Missade fakta i Blocket-annonser

Mina planer på att köpa en el-bil konkretiseras nu när min brf snart kommer att erbjuda laddning.
Jag försöker "läsa på" och studerar då även Blocket-annonser.
I en sådan annons för en elbil finns typiskt en uppräkning av "Fakta", och en annan uppräkning av "Utrustning"
Det brukar vara en diger lista där jag (när det gäller Utrustning) begriper kanske hälften..

Men vad jag aldrig hittar är detta:
-Vilken kontakt för snabbladdning har bilen? (CHAdeMO ELLER CCS)
-Hur många KW kan bilen ta hand om vid laddning med AC?

Som jag tolkar det jag läser så är det CCS som "vinner". Definitivt över ChadeMo,
och kanske i längden även över Tesla:s proprietära kontakt.
Som jag förstår det så har Nissan leaf haft (eller har fortfarande..?) ChadeMo.
Det bör (som jag ser det..) ses som en nackdel, vilket borde påverka beg-priset nedåt.

Laddning via AC ("vanlig" växelström, 1- eller 3-fas) är ju (återigen som jag förstår det..) beroende av vad bilens inbyggda utrustning klarar av.
Inkommande AC skall transformeras upp och likriktas till högspänd likström som är vad batterierna skall ha.
Här kan ju en tillverkare "snåla in" lite.
Jag läser om laddstationer som kan ge upp till 50 KW AC, men det är väl ointressant om min bil bara orkar svälja 3KW...?
/T

CCS-kontakt är europastandard för DC-laddning, dvs snabbladdning.
Nissan Leaf har dock fortfarande Chademo, vilket får anses som en klar nackdel i de flesta fall.

Alla Renault ZOE kan ladda med 22 kW AC, det är snabbast av alla elbilar.
De flesta nya elbilar laddar med 11 kW AC, vissa bara med 7,2 eller 3,7 kW.
När det gäller begagnade elbilar så är det vanligast med 3,7-7,2 kW AC, Renault ZOE är undantaget då den alltid kan ladda med 22 kW, vilket är en enorm fördel, men å andra sidan saknar den CCS.

De flesta offentliga laddstationer har tre laddpunkter och erbjuder max 50 kW CCS, 50 kW Chademo och 22 resp 43 kW AC.
Priset på CCS och Chademo är dyrare per kWh än AC-laddning.
Priset per kWh på CCS ligger i snitt på mellan 5 till 9 kronor per kWh, vilket blir en ganska dyr milkostnad på 10-20 kronor milen då en elbil i verklig körning ligger på runt 2 kWh per mil, och på vintern ännu mer.
AC laddning brukar kosta 3 kronor per kWh.

Tänk på att bilens teoretiska laddhastighet när det gäller CCS endast uppnås under en kort tid, tex mellan 5%-40%, sedan laddar bilen betydligt långsammare, det tar alltså betydligt längre tid att ladda i verkligheten än vad biltillverkaren anger.
AC-laddning är mer stabil, där brukar den angivna laddhastigheten stämma bra.

Bra, då ser vi det på samma sätt..

Och därför så är jag ju undrande över varför denna viktiga info tydligen nästan alltid saknas i Blocket-annoser!

Vem kan använda 43 kW AC?
Hur är det med snabbladdnings-stationerna: har samma "stolpe" både CCS och CHAdeMO, eller är det olika "stolpar"...?

Om jag "översätter" vårt nuvarande bilåkande till kommande elbil (kanske runt 60KWh) så tror jag att laddning utanför egna laddplatser blir ganska ovanlig.
Tänker närmast på den årliga långturen Stockholm-> Västerbotten...

/T

Det stämmer, det saknas ofta information i blocket-annonserna när det gäller elbilar, och ofta är infon också direkt felaktig har jag sett i många annonser.
Troligtvis handlar det om okunskap.

Renault ZOE med Q-Motor kan ladda 43 kW AC, medans ZOE med R-Motor kan ladda 22 kW AC.
Jag kör själv en ZOE med 90 hästars R-Motor.
R-Motorn tål kyla bättre och har därmed en något lägre förbrukning, framförallt vintertid.

De flesta laddstationer förfogar över alla tre kontakterna, det finns alltså tre kablar att välja mellan och på laddstationens bildskärm väljer du sedan vilken kabel du vill använda.

Sett till det totala antalet laddpunkter, finns det dock överlägset flest AC-laddstolpar och laddstationer.
Laddstolpar levererar alltid enbart AC-laddning.

Det snackas här om 50 kW DC, men de flesta bilar idag har minst 100 kW laddning, vissa dyrare bilar uppåt 250-300, men under 100 är idag ovanligt.

Självklart finns laddare som klarar de högre effekterna också.

Men som BAB7 säger så är det alltid så att om bilen är specad för säg 100 kW laddning så får man ofta bara ut det under en kort tid när laddningen i batteriet är rätt låg. När effekten börjar gå ner beror på hur tillverkaren har styrt upp det i mjukvaran och hur stor toppbuffert det finns på batteriet.

