Citat:
Ursprungligen postat av
CrispyKreem
Det hela känns lite som ett regelverk med stora hål som finns där för att de aldrig prövats i praktiken. Lite som när vi hade 350 riksdagsledamöter tills det blev 175-175 och ”lotteririksdagen”, först då kom ljushuvudena på att 349 kanske vore lämpligare.
Ingen statsminister har tidigare avsatts genom misstroendeförklaring och därför har ingen närmare begrundat det absurda i att han kan komma tillbaka varje gång utan att nån drar i handbromsen. Nu får vi ju tämligen ofrånkomligen samma jävla pappskalle som nyss fick sparken. Talmansrundor borde inte vara ett alternativ efter misstroendeförklaring, extraval borde komma automatiskt.
Alternativet extra val bara för att en regering faller är snarare det absurda alternativet. Riksdagen är den folkvalda församlingen, och om riksdagen förklarar att denna inte har förtroende för statsministern så är det tämligen skumt att statsministern har möjligheten att säga ”ok riksdagen, ni har avsatt mig/tänker avsätta mig. Då upplöser jag er.” Är lite diktatorsvibbar på den. Att den ej folkvalda regeringen hur som helst bara kan hota med att upplösa det folkvalda parlamentet. Men det är typiskt svenskt där väldigt mycket makt ligger hos regeringen och riksdagen mest är en formalitet (en riksdagsmajoritet kan ju knappt tvinga regeringen att göra något regeringen inte vill. Se alla ”tillkännagivanden” från riksdagen de senaste åren som regeringen bara struntar blankt i och begraver i en byrålåda.)
Nej. Det enda rätta ifall riksdagen saknar förtroende för en statsminister är att frågan återgår till riksdagen som får välja en statsminister den har förtroende för. Extra val till riksdagen bör först ske när det folkvalda parlamentet misslyckas med att hitta en regeringsbildare.
