Sverige har formellt sett inga städer, hur är det i andra länder?

Det svenska ordet stad saknar administrativ betydelse. Vi har istället kommuner, tätorter och småorter. En kommun kan ha flera tätorter och en tätort kan sträcka sig över flera kommuner (tätorten Stockholm ligger i 11 sammanlagt kommuner, bland andra Sundbyberg, Solna och Täby).

Detta kunde kanske nästan lika gärna vara en fråga för språkforumet (eller politik?) men i alla fall, vad betyder:
City i USA
Stadt i Tyskland
By i Danmark och så vidare...

Är det fortfarande vanligt att man i andra jämförbara länder gör skillnad på landsbygdskommuner och städer, som vi gjorde i Sverige före 70-talet? Hur påverkar det i så fall förhållandet mellan landsbygd och stad?

Mellan 1948 och 1971 var för övrigt Kiruna Sveriges till ytan största stad med sina dryga 14000 kvadratkilometer, vilket blir väldigt konstigt om man med stad tänker sig ett tätbebyggt område med gator, hus torg och så vidare...

På wiki finns lite info för den nyfikna.

https://en.wikipedia.org/wiki/Municipality

Ja det vanligaste internationellt sett är att en större stad är en egen administrativ enhet och bygden runtomkring är en annan. Staden har sina egna behov och folk där ser sig naturligt som att det är en enhet.

I övrigt är frågorna i din TS rätt trista. Det är bara en fråga om hur man godtyckligt väljer att dela upp i administrativa enheter. Alla vet vad stad betyder i dagligt tal och då är det ingen som bryr sig om vad nån byråkrat bestämt för administrativ indelning.

En dansk "by" med stadsrättigheter kallades købstad. De upphörde administrativt 1970.
http://ddb.byhistorie.dk/koebstaeder/
En norsk "by" är en stad.

Det beror på vad man har för intressen. Jag är född efter kommunreformen 1971 och kan inte föreställa mig hur småbyarna runt omkring stan innan dess var egna kommuner.

Före kommunreformen så hade vi följande indelning.

Städer, Köping och Landsortskommuner. Landsortskommunerna hade dessuto oftast ett Municipalsamhälle.

Historisk sett så var städerna viktiga för administationen av riket och det var är handeln bedrevs året runt. Där fanns även de olika skråerna. I öviga landet fick man bara bedriva handel under de olika marknadstidpunkterna.

Men mot slutet av 1500 talet så såg man att det fanns behov av handel året runt även i mindre samhällen och då började man bilda köping samhällena.

I en landsortskommun så kunde ett tätbebygt område bilda ett Municipalsamhälle.

Städer, Köping, Landsorstkommuner och Municipalsamhälle hade olika lagar som gav dem olika rättigheter och skyldigheter. När man införde kommunreformen så blev det samma lagar för både landsbyggd och tätort.

När skråväsendet avskaffades så fick vem som helst bedriva handel. Då tappade städerna och köpingarna den exklusiva rättigheten.

stockholm är stad sveries enda. ha fakta

Juridisk så finns det ingen stad i Sverige. Däremot så finns det ett antal kommuner som benämer sig som stad när de kan men det har ingen rättstatus.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stad_(Sverige)

Din länk är trasig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Stad_(Sverige)

Kommuner är det som gäller nu. Ur Regeringsformens första kapitel:

Det är nog praktiskt med att kalla det kommuner istället för städer, det blir tex enklare att dra gränser. Alla vet vart kommungränsen går men stadsgränsen när man bygger ut?

Skulle tro att städerna hade ganska väldefinierade gränser på den tiden de fanns som administrativa enheter. Dock förekom det säkert att gränserna fick justeras när städerna växte. Det hette väl att man inkorporerade områden från socknarna eller landskommunerna intill.

Fast nu är du ju lite ute och cyklar.. Stockholm Stad/Stockholm Kummun är just en stad, där ingår inte Solna, Sunbyberg eller Täby. Stockholm Stad har i stort sätt varit likadan hela tiden från minst 1800-tal. Den enda församling som har förändrats inom staden är Engelbrekt församling som har tidvis tillhört Hedwig Eleonora och tidvis varit egen församling. Stockholm Stad har således inte 11 kommuner. Däremot har staden 28 rotlar och församlingar, vilket alla som släktforskar blir varse om när de skall spåra sina släktindivider genom ett flertal rotlar och församlingar när familjer flyttar gata i staden.

Stockholm Stad är en typisk stad på det sättet att kranskommunerna egentligen är socknar med flera huvudgårdar, säterier och torp som omger staden (ja, nästan).


En stad har i Sverige har en väldigt traditionell definition:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stadsprivilegium

Kiruna är egentligen ingen stad. Utan de fick stadsrättigheter 1947 av någon märklig anledning. För den staden har ingenting av vad en stadsrätt kräver. Kiruna går under Gällivare domsaga och således har Kiruna ingen rådhusrätt.


Det är bara de kommuner och större tätorter som förr hade stadsprivilegium som i nutid kallas stad. Såsom Stockholms Stad. Det finns några undantag från detta, där bland annats Sigtuna Stad (Sverige äldsta stad) och uppstaden Uppsala Stad (en av våra äldsta) inte längre är städer utan bara kommun. Samt att Solna Stad och Sundbybergs Stad har fått sina titlar på undantag av att Solna är en härad med en domsaga och Sunbyberg har varit ett köping. Därför blir de städer och får namnet stad. De flesta uppstäder har tagit bort sitt stadsnamn för att de inte längre har en domsaga eller rådhusrätt.

Du har också avarter som Lidköping Stad som numer bara heter Lidköpings kommun, det även om staden var en stad från 1440 samt att som namnet antyder det är ett köping, härad och domsaga.

Lättaste är att skilja städer från stora gårdar och torp är att städer oftast inte har stora ägor runtomkring sig. De har förorter, men dessa är inte ägor för staden. Tittar du mer runt i Sverige hittar du tätorter som slutar på torp som exempel. Dessa är just gamla orter som har ägor från ett stort torp eller herrgård.

USA har State, County, City. Precis som Sverige. Bara det att vi i Sverige inte har stater då vi inte är en federation. Våra "stater" var en gång i tiden våra landskap/län.


Så jo, en stad har en stor administrativ betydelse i Sverige, dock lite mer nedtonat under de senare 50 åren.