T.ex. kan en bil ha 50 kWh batteripack, men de har skapat en buffert på säg 4 kWh som inte räknas med, så när bilen visar att du har 0% batteri kvar så kan många bilar fortsatt köra ett tag till, men med låg hastighet.

Detta är också bra eftersom man inte bör ladda batterier ofta till 100% då det sliter mer på batteripacket och får det att förlora kapacitet över tid, men laddar du bara till 80-90% så håller batteriet längre. Därav bufferten, så även om man laddat så att bilen visar 100% så har du i själva verket inte laddat 100% av batteripacket utan mindre.

Men denna buffert kan variera stort mellan tillverkare. Tesla t.ex. har som jag förstår det mer eller mindre ingen buffert alls medans Audi e-tron bilar kan ha rätt massiv buffert.

Hur ser egentligen AC-sladden ut? Kan bilen ha både CCS och AC?

Alla elbilar har AC kontakt, och de flesta nya har även CCS.
AC-kabeln har en lite mindre kontakt och kabeln är ofta lite behändigare att hantera.

Vilka sladdar har "den vanlige" e-bilsföraren med sig?

Jag antar att CCS-sladdar för snabb DC-laddning sitter fast i laddstationen...?

Men i bilen har man väl en sladd som ansluter mellan en laddbox och CCS (utan DC-pinnarna..?)?
Har man också en sladd för att vid behov/nöd kunna ladda från ett vanligt Schuko-uttag?
/T

Korrekt, men laddinfrastrukturen med laddpunkter över 100 kW-stationer är fortfarande bristfällig, de flesta laddpunkter är AC-stolpar med 3,7-22 kW.
De flesta laddstationer är 50 kW CCS, 50 kW chademo, 22 kW AC stationer.

När jag körde en rutt i Polen i somras var jag väldigt glad att jag körde en Renault ZOE, på en sträcka jag körde fanns inte en enda CCS-laddpunkt på 15-20 mil dåg jag när jag planerade min körning, däremot två AC 22 laddstolpar!
Med min ZOE räckte det att jag mellanladdade ca 30 minuter för att få tillräckligt med ström till hotellet, men med tex en Kia eller Hyundai som bara laddar max 7,2 kW hade man fått stå där 1,5 timme innan man fått tillräckligt med ström för att kunna köra vidare..

Det visar hur komplex situationen ser ut med laddinfrastrukturen i kombination med olika bilars laddmöjlighet och laddeffekt.

En AC Kabel (typ 2) bör man ha med sig när man kör på långtur.

Jag har en avtagbar AC Typ 2 kabel i min laddbox här hemma i garaget, och när jag ska ut på långtur så tar jag kabeln med mig.
Laddstationerna har oftast en inbyggd AC kabel, men på alla AC laddstolpar har du enbart ett AC uttag, då krävs det såklart att du har med din egen kabel för att kunna ladda.

Har man en Schuko-kabel kan man också ladda i vanligt "hushålls-uttag" / 230 volt, men det tar extremt lång tid (upp mot 24 timmar eller ännu längre) så det är bara en nödlösning.
Schuko-kabeln har jag nerpackad i bagaget, som en ren nödlösning som sagt.
Man ska dock vara uppmärksam på att Schuko-kabeln inte fungerar i alla länder, tex i Danmark!

När det gäller laddning av elbilar så finns det två sätt;

Långsamladdning via AC med hjälp av bilens ombordladdare som likriktar strömmen som batterierna laddas med. Typisk effekt är 11 kW trefas 16A, men vissa finns med upp till 22kW trefas 32A. Standard är laddkontakt enligt EU-standard Typ 2.

Snabbladdning via DC där laddstationens laddare likriktar strömmen som bilen sedan matas med. Typiskt startar effekten från 50 kW och går upp till 350 kW. Laddkontakt som är standard på alla elbilar idag är EU-standard Typ2 CCS.

Innan Typ 2 CCS uppfanns som standard så fanns det elbilar som kunde ta snabbladdning. De första elbilarna var typiskt Tesla MS/MX och Nissan Leaf. I brist på EU standard så använde Nissan den japanska standarden CHAdeMO och Tesla använde Typ 2 (samma kontakt som EU-standard för AC-laddning).

Idag så har dock alla biltillverkare anammat EU-standarden för bilarna som säljs på den Europeiska marknaden, inklusive alla nya elbilar från både Nissan och Tesla. Alla kör på Typ2 CCS.

Du kan läsa mera här:
https://alltomelbil.se/guider/ladda-elbilen/laddkontakter-och-uttag-till-elbilar/


I princip alla elbilar på den europeiska marknaden har både AC- och DC-laddning.

Kontakten som gäller på alla nya bilmodeller är Typ2 CCS. Se ovan länk och bilder.

Det är riktigt. Kablarna för DC snabbladdning sitter alltid fast i laddpunkten, och är inget som man själv tar med sig.

De kablar som brukar följa med i alla elbilar är två stycken. Dels en Typ2-Typ2-kabel som är till för att ladda på offentliga uttag, och dels en som gör att man kan ladda i vanliga eluttag (CEE eller Schuko). Jag har alltid dessa två liggandes i frunken på bilen så man alltid kan komma åt de lätt.