Citat:
Ursprungligen postat av
psychicsailor
Med det argumentet kan du heller inte se CNN. De har också drivit stories som visat sig inte hålla vatten. Med det inte sagt att CNN är lika dåliga. Utan man får betrakta allt som data och själv göra bedömningen. Här tycker jag Lancaster är bättre än de flesta andra medier. För han ger dig enormt många intervjuer, och de flesta är väldigt trovärdiga. Jag hade flera vänner som vid krigets start inte trodde det fanns pro-ryssar i Ukraina, det är svårt att förneka att de finns efter att ha sett Lancasters intervjuer i Mariupol m.m. Det ger också den bästa blick jag nånsin sett av hur det är att leva mitt i kriget, rent "diskbänksrealistiskt".
Om man väljer bort medier som Lancaster så är man i en filterbubbla. De stora västliga medierna kommer aldrig ge dig den delen av verkligheten som Lancaster (med kritiska glasögon på) ger. Hade det inte varit för Lancaster hade man kunnat tro att Azov inte sprängt ett enda hus i Mariupol, inte hindrat en enda person att gå, och att Mariupols hela befolkning är västliga demokrater som hatar Ryssland - dvs den bild som USAs regering tycker att alla ska ha.
Sen tror jag han har en selection bias. Liksom CNN. Och jag tror att han ibland är en plattform för de som rent faktiskt vill missleda. Kommer någon och säger "kolla här, jag har hittat en nazistisk tortyrkällare", ja då går Patrick Lancaster in och filmar den och frågar alla vad som hänt. Han dubbelcheckar inte eller låter bli att rapportera det för att det är orimligt. Den filtreringen får du göra själv. Men jag tvivlar på att han själv sitter och spinner ihop fakade historier.
Egentligen borde man ha en helt annan pressetik. CNN och ffa public sector media m fl borde lägga upp sina råa mediadata så man kan faktagranska hur de klippt och vinklat.
Bra inlägg. Balanserat.
Lancaster har definitivt en "selection bias" med tanke på att han snart sagt uteslutande rör sig i områden som kontrolleras av ryska eller separatistiska styrkor, men det är också intressant som västerlänning att få begränsad insyn i miljöer som ligger bakom fronten, eller där den ukrainska staten förlorat kontrollen. Man bör naturligtvis vara kritisk när man tar del av materialet, men det bör man å andra sidan alltid.
Som jag ser det är det fråga om ögonvittnesskildringar och vittnesmål som har ett värde i sig, oavsett om personer som förekommer i videorna ibland ljuger, om alternativa versioner saknas, eller om delar utelämnas. Jag tror inte att Lancaster får se vad som helst eller röra sig helt fritt.
Samma sak kan för all del sägas om det stora materialet från den ukrainska sidan.
Något på pricken motsvarande Lancasters videor finns mig veterligen inte, men väl ungefär 55 000 000 trådar på Twitter och Telegram med lösryckta sekvenser där vi sällan vet något om kontexten och ofta bara har beskrivningen att gå på. Hos Lancaster finns åtminstone
någon sorts kontext.
Jag kan även tycka att det är befriande att slippa bli påmind i tid och otid om det strikta krav på "problematisering" som
seriös journalistik reser. Andra tycker att det
jag uppskattar är ett jätteproblem.
Det är viktigt att vara kritisk. Är det inte lättare att vara det när man ser en video inspelad av en snubbe på språng än när man läser nyhetsartiklar som nästan alltid innehåller någon sorts analys?
Inom den etablerade journalistiken tar man läsaren/tittaren "vid handen". Man utgår från att mottagaren besitter minimala förkunskaper. CNN är ett exempel på journalistik där målsättningen är att maskera en agenda bakom en fasad av objektivet. RT ett annat.
Jag har tröttnat och väljer tom. Twitter över dagstidningar vilken dag som helst. Nu när jag tänker på det är jag trött på det urvattnade sanningsbegreppet rent allmänt. Kvar i dag finns liksom bara "för" eller "emot". Det är så tydligt. Det kan leda till en katastrof.
