Nybakade lärare larmar: Omöjligt att få jobb trots ”lärarbrist"

Nej, det krävdes inte 0,3 för att bli lärare. Det krävdes 0,3 för att bli antagen till utbildningen. Lärarutbildningen lider av enorma avhopp eftersom många inte är kapabla att klara av utbildningen. Sedan är det även frågan vilken form av lärarutbildning det gällde. 0,3 för att bli antagen till ämneslärarutbildningen för kemi är inte konstigt då knappt någon vill bli kemilärare idag.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/mBlrWO/stora-avhopp-fran-lararutbildningar Bra artikel som tar upp mitt exempel.

Många nyblivna lärare måste bita i det sura äpplet och ta sin första anställning på en skola i ett utsatt område. Först när man har lite erfarenhet bakom sig öppnas dörrarna

Rektorer slåss om kompetenta lärare, inte minst matte, natur- och språklärare. Detta på gymnasienivå. Hur det ser ut på lågstadiet vet jag inte. Dock kan väl vem som helst som besitter räknekunskap, kan stava, samt är någorlunda allmänbildad bli låg- och mellanstadielärare?

Knappast raketforskning när kidzen är så små.

Off topic kanske men vet du varför ingen vill bli just kemilärare?

Lärare är det absolut sämsta du kan bli. Det är högre status att bli hora. Maken till korkade människor

För att bli behörig ämneslärare i kemi/fysik/matematik krävs det gedigna ämneskunskaper, och med sådana i bagaget finns det mer lukrativa arbetserbjudanden inom det privata näringslivet. Det är ingen slump att övervägande delen av NO-lärarna på högstadiet har biologi som huvudämne, med följd att det är jäkligt kämpigt att arbeta som fysiklärare på gymnasiet med alltför många elever som har stora luckor i sina kunskaper.

Däremot, vilket redan påpekats i tråden, utbildas det alldeles för många lärare i SO-ämnen.

Det är även stor brist på bygg/el-lärare på gymnasiet. Här tror jag att de teoretiska kraven kan sätta käppar i hjulet. En studieovan snickare som vill omskola sig kanske inte suttit i skolbänken på tio år och förväntas läsa in en massa pedagogisk teori och skriva uppsats.

Skulle nog säga att det är precis tvärtom. Om du själv kan matematik är det inga problem att lära ut matematik i en Na-trea på gymnasiet. Betydligt svårare att lära småknattar abstrakta begrepp som negativa tal, positionssystemet och bråkräkning.

Synar man arbetsgivarna lite närmare så brukar det låta. "Jo men vi har problem att hitta någon med rätt spetskompetenser." Lite som när tjejer klagar på att de har svårt att hitta killar. Det råder ingen brist på spekulanter. Utan det är "fel" sorts killar som visar intresse. Samma med arbetssökande, det är "fel" sorts arbetssökande som visar intresse.

Hur många har de anställda?

Bortsett från de stora städerna brukar det vara typ 2 st i en normalkommun med en gymnasieskola.

Vill man direkt ha ett jobb i en bra gymnasieskola och inte bor i större kommun bör man nog fundera på det berömda flyttlasset.

Det är enstaka jobb man konkurrerar om.

Instämmer helt i det.

De starkaste eleverna är de lättaste.

Det finns en bra pedagogisk utbildning för mattelärare i Växjö. Kanske enstaka till, som fokuserar just på hur man lär ut och förklarar sådant man i vuxen ålder inte ens själv förstår är abstrakt.

Vet att nyexaminerade förskolelärare sätter sina löneanspråk på fantasisummor (45000kr). Detta medför att dom inte blir kallade till intervju. Kanske det är samma för lågstadielärare som tror att dom kan tjäna lika mycket som en högstadielärare med flera år i yrket.

Det finns iallafall 7 gymnasieskolor i min kommun.

Okej... då är där 15 - 20 fysiklärare. Md en snittålder på 50 bör ju ett par tre snart gå i pension? Någon kanske denna sommar.

Låt dig inte nedslås. Vad är det med er unga, tål ni inget motstånd alls?