Det låter ju verkligen udda med bara ett 180-graders system. Någonstans har det blivit fel i översättningarna. 180-grader kan mycket väl menas den automatkanon som likt Iron-Dome ska bekämpa inkommande missiler. Den behöver bara ha 180-grader täckning framtill, och en likadan automatkanon som har 180 täckning baktill.
Tillsammans 180+180 = 360-grader.
Kryssaren Moskva tycks ha minst sex stycken olika radarsystem.
Och något av dem täcker antagligen bara 180 grader åt ena hållet.
Det här med 180-grader måste ha blivit ett missförstånd.
Självfallet så finns det åtminstone en 360-graders radar för tex navigering.
Om det var en missil som sänkte henne så var det väl bara så enkelt att fartyget inte var stridsberett. Säkringen satt säkert kvar i automatkanonerna, om det var en manuell säkring.
Det föreföll ju som att hon befann sig så långt ute på öppet vatten att besättningen inte visste att hon skulle angripas.
Först hette det från ukrainskt håll att hon träffats av en missil från Ukraina. Sedan kom en bekräftelse från Ryssland att fartyget stod i brand. Om de då försökte släcka henne med för mycket vatten att hon kantrade och sjönk. Men det är verkligen inte normalt att en kryssare av den storleken sjunker av en brand. Eller så gjorde branden det att ammunitionsförrådet exploderade. Och då stämmer det med att 442 sjömän mistade livet. Bara 58 sjömän räddades ju.
Missilbekämpande automatkanoner har mycket hög eldhastighet och är därför ofta dubbelpipiga eller trippelpipiga och räknar fram avståndet till den inkommande missilen. Detta avstånd används för att programmera granaterna att explodera efter xxx antal millisekunder.. De bildar ett mycket stort antal små splitterfragment som gör missilen till en schweizerost. Och då upphör dess styrning att fungera, eller att laddningen utlöses i förtid, eller inte alls.
En annan förklaring som är fullt möjlig är den att Neptun-missilen träffade, men exploderade inte. Istället rasade det en häftig brand, och delar av ammunitionen ombord exploderade.
Hade Neptunmissilen gjort sitt, dvs träffat vattenlinjen perfekt så hade kryssaren inte sjunkit av bara en sådan missil. Utan det hade behövts totalt 2-4 för att säkert få henne på slagsida.
Det är inte som under WW2 där fartygen kunde sjunka som en sten så snart det vart en torpedträff. WW2s fartyg och särskilt handelsfartyg hade inga extra vattentäta skott, utan det innebar att en träff i vattenlinjen medförde sänkning.
Kryssaren Moskva tror man har två kärnvapenladdade missiler ombord.
De måste nog bärgas. Moskva är för stor för att bärgas enkelt. Att tex såga itu den som man gjorde med atomubåten Kursk lär bli mycket svårt. Beroende på hur djupt hon ligger i och för sig. Om man inte i all hast bygger några jättelika lyftpråmar. Som klarar att lyfta ett nästan 200 meter långt militärt fartyg fullt med sprängämnen ombord.
Den här artikelns författare gör jämförelsen med brittiska flottans sänkning av Argentinas stoltaste flaggskepp General Belgrano, med två torpeder avfyrade från en brittisk atomubåt:
https://piccolenote.ilgiornale.it/55552/laffondamento-della-moskwa-e-quello-della-generale-belgrano
Å andra sidan så visste ubåtskaptenen att två torpeder kunde medföra att Belgrano kunnat flyta ändå. Nu tog de så illa att det sjönk. Dessutom så rådde det krig eftersom Argentina förklarat UK krig över Falklandsöarna. Några vindpinade öar i SydAtlanten
Har för mig att det hänt att sjömålsmissiler inte exploderat utan istället startat en våldsam brand.
Men det är inte vanligt.
Ryska flottan har stora problem med underhåll tydligen. Det största flaggskeppet Amiral Kuznetskov, råkade ut för en våldsam brand i skorstensstacken år 2019. Troligen på grund av att den inte hade sotats ordentligt. Detta fartyg är nämligen inte kärnkraftsdrivet, utan använder så pass tjock bunkerolja (sk mazut), nästan som tjära att den ratas av de flesta vanliga fartyg.
Inte konstigt att fartyget omgärdas av stor plym av sot när de startar up motorerna, typ...
