Citat:
Nej, du har helt fel. Island var vid tiden ett kungarike i union med Danmark och i avtalet mellan de båda parterna låg en folkomröstning om full självständighet efter 31 december 1943. Och Island tvingades ta över sin utrikespolitik när Danmark ockuperades 1940.Jag skulle säga att om du tycker Island är en bra eller dålig paralllell är helt beroende av hur du ser på Euromaidan.
Om du tycker Euromaidan var en laglig, konstitutionell process, så är det som du säger.
Om du anser att Euromaidan var olagligt, odemokratiskt och ett resultat av utländsk inblandning så var Krim i en situation som liknade Islands. Skulle man acceptera det faktum att Danmark som stat abdikerat och inordna sig under Tyskland? Eller skulle man agera efter sin eget intresse och vilja?
Till saken hör ju, som du hoppar över helt (intellektuellt ohederligt?) Storbrittaniens agerande. De invaderade Island mot deras vilja maj 1940. Så den folkomröstning som du pratar om skedde under brittisk "övervakning"/gunpoint (känner vi igen det?). Dvs om Danmark var som Ukraina, så hade de inte erkänt resultatet, precis som många inte erkänner resultatet i Krim. Men islänningarna var "anti-danska"/pro självständighet redan före krigets utbrott. Skillnaden mellan Island och Krim är att islänningarnas "self-determination" var för självständighet, Krimbornas self-determination var för uppgående i Ryssland (personligen tycker jag det är synd att de inte ville ha självständighet istället men det är ju inte upp till mig att bestämma).
Och ja, det är relevant för Ukrainakriget. Det sätter Krim-annekteringen i perspektiv, genom att visa på vad som kan hända i andra länder, och på Euromaidans ytterst centrala roll i skeendena, både moraliskt/legalt och i praxis.
Om du tycker Euromaidan var en laglig, konstitutionell process, så är det som du säger.
Om du anser att Euromaidan var olagligt, odemokratiskt och ett resultat av utländsk inblandning så var Krim i en situation som liknade Islands. Skulle man acceptera det faktum att Danmark som stat abdikerat och inordna sig under Tyskland? Eller skulle man agera efter sin eget intresse och vilja?
Till saken hör ju, som du hoppar över helt (intellektuellt ohederligt?) Storbrittaniens agerande. De invaderade Island mot deras vilja maj 1940. Så den folkomröstning som du pratar om skedde under brittisk "övervakning"/gunpoint (känner vi igen det?). Dvs om Danmark var som Ukraina, så hade de inte erkänt resultatet, precis som många inte erkänner resultatet i Krim. Men islänningarna var "anti-danska"/pro självständighet redan före krigets utbrott. Skillnaden mellan Island och Krim är att islänningarnas "self-determination" var för självständighet, Krimbornas self-determination var för uppgående i Ryssland (personligen tycker jag det är synd att de inte ville ha självständighet istället men det är ju inte upp till mig att bestämma).
Och ja, det är relevant för Ukrainakriget. Det sätter Krim-annekteringen i perspektiv, genom att visa på vad som kan hända i andra länder, och på Euromaidans ytterst centrala roll i skeendena, både moraliskt/legalt och i praxis.
Varken Krim, Donestsk eller Luhansk var länder i union med Ukraina; Det finns inget avtal om en folkomröstning; Ukraina var inte ockuperat av främmande makt.
Ryssland kan inte riktigt rädda honom från Folkets missnöje nu när de har händerna fulla .