Tarzan originalet - varför så mycket "negerbeskrivningar" av afrikaner?

Jag läste original Tarzan av edgar rice burrough och den porträtterade svarta rasistiskt eller "neger"vist. Var det ok det göra och var gick gränsen? Samt när slutade det bli ok?

Jo, de är luriga de där negrerna.

Exakt hur han fick dem att framstå. Hur var det ok då och var gick gränsen samt när slutade det bli ok?

Du vet, de äter fortfarande folk i Afrika år 2022.

Sök på Afrika och kannibalism på Google. Men på engelska för på svenska döljs ju fakta.

Googlade åt dig.
https://www.google.com/amp/s/www.bbc.com/news/world-africa-41072524.amp

Världen var annorlunda 1912, Neger, Kaffer etc var i Afrika godkända benämningar på Svarta fram tills typ 90-talet.
Neger användes som beskrivande ord för svarta fram tills för typ 20-isch år sen.

Ps. Om du tycker Tarzan var rasistisk så borde du undvika H.P Lovecraft helt och hållet(gör dock inte det, för han är mästerlig)

Kan du komma med några exempel? Det här var ju spännande!

Afrika var en riktigt mörk kontinent, upptäcktsresande har dokumenterat sina upptäckter i dagböcker och journaler.
Jag har läst en del av det och det är fruktansvärda historier om utbredd kannibalism, tortyr, krig mellan byar, inhemskt slaveri, inavel och massavrättningar följda av orgier.
Det beskrivs köttmarknader för människokött, travar med gnagda människoben och så vidare, detta beskrivs då av flera olika källor vid olika tidpunkter.
Jag minns ett citat: "Enda gången negern är lycklig är när den är berusad och slåss".

Originalet Tarzan är rätt gammal så det är nog en korrekt beskrivning av befolkningen i Afrika.

Han var Amerikan. Han levde i ett USA där Jim Crow-lagar gällde under nästan hela hans vuxna liv, även om han var yankee så var attityden mot svarta knappast särskilt välvillig där han bodde. Han visste nog också att hans läsekrets var enklare människor.

Även Astrid Lindgren, Hergé m fl var aktiva under denna tid som författare, och hade en syn på afrikaner som vi idag finner omodern. Men det blir en anakronism att försöka förstå dem utifrån dagens kulturmarxistiska klimat. Lite som vi om 70 år kommer läsa feministböcker och undra varför de beskrev män som djur.

Alltså om man bortser från kannibalism så tycker jag mig känna igen ganska mycket även idag.

Samtidigt, vi ska vara medvetna om att svensk massmedia skriver bara när negativa saker händer i Afrika. Där bor flera hundra miljoner människor och många i stora städer där de är rika och välbärgade med mer mat än vad vi har tillgång till och bor i större hus än vad vi har.

Jag menar att vi måste förstå att afrika är inte längre en plats full med människor vi ska tycka synd om och skicka pengar och kläder till. Det är moderna länder nu som utvecklas snabbt och inte minst har det väldigt gott om arbetskraft. Läge att starta företag där istället för att skicka nödhjälp som ändå går rakt ner i fickan på de korrupta och kriminella som lever gott i afrika på våra pengar.

De är helt enkelt väl kapabla att ta hand om sig själva och behöver inte leva i offer-mentaliteten längre och tigga pengar från oss.

Låter som att negrer beskrivs på ett korrekt vis då?

Burroughs' första Tarzan-bok, Tarzan of the Apes, utkom på engelska 1912, och på svenska 1921 som Tarzan, apornas son. Den 8 juli 1921 recenserades den utförligt i finlandssvenska Wiborgs Nyheter, under rubriken Sommarläsning.

Det känns hisnande att läsa en mer än hundraårig text om en figur, som i dag är en populärkulturell ikon, men som då var alldeles okänd! Det är också ganska märkligt se Burroughs bok recenseras som alldeles respektabel litteratur, jämförbar med Jack Londons verk.

Och n-ordet förekommer i recensionen, men inte så många gånger.

https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1516087?page=3

Han finner på sina strövtåg en negerby och han lär sig att efterapa negrernas sätt att skruda sig med höftskynken och metallsmycken. Han tar sin fars gamla jaktkniv och en negers båge i bruk och lär sig hantera dem, han blir allt mer mänsklig, tills han en dag bjuder sin gorillastam farväl och strövar ned till sin faders hydda, fast besluten att ej mer återvända till aporna.
/---/
Ty boken är en sociologisk studie av rang, ett slags romantisering av evolutionsteorin. Man motser med nöje vidare alster av denna skickliga penna.

Edgar Rice Burroughs bok Tarzan, apornas son recenserades 1926 i Biblioteksbladet, men här verkar recensenten knappast tycka att Burroughs bok är lika respektabel som t.ex. Jack Londons Varg-Larsen, utan beskriver boken ifråga som en sjunde klassens Djungelbok.

Vid tjänstgöring för två år sedan i ett stort svenskt stadsbibliotek gjorde jag den nedslående erfarenheten, att jag av de två där mest efterfrågade skönlitterära verken visserligen kände väl till det ena, som var Kristin Lavransdotter, men däremot aldrig läst en rad av det andra. Detta senare, lika hejdlöst efterfrågat av vuxna som barn, var Burroughs’ Tarzan-serie (f. n. 9 arb. på svenska). Man borde ju ha blivit nyfiken på kuppen, och jag gjorde också ett försök till läsning av den första delen, men blott för att finna den fullkomligt onjutbar, en sjunde klassens Djungelbok med reminiscenser från Mowglis uppväxt bland vargarna; dessutom innehållande en nypa dålig Robinson, en dito Varg-Larsen och en dito Treasure Island. Och då har jag ändå genom stickprov i de följande delarna trott mig kunna konstatera, att den första är den bästa. Sedan blir det visst ingenting annat än eviga bataljer i urskogarna, där det just aldrig går av för mindre än en avflådd huvudsvål. Och det hela blottat på minsta droppe av ens den enklaste idealitet. Visst tror jag, att pojkar några år i sträck kunna läsa om ingenting annat än slagsmål utan att ta någon skada, men som allmän folkläsning är det betänkligt.

... äro flere folkslag en lika tacksam och okritisk publik som det svenska, när det gäller allt som stöter på äventyr och naturromantik — och vissa tecken tyder på, att kritiklösheten i detta fall är internationell — så är Tarzan-serien lika inbringande som ett oljefält.

http://runeberg.org/biblblad/1926/0165.html

För den som trots ovanstående recension önskar läsa Tarzan, apornas son i original, kan göra det online via:

https://www.gutenberg.org/files/78/78-h/78-h.htm