Citat:
Ursprungligen postat av
Dianthus
Fast på sidan 16 i denna rapport står det att anropet gjordes med en bärbar radio:
https://rib.msb.se/Filer/pdf/7180.pdf
Intressant! Jag har inte sett denna rapport förut. Skall läsa deras analys av varför kommunikationen (eller kanske snarare bristen på densamma) blev som den blev.
Jag läste JAIC slarvigt + jag associerade till de VHF-radioapparater jag hade sett vid den tiden (stora klumpiga och fast monterade). Läser man vidare i JAIC så står det ju på s.35:
Förutom utrustningen i radiohytten fanns följande utrustning på bryggan:
• MF/HF radiotelefon
• VHF Svensk Radio STR-40-ME62
• VHF Sailor (1 master och 3 slavar)
• VHF Skanti
• Vaktmottagare DC-300D
• NAVTEX-mottagare
• Livbåtsradio IMR SOLAS III A
• Mobiltelefon NMT 450
• Faxmottagare för väderrapporter.
Någon av de
tre VHF-apparaterna är då bärbar till skillnad från de två markerade på ritningen, kanske ’VHF Skanti’? Kan det vara så att vissa av radioapparaterna inte fungerade vid black-out, bara den bärbara? Låter iofs rätt korkat att inte kunna sända Mayday från de kraftigare stationerna vid black-out, men konstigare saker har vi sett i fallet Estonia.
Men slutsatsen jag drog är fortfarande giltig: under nödanropet 01:22-01:24 så var slagsidan långt mindre än 90 grader (eftersom man ens kunde tänka sig att den var ”20, 30 grader”!) men mer än 30 grader eftersom klockan på bryggan stannar 01:35, bara 11 minuter senare (vilket rimligen beror på att bryggan då kom under vatten och slagsidan var >90 grader). Redan dessa 11 minuter är tillräckliga för att fylla däck 0 och 1 med 1000-tals ton vatten och därmed förhindra Estonia från att kunna flyta upp och ner.
Edit:
Det framgår såvitt jag kan se inte hur författarna dragit slutsatsen om att en bärbar radio användes på Estonia? (
https://rib.msb.se/Filer/pdf/7180.pdf, s.17)