Citat:
Ursprungligen postat av
kermith
De flesta verkar ha en cementerad åsikt om varje deltagare. Hur eller vad de än gör. Många saknar att tänka i olika nivåer. En gång Ponne är jättedum lika med Ponne är alltid jättedum. Människor har många lager, jag har många lager. Pilla upp ett så får du ett nytt. Ponne visade ett annat lager idag. Jag får en ny sida att ta ställning till. Skönt. Jag ger alltid människor en andra eller tredje chans ibland fler. Ingen är perfekt, utom Officeren förstås

+1
Jag önskar att jag var mer ödmjuk inför personerna i huset. Men, man blir så lätt känslomässigt engagerad i de små liven. På gott och ont. Av någon anledning trycker Ponne och Judith på mina knappar medan Nardos inte är lika irriterande längre. Grinollarna Simon och Steph har jag inget emot. Katti är en skön själ, Tanja likaså. Emelie är husets mest bitska och omognast ihop med Joel, som är för flamsig för min smak. Pedram är så sliskig så det gör ont i både ögon och öron. Adrian är för perfekt för att vara sann, men den mest mogna och respektingivande karaktären i huset.
Att vara med i BB är såklart ett socialt experiment, men undra om inte vi live-tittare blir mer påverkade än deltgarna. Kanske därför man lever sig med varje dag, fastän man borde påta i trådgärden eller ta tag i sitt liv i övrigt