Knapt 25 år men vill inte länge till, aldrig tyckt livet var intressant.

Tack för dina råd men jag har gått igenom allt sådant här. Roten till problemet är att jag sedan barnsben aldrig haft en hobby eller intresse. Var ett glatt barn och älskade datorspel men något annat behövde jag bli mutad för att göra.

Har känt samma sak med inget driv. Man vill så mycket men har ingen lust att göra nåt heller.
Det ända att göra är att bara göra det, träna kanske testa nya grejer.
Ändra på ditt tankesätt, tänk positivt. Tänk att allt dåligt har hänt av en anledning, att du har lärt dig nånting. Det behöver inte vara att du lärt dig nåt bra heller men att du lärt dig nåt.
Försök snacka med någon om dina problem, tankar och det som stör dig

Börja studera. Prio ett torde vara styckeindelningsregler inom svenska språket.

Man får vad man ger. Livet kan vara väldigt många olika saker. Frågan är om du vill ha medhållare till att livet är skit eller om du genuin vill ha lycka.
Familj och barn/karriär är inte lösningen på detta. Man måste göra livet roligt och intressant själv. Det bästa att göra i din situation är att överleva i naturen (eller någon annanstans där du har ingenting). När överlevnadsinstinkterna har kickat in kommer du vara sjukt tacksam för allting och se allt på ett annat sätt. Det är det ultimata sättet att finna sin gnista i livet.

Du får leva efter ett schema.
Typ det och detta orkar jag, men detta och det där pallar jag inte. Orkar du inte en sak så skiter du bara i den och saken är biff. Anpassa dig och ditt leverne efter din ADD. Du ska inte försöka anpassa världen efter ADD.
Vad är det för något mycket du vill göra trots inga intressen? Bara chilla ner helt enkelt och gör ingen stor affär av saken. ADD = fine, fuck the rest.

Haha alltså snart har vi en sån här tråd i timmen av unga män som inte vill leva, som tröttnat på att vara ensamma, oälskade, utan incitament för att ta tag i framtiden. Men svaret är att det finns ingen framtid i ett kommunistiskt samhälle. Man ges först ett incitament för att sen själv välja om man vill ta ansvar, men incitamenten för att ta ansvar är borta och framtiden rånad därför mår många dåligt.

Hur kan du inte tycka livet är intresserant?

Jag avfärdar människor som säger som dig lite fördomsfullt som folk med låg intelligens.
Det du ska börja med är att sluta tycka synd om dig själv, var en man och hitta en hobby. Var den bästa på ditt jobb, var den som folk ser upp till, utmana dig själv och utveckla nya begåvningar. Livet är till för att maximeras, se till och ta din chans istället för att sitta hemma och gråta och tycka att det är så synd om dig.

Du lider uppenbarligen av en depression. Du behöver ta in närvaron i ditt liv. Närvaron förändrar allt. Mindfulness. Rekommenderar att läsa en bok som heter the power of now. Den har på fullaste allvar förändrat hela mitt liv.

Fi**a, sex vill du inte knulla massor med tjejer innan du dör??😀

Nej jag lider av att vara en fruktansvärt tråkig människa utan intresse. Varför envisas ni med att påst jag har depression när jag aldrig velat göra något sedan barnsben och jag hade en mycket kärleksfull uppväxt.

Ingen hobby, skolan tråkig, gjorde inget än att spela datorspel

Jag få sed när jag vill ^^ ser ganska bra ut men låter inte folk komma för nära för att inte upptäcka vilken ointressant looser jag är, men knulla får jag.

Kommer bara orka jobbet inget annat. Kul liv