Ser att journalisttwitter sluter upp bakom Bulletin-redaktionen. Även hårda kritiker av Bulletin. Man fördömer enhälligt ägarna, som man menar inte förstår sig på den ädla journalistiska konsten. Kårandan är stark.
Nåväl. Sanandaji framstår visserligen som en svår figur att ha att göra med. Men jag skulle nog vänta med att fälla något slutgiltigt utlåtande innan den andra sidan uttalat sig. Det här luktar lite karaktärsmord.
Redaktionen verkar inte själva ha varit något under av professionalitet de här första månaderna, om man säger så. Frågor väcks t.ex. när man läser det här i Journalistens intervju med Arpi:
Citat:
Vi har fått uppgifter om att folk jobbat kvällar och helger utan kompensationsledighet. Vad säger du om det?
– Det var innan min tid som chefredaktör, men jag har förstått det som att många medarbetare jobbade långa timmar vid lanseringen, och det var oerhört tufft, men jag tror alla ska ha fått eller ska få den kompensationsledighet de har rätt till. Arbetsbelastningen är fortsatt hög, men jag tycker att vi börjar hitta formerna.
Var befann sig Paulina Neuding i det här läget? Hon har inte skrivit några artiklar eller gett några intervjuer sedan den här konflikten seglade upp. Det verkar som om hon inte tagit striden med ägarna alls. Förutom beslutet att inte återpublicera den omtalade krönikan, som vi inte vet bakgrunden till, pekar allt på att hon vikt ner sig. En annan fråga som infinner sig: vad är det som medarbetarna på nyhetsredaktionen har kämpat med så under dessa övertidstimmar? Rewritea TT-utskick? Inte en enda text som finns upplagd på Bulletins hemsida har ju krävt journalistiskt arbete utanför redaktionsbyggnaden. Allt är rewrites och olika former av opinionsartiklar.
Om man försöker se det här ur ägarnas perspektiv får man viss förståelse för att de inte är nöjda. De har antagligen investerat rätt stora summor i det här projektet. Visst, oprofessionellt om de har lagt sig i det redaktionella arbetet, men de har antagligen upplevt att redaktionen själv inte klarat av att styra upp sakerna såhär i början. En fast hand verkar saknas på redaktionen. Sanandaji försökte väl fylla det tomrummet på ett klumpigt sätt och skällde ut några underpresterande jounalister. Deras känsliga egon klarade i sin tur inte av kritik, och nu får de stöd från hela Journalistsverige med att framställa sig som oskyldiga offer. Utifrån vad som framkommit är det här ett troligt scenario åtminstone för mig.
