåverkan och trötthet minskar uppmärksamheten på omgivningen; hur ser då förutsättningarna ut för M som redan innan är van att gå in i en bubbla? Utan alkohol, utan trötthet, utan illamående.
Man kan inte bara finna saker och ting orimliga rakt av, utan att väga in samtliga påverkande faktorer.
Något annat som tidigare nämnts; - varför inte säga att hon upptäckte T redan 02:43 om hon hade för avsikt att ljuga?
Klädgarderoben har fått oförtjänt stor uppmärksamhet, bara för att M försöker hitta en förklaring till var någonstans T kan ha legat under tiden. Det finns fler ställen om J hade varit ensam om gärningen och nu ville gömma T för M; köket eller utanför vindsdörren. Några få släptag från badrummet var allt som hade krävts och det
finns ju vittnesuppgift på att dörren har öppnats och stängts ett flertal gånger strax efteråt - vad är förklaringen till att hon gör så?
- Varför svarar J att A*bin har hämtat T?
Citat:
"Adam Rullman menar att 20-åringen inte har någon anledning att ljuga om att 18-åringen var med. Det är nämligen så att 20-åringens gärning blir värre av att 18-åringen hjälpte till.
Stavas hämnd. Löper ju som en röd tråd i hela förundersökningen; alltifrån googlingar, vittnesmål och till sist mordet.
Citat:
- Hennes delaktighet har varit av avgörande betydelse för händelseutvecklingen, säger åklagaren om 18-åringens agerande.
- Hon ska i vart fall dömas för likgiltighetsuppsåt.
På vilket sätt har det varit avgörande, menar åklagaren?
På fråga till rättsläkaren om det av 20-åringen uppgivna greppet på armarna kunnat orsaka armbågsskadorna, svarar hon att sannolikheten är liten.
Citat:
Åklagaren Adam Rullman menar att 20-åringens beskrivning av 18-åringens delaktighet är trovärdig eftersom hon lika gärna hade kunnat påstå att det var 18-åringen som tagit strypgreppet.
Jag vill påstå att han utifrån sin analys inte beaktar J:s personlighetsdrag och slughet i allt hon företar sig. J är glad och nästan stolt efteråt, enligt M.
Citat:
18-åringens uppgifter om att hon sovit är så osannolik att den kan lämnas utan avseende och den är dessutom motbevisad, enligt åklagaren.
På vilket sätt är den förklaringen motbevisad - pga korta sovpass? M:s hälsoapp är orörlig vid tidpunkten för huvudgärningen och några minuter därefter. Inga skrik har hörts, eller ens röster. Enbart dunsar rakt nedanför samt sparkar, av en granne stående några få meter från badrummet.
Citat:
- Jag finner det väldigt osannolikt att hon under dessa korta sovpass inte uppmärksammat någonting.
Att 20-åringen skulle ha hunnit flytta på Toves kropp innan hon åkte till McDonalds, och att 18-åringen därför inte skulle sett Toves döda kropp när hon var på toaletten, stämmer inte heller, anser åklagaren.
- Det saknar allt stöd och all rimlighet, och det finns inget tidsmässig utrymme för att göra det heller.
Det finns ett utrymme på c:a 5 minuter för J att linda in T i ett lakan och dra ut henne. Återkommer så småningom till föreslagna tider baserade på grannens vittnesmål och mobilrörelser.
Förutom att J ljuger om tiden för överfallet i badrummet, kom idag bekräftelsen på att hon har agerat med stor beslutsamhet och tagit ett kraftfullt grepp innan T har hunnit försvara sig.
Hon ljuger dessutom om blöta strumpor av urin; urinblåsan innehöll 90 ml.
I J:s version borde dunsar ha hörts redan runt 02:00.
Trots allt uppdiktat material från J:s sida - hennes dröm var väl att bli författare - så väljer åklagaren att tro på hennes version. J vet om vad som hände, hon vet också att det är osmart att lägga över merparten av skulden på M för då faller hela storyn och M frisläpps.
