Citat:
Ursprungligen postat av
lillies
En kund jag precis kom och tänka på: En Johan från södra delen av Sverige. En helt vanlig, svensk man, verkligen maximalt vanlig mellanchef i villa med fru och barn. Han stack inte ut på något sätt. Han verkade köpa sex regelbundet och min bild av honom var att han säkert verkligen var reko i den vanliga världen men att i sexköpsvärlden blev han en mer omoralisk version av sig själv. Jag önskar att jag kunde förklara bättre exakt varför jag kände så, sätta fingret på det liksom. Men jag hade i alla fall en stark känsla av att ha en person framför mig som var inne i en för honom parallell värld där gängse normer och regler inte gällde…
Han var EXTREMT paranoid och mån om sin egen legala situation. Han hade preppat en plastpåse från en matbutik som han bar för att inte väcka misstankar hos receptionisten på hotellet där han träffade mig. Sättet han pratade med mig gjorde det tydligt att han tyckte sig för tillfället befinna sig i en smutsig värld. Och smutsen liksom kletade av sig på hans beteende. Han var besatt av att få ut maximalt med njutning och var verkligen ingen jobbig kund rent sexuellt men hans kognitiva dissonans gjorde att träffen stack ut. Vi träffades regelbundet och han började pruta. Skulle maximera dealen liksom. Jag tackade nej.
Även om det är extremt länge sedan jag träffade honom tänker jag ibland på hans sätt att köpa sex och han har blivit urbilden av en onice Svensson-sexköpare för mig 😄
Jag förstår precis vilken typ du menar! Jag har träffat några såna genom åren jag med. Min värsta onice Svensson är också nån slags mellanchef men är ej längre tillsammans med barnens mamma så det är ingen otrohet. En utåt sätt städad person som bor ganska fint och verkar "ha ett liv" (är alltså inte nån ensam person). Väldigt vanlig och engagerar sig i barnens idrottsföreningar, skolan och sånt. Jag kan ju inte veta så klart men jag får också känslan av att han är en reko person i den verkliga världen.
Men ja jag fick samma känsla av honom, att han verkade tycka att hans sexköp var nån slags parallell värld, nästan som att det inte hände på riktigt. Hemskt svårt att förklara men jag antar att det är samma känsla som med Johan. Den här kunden var också besatt av att maximera dealen, prutade, började tjata om incall för att det skulle vara smidigare för honom (

), analsex, oskyddat, ville ta bilder under träffar utan att betala för det osv. Han verkade inte skämmas en sekund över sitt beteende. Lite som att han tog det för självklart att han kunde behandla mig så för att jag säljer sex.
Skulle man konfrontera honom med detta så är jag ganska säker på att han inte ens skulle fatta att han är värsta sortens kund (förutom de som begår övergrepp så klart). Han tror antagligen att han faktiskt ÄR en schysst och bra person även mot sexarbetare.
Honom har jag slutat träffa för länge sen. Så skönt!
Och Johan ja... Hur många "Johan", "Peter" och "Erik" blir man inte kontaktad av? Och hur chockad blir man inte när nån faktiskt heter det på riktigt?

Neutrala och okonstiga namn så jag fattar ju grejen så klart, och bättre det än de som kallar sig för nåt som låter uppenbart fult och avtändande som typ Bert-Lennart von Svenberg. Även om man fattar att det är påhittat så är det ganska klantigt att välja nåt osexigt.