Inte i denna tråd. Det var enorma spänningar, uppvigling och misshandel mot strejkbrytare dagarna innan samt missförstånd som ledde till skjutningarna.
Hur hård Gérard Versteegh än var kunde han inte rå på de internationella konjunkturerna. I oktober 1929, knappt ett år efter den storstilade invigningen av Marmaverken, kraschade börsen på Wall Street. I dess följd kom en världsomspännande depression som ledde till minskad efterfrågan på svensk pappersmassa. Européerna, inte minst de läsglada britterna, hade inte längre råd att köpa dagstidningar, tidskrifter och böcker i samma omfattning som tidigare.
Sommaren 1930 blev Versteegh tvungen att minska produktionen. Han ville också sänka lönerna och höja hyrorna för de arbetare som bodde i koncernens bostäder. Den lokala fackklubben, uppbackad av Pappersindustriarbetareförbundet, vägrade. I oktober 1930 gick man i strejk. Efter tre månaders konflikt, strax före jul, fattade Versteegh det ödesdigra beslutet att kalla in strejkbrytare. Det var provocerande.
---
Allt som hände senare – demonstrationer, misshandel av strejkbrytare, inkallande av militär, dödskjutningarna – skedde i stridens hetta under förvirrade omständigheter. Men Sûrtaxkommitténs beslut att sända strejkbrytare från Stockholm fattades i lugn och ro med full kunskap om stämningarna i Ådalen.
---
En strejkbrytare, hette det i arbetarpressen, var en »föraktlig individ, en moraliskt förkommen antisocial usling, som ingenting ha gemensamt med hederliga människor«. Exakt vilka »uslingarna« var är svårt att säga. En del var politiskt motiverade av hat mot arbetarrörelsen och vänstern. Andra var kriminella och utslagna.
---
Efter ett kort tal av traktens ledande kommunist, Axel Nordström, beslöt man att anordna ett demonstrationståg till Sandviken, en halvmil norrut, där strejkbrytarna hade inlett lastningsarbetet.
»Vad är det för en dum jävel?« Demonstrationståget var omkring 400–500 man starkt när det anlände till Sandviken. De fåtaliga poliserna där kunde inte skydda strejkbrytarna. Flera av de senare misshandlades av demonstranterna, och några av dem hissades upp från fartyget, där de hade tagit skydd, med hjälp av en lastkran.
Den arga och obehagliga mobben släpade sedan med sig de misshandlade strejkbrytarna tillbaka till Kramfors. Där förhördes de av Nordström, varpå de lovade på heder och samvete att lämna Ådalen. Kommunistledaren uppmanade sedan den uppretade folkmassan att släppa strejkbrytarna och låta dem uppsöka läkare. När någon krävde votering blev Nordström irriterad: »Vad är det för en dum jävel?«
---
Att sända in militär var minst lika provocerande som att sätta in strejkbrytare. Antimilitarismen var stark inom den svenska arbetarrörelsen, och minnet av revolutionsåret 1917, när militär hade använts mot demonstranter, levde ännu tydligt. Men Stenström ansåg antagligen att han inte hade något val i den hopplösa situation som SAF hade försatt honom i.
---
Militärtåget anlände vid halvelvatiden på onsdagskvällen till järnvägsstationen Sprängsviken, någon kilometer söder om Lunde där strejkbrytarna var förlagda. Militären möttes av en arg folkmassa som sjöng »Internationalen«, kastade sten och ropade uppmaningar om att de skulle vända vapnen »åt rätt håll«.
Soldaterna fortsatte sedan till Lunde där man konfronterade ännu en grupp demonstranter som under kvällen hade trakasserat strejkbrytarna med hotelser och stenkastning. Först framåt natten upphörde protesterna.
---
Det arbetartåg som marscherade iväg strax före tvåtiden var ganska annorlunda till sin karaktär, jämfört med den mobb som föregående dag hade misshandlat strejkbrytare. I täten fördes det fackföreningsfanor och en hornorkester spelade, och därefter följde ett par tusen demonstranter – många kvinnor och barn – i led om fyra, som ringlade sig fram längs Ådalens smala grusvägar.
---
Kapten Mesterton, som anförde det militära detachementet, hade placerat ut sina infanterister, dragoner och kulsprutor. De nervösa soldaterna var påverkade av rykten om väpnade kommunistiska förband i Ådalen. Samtidigt syntes demonstrationstågets tät på landsvägen som ledde in mot Lunde.
Påhlman och en poliskonstapel vid namn Sundin försökte desperat få kontakt med demonstranterna. Från olika håll sprang de mot landsvägen. »Landsfogden störtade ut på fältet och ropade under det att han viftade med armarna«, hette det patetiskt i Ådalskommissionens rapport. Men det var för sent. Soldaterna hade redan börjat skjuta.
De första demonstranterna hade drabbat samman med en ryttarpatrull som spärrade vägen. Stenar kastades och en soldat föll eller drogs av sin häst. Ryttarpatrullen retirerade samtidigt som man avfyrade skrämselskott.
En del av demonstranterna – kanske ett femtiotal, högst hundra – förföljde de flyende soldaterna, vilket Mesterton uppfattade som ett angrepp mot hans positioner en bit längre ner på vägen. Efter att ha uppmanat folkmassan att stanna, avfyrade han sin pistol och beordrade eldgivning.
---
Skottlossningen varade bara ett par minuter. När Mesterton hade kommenderat »Eld upphör« – en trumpetare i demonstrationstågets orkester lär också ha blåst motsvarande signal – låg Erik Bergström, Evert Nygren, Sture Larsson, Viktor Eriksson och Eira Söderberg döda eller dödligt sårade.
De fyra männen, som alla var i 30-årsåldern, hade deltagit i demonstrationståget. Eira Söderberg hade som åskådare stått på en närbelägen kulle och betraktat händelserna
Lasermannen dödade bara en av de 11 han sköt. Om du önskar dig precision, vad fan ska du med den cyklande kommunisten till?
Jag kan bidra till bättre vapen så jag slipper se eländet med lågintelligenta varelser. som beter sig som dom alltid gjort i sina hemländer. Grip så många som möjligt. Kan dom inte anpassa sig här så skicka hem dom.
Jag uppriktigt hatar pöbeln.
Fast du verkar ha missuppfattat vem som är våldsverkare och vem som försvarar dina rättigheter. Det är nämligen huliganerna som bidrar till detta kaos.
Det är ju just nationalister som dragit igång detta. Högerextremisten Paludan. Men han behandlas som en kunglighet med polisen som personlig livvakt.
Nej. Han eldade upp en bok på lagligt vis och muslimerna har dragit igång detta. Polisen skyddar sig själva, oss andra och vår yttrande samt religionsfrihet. Precis som det ska vara.
....men han får inget OB-tillägg så det blir en hård månad...
....