Citat:
Ursprungligen postat av
andersaanderssona
Här ser man också vådan av Holmers mycket tidiga slutsats och doktrin om att gärningsmannen sprang till Snickarbacken. Liksom hans fantombild som emanerade från Sanna. Den bilden ställde till mycket oreda och förvirring eftersom det inte var gärningsmannen. Men ändå finns det många idag som fortfarande tror att det var det.
Hongelin hade hört om flyktvägen. Då har han börjat tänka och tänka och tänka. Jag måste ha sett något. Han vill verkligen hjälpa till. Då finns risken att han läser in mer än han verkligen sett. Som att mannen verkade ha bråttom trots att han inte såg honom före inklivandet.
Det framgår också att det var mycket folk på platsen som promenerade. Inte konstigt eftersom det var lönefredag. Finns anledning att tro att det var ett antal personer som hoppade in bilar. Precis som alla fredagskvällar vid den tiden.
Som jag skrivit tidigare så är jag personligen minst sagt skeptisk till Holmers slutsats.
Här framgår att Hongelin inte sett något annat än en mörkhårig person med bred nacke och svart nappaskinnsjacka stiga in i en bil.
Han har inte sett varifrån han kommer, eller vart bilen åkte, han har inte sett vad han hade i handen, han har inte sett honom byta jacka, eller ens ta av sig ett plagg som eventuellt kan ha varit en rock.
Bilmodell osäkert, huvudbonad osäkert, men några dagar efter förhöret har det inte förvånande tillkommit keps med öronlappar knutna till hjässan.
Alla de detaljerade iakttagelser som tillskrivits Hongelin från de första tidningsartiklarna och i Holmérs bok verkar vara gripna ur luften.
Kvar har vi då lapplisan vars observation tidigt avfärdats som tio minuter för tidig, men där visar det sig i stället att den inte alls var det, utan den passar i stället väldigt bra in tidsmässigt.
Det man ändå kan säga är att utifrån lapplisans uppgifter och de parkeringsböter hon senare satte uppe på Brunnsgatan (23.35) efter att hon i ett senare skede mött Gedda uppe på Regeringsgatan, är att Gedda inte kan ha kommit nerför trapporna senare än 23.30, och då stämmer åtminstone hans berättelse med både larmtid, ankomst och löpning ner till Snickarbacken.
Det är väl så man kan sammanfatta Snickarbacken, och de anonyma telefontips som kommer in onsdagen den 5/3 får man kanske tillskriva det naturliga fenomenet att människor läser tidningen och utifrån det broderar egna historier.
Filter och PU-tomtarnas teori om att det var exfrun som satt i Idre och av oklar anledning ringde in dessa samtal är skrattretande långsökt.
