Citat:
Ursprungligen postat av
slö
Och därför borde Yanukovich avgått, han svor trots allt en presidented som begränsar hans utrymme till egna intiativ, i synnerhet de som går stick i stäv med folkviljan. Istället blev det, antidemokratiska lagar, beordra dödligt våld mot fredliga protester, flykt och stöld, bortröstad i parlamentet, dömd landsförädare.
För någon dag sedan skrev jag en sammanfattning om händelserna där under 2005-2006 och blev så nöjd med min skrivelse att jag tar den igen...
Ryssland och Ukraina blev självständiga stater vid samma tid efter sovjetunionens sammanbrott- länge levde de båda länderna i god gamman med omfattande samarbeten- både mellanstatligt och på det mer sociala planet där goda grannar traskade över till varandra för en sup eller gott sällskap. Man gifte in sig i varandras släkten och arbetade samman- skuldra mot skuldra, sida vid sida. Det fanns heller inget särskiljande mellan de båda statsskicken med polisbrutalitet, nepotism, brist på demokratiska val, omfattande korruption och allmänt röveri.
Med åren utvecklades Ukraina genom medborgarrörelser, demonstrationer blev mer vanligt förekommande- medborgarna hade fått nog vilket resulterade i mer politisk transparens och ökande demokrati. Parlamentsvalen blev plötsligt på riktigt, de speglade mer folket, deras politiska riktning och uttryckliga vilja... Till yttermera hade de västliga demokratiernas fria företagare alltmer börjat investera i landet som en följd av den gryende demokratin och mer liberala reformer.
En dag finner ett av dessa företag ett stort gasfält i de östliga delarna av Ukraina- det synes vara enkelt utvinnbart varpå prospekteringar och planer började formas- ukrainarna vände sig till eventuella kunder och fann gott gehör för framtida affärer till båtnad för alla- framför allt för det ukrainska folket. Borrningar och makrostruktur var planerade till att starta och stå färdigt under första halvan av 2017.
Rysk ledning var mindre glada över Ukrainas framgångar- inte över de demokratiska framstegen och ej heller över de internationella affärer som gjordes upp. Ryssland har ju haft monopol på gasleveranser till Europa och vill alls inte ha någon konkurrens, de avskyr konkurrens och demokrati och liberala reformer... så här kan vi ju inte ha det funderade ryssarna ut. Putin bjöd hem sin gode kamrat som vid denna tid var president i Ukraina och kommen ur samma mylla och skola som Putin själv och gav honom ett ultimatum-bud i stil med '
an offer You can't refuse'. Det handlade om: EU/väst eller Ryssland. Välj.
Ukrainas president som kanske var en klok- men mycket räddhågsen och tjuvaktig, man gjorde det 'rätta' valet och presenterade denna överenskommelse för sina medborgare- helt stick i stäv mot vad som tidigare krävts och beslutats om. Nu tog det hus i helvete med upplopp och grupperingar, det förekom skärmytslingar och stundvis ren anarki. Det folkvalda parlamentet var inte glada över sin presidents utlovade löfte till Ryssland varför de helt sonika gav honom sparken.
'Nä nu djävlar' tänkte Putin med sitt rövargäng - planen blev sådan att det skall startas upp en separatiströrelse för att skapa kontroll över dessa ukrainska gasfält, med tiden lägger vi detta under vår egen förvaltning och Ukraina kan känna sig blåsta... och tid har vi på oss, ungefär 10 år.
