Folkhälsomyndigheten har släppt en intressant kortare rapport som jämfört dödstalen i de tre mätmetoder man använder. De jämför dödstalen från vecka 12 och det vore väldigt märkligt att göra denna jämförelse på annat sätt...
Två av mätmetoderna börjar ju först vecka 12, eftersom som ingen avled i någon pandemin innan dess. Och det är hur många som avled under pandemin som man försöker ta reda på här... Det gäller 15 mars - 13 december, vecka 12-50.
Allra största avvikelsen om man mäter från vecka 12 är 616 dödsfall och det skiljer sig som minst 238 dödsfall.
Tre olika mätmetoder från tre olika myndigheter kommer preliminärt fram till:
Mellan 7 384 - 8 000 dödsfall under 2020.
Detta inkluderar dock INTE halva December när flest dog under andra vågen, så dessa dödstal kommer öka gällande alla tre mätmetoder.
Man tar även upp vad man bör ta hänsyn till när det gäller framför allt överdödligheten och när man kollar på dödstalen som inkluderar samtliga dödsorsaker. Särskilt när man inte mäter i närtid utan en längre period. Som att kolla på ett helt år som inkluderar 11 veckor innan pandemin dödade någon överhuvudtaget? 🤔
Men detta kommer den som vill inte bry sig i att ta hänsyn till, men ändå. I en kurva kan man dock se en rimlig förklaring till varför man tidigare har sett en överdödlighet på typ 6 200 dödsfall...
Som avviker med upp till 1 800 dödsfall från denna rapport. Det avviker även med 1200 dödsfall med exakt samma mätmetod, som mäter från och med olika datum.
Skillnaden kan nog förklaras vecka 1-11: Jag minns inte de exakta talen men i ena kurvan kan man se att det var en underdödlighet under samtliga dessa veckor. Upp till nästan 200 färre dödsfall per vecka än vanligt.
Om man skulle bedömma något slags genomsnittsnitt för hela den perioden baserat på kurvan så skulle jag säga att det ser ut att vara runt i snitt 100 färre dödsfall per vecka fram till mitten av mars.
Det snittet skulle bli totalt runt 1100 färre dödsfall än vanligt och något som drar ned den totala siffran och påverkar vilken överdödlighet man ser. Och man bekräftar som sagt i rapporten att det är 1200 färre dödsfall om man räknar från första dödsfallen i mitten av mars...
Inte för att det lär hindra folk från att enbart kolla på det dödstal som avviker mest av alla. Fast dessa tre sätt att mäta egentligen matchar varandra mycket bättre, där ingen mätmetod avviker med mer än max runt 200-600 dödsfall.
Vilket i alla fall är en mycket mindre avvikelse än vad jag förväntade mig på dessa nivåer.
Citat:
"Totala antalet covid-19-dödsfall i hela Sverige under vecka 12–50
"Avlidna bekräftade fall": 8 000
"Dödsorsak covid-19": 7 762
"Överdödlighetmåttet": 7 384
Så nånstans mellan 7 300 - 8 000 oavsett mätmetod. + Dödsfallen som tillkommer från andra halvan av December då.
Om man till exempel utgår ifrån de preliminära siffrorna på platz.se så är det runt 1300 dödsfall efter vecka 50. Med så många fler skulle ovanstående dödstal sluta på kanske mellan 8 600 - 9 300 dödsfall, men den siffran lär vara osäker så det tror jag är det minsta som det kan sluta på.
Citat:
"Vår jämförelse av tre olika mått på covid-19-dödsfall visar att alla tre mått är samstämmiga både vad gäller dödsfallens utveckling över tid och det totala antalet avlidna under vecka 12–50. Det gäller i synnerhet måtten på avlidna bekräftade fall och avlidna med dödsorsak covid-19.
Vi har beräknat graden av samvariation mellan de tre måtten med Pearson- korrelationskoefficienten för tidsserierna vecka 12–50.
Korrelationen mellan avlidna bekräftade fall och avlidna med dödsorsak covid-19 är 0,99, det vill säga nästan perfekt, eftersom ett värde på 1 innebär högsta möjliga grad av positiv linjär samvariation. Korrelationenen mellan avlidna bekräftade fall och överdödlighet är 0,91 och mellan dödsorsak covid-19 och överdödlighet 0,95.
Antalet avlidna utifrån överdödlighetsmåttet under 12–50 vecka är 7 384, och ligger således något lägre än de andra två måtten.
Man bör dock ha i åtanke att överdödlighetsmåttet innehåller en betydande slumpkomponent, eftersom det baseras på samtliga dödsfall under perioden ifråga. Totalen inkluderar också de negativa värdena under hösten.
Överdödlighetsmåttet baserat på MOMO-modellen är främst tänkt att användas för upptäcka förhöjd dödlighet i närtid.
Måttet kan även användas för mer långsiktiga jämförelser och analyser, men i så fall måste man ta hänsyn till att det påverkas av alla faktorer som påverkar den totala dödligheten.
Det finns en slumpkomponent, men det är även möjligt att pandemin har haft indirekta och systematiska effekter på andra dödsorsaker än covid-19.
Överdödlighetsmåttet följer överlag samma mönster som avlidna bekräftade fall och avlidna med dödsorsak covid-19. Överdödligheten ligger dock på en högre nivå än de andra måtten runt toppen i våras, och på en lägre nivå från vecka 38 och framåt.
Det är förväntat att överdödligheten runt toppen i våras är högre än antalet avlidna bekräftade fall, på grund av den begränsade provtagningen.
Den återstående skillnaden, mellan överdödligheten och avlidna med dödsorsak covid- 19, är svårare att tolka. Dödsorsaksintygen bör i princip även fånga upp coviddödsfall som inte provtagits.
I avsaknad av provtagning kan man dock inte utesluta att måttet ger en viss underskattning
I början av pandemin var testkapaciteten begränsad. Man kan därför förvänta sig att måttet baserat på bekräftade fall underskattar antalet avlidna under denna period.
Det överensstämmer med att antalet avlidna med dödsorsak covid-19 överstiger avlidna bekräftade fall runt toppen vecka 15–18.
I takt med att provtagningen skalas upp senare under våren blir måtten baserade på bekräftade fall och dödsorsak mer samstämmiga, och följer varandra mycket väl därefter."
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4b4dd8c7e15d48d2be744248794d1438/jamforelse-av-olika-matt-pa-covid-19-dodsfall.pdf
, men det kräver värme - alltså stora mängder energi.
